fbpx
Presentation
Närhälsan

Egenmonitorering – nya möjligheter för patienter och vårdgivare

Publicerad 16 november 2021
Foto: Julia Sjöberg
Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg
Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg

Genom egenmonitorering kan både patienter och vårdgivare dra nytta av digitaliseringens fördelar. Under två års tid har vårdgivare från såväl primärvård som specialistvård undersökt hur vårdformen kan användas i Västra Götaland.

Senast i morse skickade distriktssköterskan Gunnel Pedersen ett chattmeddelande till en av patienterna i Västra Götalandsreginen som deltar i pilotprojektet inom egenmonitorering.
– Jag skrev att värdena såg fina ut och att han skulle höra av sig om han undrade över något, säger Gunnel Pedersen som arbetar som samordnare för egenmonitorering inom Närhälsan.
Fokus ligger på hjärtsvikts- och hypertonipatienter. Men även till exempel diabetespatienter har inkluderats i projektet där fem olika sjukhusförvaltningar har gått samman för att utvärdera och finslipa den digitala vårdformen.
Den lätt överviktiga och heltidsarbetande femtioåringen som Gunnel Pedersen chattade med är ett tydligt exempel på hur egenmonitoreringen fungerar. Mannen fångades upp i projektet när han besökte vårdcentralen för att förnya sin blodtrycksmedicin.
Under ett första möte fick mannen, förutom information om egenmonitoreringen, även en våg, ett aktivitetsarmband samt en blodtrycksmätare. Samtliga instrument var ihopkopplade med den app som installerats på mannens mobil.
Mannen började sedan att dagligen kartlägga sina värden i appen. I andra änden satt Gunnel Pedersen och följde utvecklingen i en vårdgivarportal.
– I början såg jag förhöjda värden. Jag tog då kontakt med medicinerande läkare som ökade på behandlingen, säger hon.
Hon kunde sedan följa hur mannens värden stabiliserade sig. I takt med att tiden gick blev även en annan positiv trend synlig.
– Som en följd av egenmonitoreringen har mannen tagit tag i sin egen hälsa. Han har stadigt gått ner i vikt och hans värden har stabiliserats, säger Gunnel Pedersen.

Äldre anammar tekniken
Även IVA-sjuksköterskan Mikael Ekman arbetar som samordnare för projektet inom Närhälsan.
– Egenmonitoreringen förenklar och snabbar upp vårdförloppet. Här finns det fantastiska möjligheter och det måste bli ännu mer känt ute i samhället, säger han.
Att egenmonitorering inte skulle vara något för äldre personer håller han inte med om.
– En av alla lärdomar vi har fått längs vägen är att ålder inte behöver vara ett hinder. Många äldre är nyfikna på tekniken och har dessutom barnbarn som håller dem uppdaterade, säger han.

Brett samarbete
Erfarenheterna från medarbetare ute på golvet är nödvändiga för utvecklingen av egenmonitoreringen. Det är även viktigt med ett brett regionalt samarbete som är förankrat hos såväl sjuksköterskor som läkare och chefer.
– Att samla fyra olika sjukhusförvaltningar och Närhälsan under samma tak är en utmaning. Men det är även fantastiskt roligt att få byta erfarenheter och se att det inte spelar någon roll var vi sitter, säger Gudrun Greim som är delprojektledare för egenmonitoreringen inom primärvården samt verksamhetschef för Närhälsan online.
Hon får medhåll av Helén Sjöland, delprojektledare och hjärtläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset.
– Vi har bestämt oss för att ha likartade arbetssätt och tillsammans har vi utformat något som kan liknas vid en kokbok för hur vi ska agera vid egenmonitoreringen, säger hon och berättar att även om specialistvården är mer restriktiv med vilka patienter som erbjuds egenmonitorering så är själva förfarandet i stort sett detsamma.

Vårdgivarna mer positiva
Det är för tidigt att dra några slutsatser men Gudrun Greim har kunnat se flera positiva trender. Hon har bland annat sett hur egenmonitoreringen ersatt många fysiska besök samt att vård­givarna har kunnat agera snabbare. Patienterna som deltar i projektet uppger även att de känner sig tryggare.
Under de två år som pilotprojektet har pågått har hon även sett hur vård­givarnas inställning har förändrats.
– För två år sedan var många tveksamma till egenmonitoreringen, men intresset för att lära sig att monitorera växer, säger Gudrun Greim.

Vårdform för framtiden
Nästa fas i projektet är att implementera egenmonitoreringen på en bredare front.
– Jag är övertygad om att egenmonitoreringen är här för att stanna och att problem som uppstår längs vägen kommer att lösas. Om vi tittar på till exempel hjärtsviktsvården så blir den allt mer läkemedelsintensiv. Då passar det extra bra med egenmonitorering, säger Helén Sjöland.

Västra Götalandsregionen – Närhälsan

Egenmonitorering i Västra Götaland: Patienten behöver ha BankID, en egen mobiltelefon eller surfplatta där appen för egenmonitorering installeras, vårdgivaren lånar ut mätutrustning och hjälper patienten att komma igång. Vårdgivaren avgör utifrån patientens behov vilka parametrar som ska mätas. Det kan vara: blocktryck, vikt, syremättnad, fysisk aktivitet och självskattningar.
Projektet genomförs inom både primär- och specialistvård, på Östra sjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Sjukhusen i Väster samt i Närhälsan. I dagsläget har cirka 260 patienter med främst hjärtsvikt, hypertoni och diabetes använt egenmonitorering. Patienterna egenmonitorerar under minst sex månader. En del av patienterna har använt en enklare lösning med en interaktiv lärplattform där varken internet, datorvana eller BankID behövs. Pilotprojektet sjösattes hösten 2019 och pågår i tre år.

www.narhalsan.se