Med den nya tjänsten Min vård tar digitaliseringen i Region Gävleborg ett stort kliv framåt. Via frågeformulär och en triage-chattbot ska patienter slussas rätt.
– Triagemotorn blir ett kraftfullt medicintekniskt verktyg, och gör det möjligt för oss att få bort onödiga mellanhänder och jobba mer effektivt, säger Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig.
I början av maj lanserades digitaliseringsprojektet Min vård i Region Gävleborg. Syftet är att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Förhoppningen är att många enklare tillstånd ska lösas med egenvårdsråd eller självservicefunktioner.
– Tjänsten var från början en politisk beställning, att våra invånare ska kunna nå vården digitalt. Och det vi konstaterade var att vi redan nu har bristande tillgänglighet och brist på rätt kompetenser. Ska vi göra vården ännu mer tillgänglig måste vi också bygga funktioner som skapar nytta i verksamheten, säger Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.
”Ska vi göra vården ännu mer tillgänglig måste vi också bygga funktioner som skapar nytta i verksamheten.”
Fem olika steg
En nyckelfunktion är den så kallade triagemotorn, en automatiserad chattbot och algoritm. Patienten har 279 frågeformulär att tillgå, och i slutet av formuläret finns triageringen. Med hjälp av fem olika steg ska patienten hamna rätt.
– Vilken yrkesgrupp ska handlägga patienten? Behövs det en särskild spetskompetens inom professionen, kanske en diabetessjuksköterska? Vilken är rätt vårdenhet, är det primärvården eller en specialistmottagning? Vilken vårdform behövs – det är inte meningen att allt ska sorteras till digitala besök, en läkare kan ju behöva titta i halsen vid halsont. Sista frågan är om det är brådskande, där prioritering sätts på en skala mellan 0 och 12, säger Simon Nilsson.
Tilltalande för yngre
När de fem frågorna besvarats av algoritmen låses tidsbokningssystemet upp för patienten, som då kan hitta en tid för sitt besök, oavsett om det ska ske digitalt eller fysiskt. Dessutom får vårdpersonalen en delvis färdig journalanteckning från plattformen, och inbyggt finns möjlighet för vårdgivare att chatta med varandra och slippa pappersremisser.
– Det här kommer att vara mest tilltalande för yngre medborgare, men tanken är att kan vi halvautomatisera deras kontakt kan vi få mer tid till de som är sköra. Vi kommer att ha en kraftigt ökad åldrad befolkning i regionen, men inte fler händer i vården. Så om vi minskar administration och dokumentation så kanske vi ändå räcker till, säger Simon Nilsson.