Paradigmskiftet mot en nära vård är ett maratonlopp där det handlar om att hålla i och hålla ut. Statliga utredningar har banat väg för förändring men nu krävs tydliga beslut och satsningar från regionernas sida så den nära vården inte stannar vid visioner och fina ord.
– Sett i ett längre perspektiv har den nära vården utvecklats mycket på senare år. Till exempel har arbetssättet förändrats ordentligt de senaste tio åren. Samtidigt har utvecklingen av nära vård i mångt och mycket stått still under pandemiåren, då huvudfokus i stället legat på vaccinationer och sjukhusvård. Det har gjort att primärvården tappat mycket av sitt proaktiva och förebyggande hälsoarbete, säger Anna Ormegard. Hon är dubbelspecialist i internmedicin och klinisk fysiologi, har tidigare bland annat arbetat som internmedicinare på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och är sedan fyra år divisionschef för primärvården i Region Sörmland.
Ryggraden i organisationen
Den nära vårdens främsta fördel för patienterna är enligt henne en ökad kontinuitet och trygghet, och på längre sikt förhoppningsvis även ett tydligare hälsofrämjande fokus. Det skulle i sin tur minska ohälsa och göra en andel sjukhusvård onödig.
– Jag betraktar teamarbete som en nyckelfaktor för att lyckas med implementeringen av nära vård. Alla yrkeskategorier är lika viktiga i primärvården, men ryggraden i organisationen bör utgöras av specialistläkare i allmänmedicin och distriktssköterskor. Om primärvården kan attrahera och behålla tillräckligt många från dessa två yrkeskategorier är mycket vunnet, säger Anna Ormegard.
”Utvecklingen av nära vård har i mångt och mycket stått still under pandemiåren.”
Listningstak och samverkan
I Region Sörmland har politikerna drivit igenom ett listningstak i den egendrivna primärvården. Tanken är att det till 2024 ska finnas ett tak på 1500 listade invånare per färdig specialist i allmänmedicin. Regionen har även sedan många år näravårdskoordinatorer som främjar samverkan mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal hälso- och sjukvård och ett väl utvecklat samarbete mellan primärvård och kommun.
Anna Ormegard betonar vikten av att bygga broar också mellan primärvården och specialistvården. En mer kontinuerlig dialog kan exempelvis förebygga problematiken med tidsödande onödiga remisser. För att den nära vården fullt ut ska kunna realiseras krävs med andra ord nya arbetssätt även i specialistvården.
Bygger på befintlig struktur
– Vi har valt att bygga vidare på våra befintliga strukturer snarare än att skapa helt nya för den nära vården. Det är viktigt att varje region har en gemensam målbild för vad man vill åstadkomma med sin nära vård. Vi har även satsat på utbildning av specialistpsykologer och specialistfysioterapeuter med fokus på just primärvården. För chefer och beslutsfattare är det viktigt att låta varje vårdcentral själv avgöra hur de nya arbetssätten ska införas och struktureras. Det handlar om att visa förtroende för professionens egen förmåga att organisera sin verksamhet, säger Anna Ormegard.
– Det är positivt att Socialstyrelsen nyligen fattat beslut om ett avgränsat uppdrag för specialister i allmänmedicin. Nu återstår att se när besluten blir verklighet. Det handlar bland annat om att säkerställa tillgången på denna specialistgrupp, att ge dem rätt förutsättningar att slutföra sina randningar under ST och att erbjuda dem en långsiktigt hållbar arbetsmiljö, säger Anna Ormegard.