Psykiatrer betraktar patienten utifrån ett helhetsperspektiv
– Psykiatrer kan även ägna sig åt ledarskap, undervisning och forskning. En viktig förutsättning för att fler läkare ska välja att specialisera sig inom psykiatri är ökade möjligheter att kombinera kliniskt arbete med annan verksamhet, till exempel forskning, säger Ullakarin Nyberg, som sedan drygt tjugo år tillbaka är specialistläkare i psykiatri och suicidforskare. Hon är ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen, författare och överläkare med fokus på suicidprevention på S:t Görans sjukhus.
– För att bli en bra psykiater krävs ett genuint intresse för människors livsberättelser. Man bör alltid betrakta patienten ur ett kroppsligt, socialt och psykologiskt helhetsperspektiv och det kräver en god lyssningsförmåga. En psykiater kan mycket om hjärnans funktioner och hur hjärnan påverkar övriga delar av kroppen och där blir man aldrig fullärd. Därför är arbetet spännande och utvecklande, inte minst eftersom vi får en djup förståelse för människors utsatthet och sårbarhet, säger Ullakarin Nyberg.
Egen utveckling central
– Psykiatri spänner över ett omfattande verksamhetsområde med stora möjligheter till utveckling, inte minst den egna. Psykisk sjukdom går ju inte att mäta med objektiva undersökningsmetoder, därför är den kliniska blicken ovärderlig. Vi använder oss själva som verktyg och då krävs det att man slipar det verktyget genom att ge tid för egen utveckling och återhämtning. Alla människor bör reflektera över sin egen livssituation emellanåt och som psykiater underlättar det arbetet att ha gjort det. Vi möter ju ofta människor i förtvivlade livssituationer och då har man stor glädje av att vara klar över vissa grundläggande värden i sitt eget liv, säger Ullakarin Nyberg.
Hon föreläser ofta för läkare om psykiatri i allmänhet och suicidprevention i synnerhet och har på senare år noterat ett ökat intresse bland yngre läkare för att specialisera sig inom psykiatri. Det kan, enligt Ullakarin Nyberg, bland annat bero på att tabueringen kring psykisk ohälsa har minskat och att kunskapen om psykisk sjukdom och olika behandlingsmöjligheter har ökat under senare år.
Betydelsen har stärkts
– Det är inte så länge sedan som vi behandlade psykisk sjukdom med metoder som vi idag betraktar som närmast barbariska, till exempel lobotomi. Idag finns goda möjligheter att välja evidensbaserad behandling som passar den enskilda individen och det är en stor tillgång. Kunskapen om mötets betydelse och berättelsen som grund för en god behandlingsallians har också ökat, det är särskilt glädjande. Om jag ska sammanfatta varför man ska välja att bli psykiater, så är det helt enkelt för att det inte finns något som är roligare och mer givande, säger Ullakarin Nyberg.
– En stor och viktig utmaning för att säkerställa att psykiatrins resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt är att vi hittar rätt vårdnivå tidigt i förloppet för de som söker hjälp. Svåra psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolaritet ska skötas inom specialistpsykiatrin, medan stressrelaterad ohälsa och andra livsrelaterade svårigheter som sorg passar bättre inom andra verksamheter. De med störst behov ska få mest resurser och det skiljer inte psykiatri från andra medicinska specialiteter, säger Ullakarin Nyberg.
Nyckelroll vid krissituationer
Vid krissituationer, exempelvis i samband med terrorattentatet på Drottninggatan i april, fyller psykiatrin en nyckelfunktion genom psykiaterns och andras förmåga att skilja normala psykologiska reaktioner från behandlingskrävande tillstånd. Därför finns psykiatrin alltid representerad i den katastrofberedskap som landstinget har för krissituationer då många människor söker psykologisk hjälp.
