Primärvården behöver resurser och medarbetare
De tre viktigaste åtgärderna för att säkra primärvårdens framtid är att införa ett listningstak, dimensionera resurser utifrån uppdragets karaktär samt att säkerställa kompetensförsörjningen. Det anser Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen.
Primärvårdens breda och många gånger orimligt stora uppdrag genererar såväl praktisk stress som samvetsstress för många allmänläkare. Det leder i sin tur till att allt färre allmänläkare söker sig till primärvården och att många tvingas gå ner i arbetstid för att orka med sitt uppdrag.
Medarbetare och resurser
När politiker talar om att stärka och satsa på primärvården innebär det i allmänhet att addera nya uppdrag till en redan hårt belastad primärvårdsverksamhet. För oss läkare innebär en satsning på primärvården att man istället tillför fler medarbetare samt mer resurser. I kombination med ett listningstak ger det oss rätt förutsättningar att utföra vårt arbete och därmed undvika ständig stress, säger Marina Tuutma.
– Den nära vården diskuteras flitigt, men just nu handlar det mer om storslagna ord än om konkreta handlingar. Visionen om den nära vården kan inte förverkligas om man inte gör primärvården till en attraktiv arbetsplats för läkare och distriktssköterskor. Många av de projekt som pågår med fokus på nära vård är symptomlindringsprojekt som inte åtgärdar primärvårdens grundproblematik, säger Marina Tuutma.
Listningstak nyckelfråga
Hon upplever att politiker och beslutsfattare inte lyssnar på primärvårdens professioner när de fattar beslut om dess framtid och uppdrag.
– Vi finns närmast våra patienter och vet hur vårdbehoven ser ut lokalt. Det är uppseendeväckande att vi ännu inte har sett några lagändringar som ett resultat av Anna Nergårdhs regeringsutredning om den nära vården. Ett listningstak är och förblir en nyckelfråga. Målsättningen bör vara minst en allmänläkare per femhundra invånare. Om allmänläkare har för många patienter saknar man rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb, säger Marina Tuutma.
Hon anser att en rimlig avgränsad lista kan bidra till såväl ökad kontinuitet som ökad tillgänglighet i primärvården.
”Vi finns närmast våra patienter och vet hur vårdbehoven ser ut lokalt.”
Kompetenskartläggning krävs
När det gäller kompetensförsörjningen behöver regionerna få en bättre överblick över tillgången till och behovet av läkar- och distriktssköterskekompetens, nu och framöver.
– Merparten av Sveriges regioner saknar insikter i hur primärvårdens behov av allmänläkare ser ut de kommande åren. De bör även kartlägga läkarnas tjänstgöringsgrad och hur många som väntas gå i pension i hela regionen, även på privatdrivna vårdcentraler. Regioner bör ta ett helhetsansvar för kompetensförsörjningen i hela regionen, säger Marina Tuutma.
Hårt belastad under pandemin
Under coronapandemin har sjukhusvården hamnat i fokus, men man ska komma ihåg att merparten av patienterna med coronaliknande symptom eller verifierad corona har tagits omhand på vårdcentralerna.
– Många vårdcentraler har fått smittspårningsuppdrag och har även upprättat särskilda coronamottagningar vid sidan av sin ordinarie verksamhet. Uppdraget har blivit större men inga extra resurser har tillsatts. Primärvårdens personal har istället fått förstärka slutenvården. Vårdcentralerna har snabbt fått ställa om sitt arbete. Även primärvården har en stor vårdskuld. Att klara av pandemin har krävt mycket ansträngning. Jag är orolig för primärvårdens personal; pandemin är långtifrån över, säger Marina Tuutma.
