Lättare psykisk ohälsa i primärvården
Primärvården har redan idag i uppdrag att ge stöd till den växande gruppen patienter med lättare psykisk ohälsa, men tillgängligheten till vården behöver förbättras. Som ett tilläggsuppdrag till regeringsutredningen ”God och nära vård” utreds därför möjligheten att erbjuda denna växande patientgrupp snabbare bedömning och vård.
– Ett av våra uppdrag är att definiera begreppet lättare psykisk ohälsa och att personer med lättare psykisk ohälsa ska kunna vända sig till primärvården och snabbt få en kvalificerad bedömning av sina besvär, säger regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh.
Hon betonar vikten av att på ett tidigt stadium identifiera vilka patienter som behöver insatser från primärvården, vilka som bör hänvisas till psykiatrin och vilka som inte i första hand behöver stöd från sjukvården.
– Många patienter som uppsöker primärvården gör det för psykiska besvär av olika slag, inte minst ångest, oro och stressymptom. En större tydlighet i ”vem som gör vad”, hur ansvaret ser ut mellan primärvårdens insatser och psykiatrin, tror jag skulle underlätta för såväl patienter som läkare i både primärvården och psykiatrin. Där hoppas jag att utredningen kan bidra. Bättre strukturer för samverkan mellan primärvård och psykiatri skulle underlätta för alla inblandade, säger Anna Nergårdh.
”För att kunna ge god omvårdnad till patienter med lättare psykisk ohälsa krävs även förebyggande insatser.”
Stärkt samverkan
– Det är viktigt att primärvården stärker sin samverkan med dels psykiatrin, dels andra aktörer såsom studenthälsovården, företagshälsovården men också föreningslivet. För att kunna ge god omvårdnad till patienter med lättare psykisk ohälsa krävs även förebyggande insatser i form av tydligare stöd till egenvård, säger hon.
Hon anser att specialistläkare i allmänmedicin får jobba mer med kontinuitet om rollen som fast läkare i primärvården stärks.
– Det skulle underlätta arbetet avsevärt. Då får man som läkare rätt förutsättningar att arbeta med det som är styrkan i det allmänmedicinska uppdraget: det fysiska och psykiska som en helhet. I utredningen betonar vi även teamets roll i arbetet med psykisk hälsa, vikten av att rätt kompetenser finns på plats i hela teamet. Det ger alla bättre möjligheter att arbeta med rätt saker, säger Anna Nergårdh.
Framgångsrika arbetssätt
Utredningen kartlägger den vård kommuner och regioner erbjuder till personer med lättare psykisk ohälsa. Somliga regioner har psykosociala team, andra satsar på vårdsamordnare för psykisk ohälsa. Målsättningen är att sprida framgångsrika arbetssätt över landet samt att skapa en välfungerande struktur för snabb bedömning och vård.
– Primärvården är inte alltid dimensionerad och resurssatt för att hantera det stora antalet patienter med lättare psykiska besvär. Det orsakar mycket mänskligt lidande bland patienterna och arbetsmiljöproblem i primärvården. Vår målsättning är att de åtgärdsförslag vi presenterar ska bidra till en adekvat kompetens- och resurssättning i primärvården, säger Anna Nergårdh.
Utredningen ska redovisas senast den 15 januari 2021.
