Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens – en tyst pandemi

Publicerad 23 november 2022
Text: Adrianna Pavlica
Jacob Goldberg rådgivare åt Läkare utan gränser när det kommer till antibiotikaresistens.

Fler människor än väntat dör på grund av antibiotikaresistenta infektioner, och läkemedelsbolagen producerar inte nya antibiotikasorter tillräckligt snabbt för att matcha behovet.
– Det är ett väldigt komplext problem med en rad olika orsaker och drivande krafter, som ser olika i ut i olika delar av världen. Situationen är illa, säger Jacob Goldberg, rådgivare åt Läkare utan gränser.

Enligt forskning som presenterats i The Lancet dog 1,3 miljoner människor av antibiotikaresistenta infektioner år 2019 – fler än av HIV och malaria. Det är en högre siffra än preliminära beräkningar visat på. Enligt brittiske Jacob Goldberg är bördan av dödlighet enligt forskningen högst i västra Afrika.
– Det handlar om att det är lågresursområden. Det är fler infektioner där eftersom de sanitära förhållandena är sämre och sjukvårdens resurser färre. Fler behöver därför vård med antibiotika, men de har ofta inte tillgång till rätt sorts antibiotika. Den kombinationen eskalerar problemet, säger han.

Labb är centrala
Och läget kan enligt Jacob Goldberg vara värre än vi tror, eftersom de mest drabbade områdena ofta saknar laboratorier för att utröna olika infektioner och läkemedelsresistens. Dessa laboratorier är viktiga också just för att utröna om vi använder oss av rätt antibiotika, något som är A och O.
– Första steget är att ha tillgång till bra sjukvård och bra sanitära förhållanden, då kan man undvika många av infektionerna. Vi ska komma ihåg att det fortfarande är fler som dör av brist på antibiotika än på grund av antibiotikaresistens, säger Jacob Goldberg.

”Första steget är att ha tillgång till bra sjukvård och bra sanitära förhållanden.”

Press på läkemedelsbolag
Höginkomstländerna är inte på något sätt fredade från problemet med antibiotikaresistens.
– Man har visserligen bättre diagnostik och bättre protokoll och fler sorters antibiotika, men problemet finns där i allra högsta glad. Särskilt på vintern, med förkylningar och influensor, vill många patienter ha antibiotika, fastän det kanske inte behövs. Där måste man som läkare göra en bra bedömning och vara säker på att man ger rätt antibiotika för rätt saker.
Ett problem är också att läkemedelsföretagen inte producerar nya antibiotikasorter i den takt som behövs.
– Regeringar och myndigheter behöver stödja läkemedelsindustrin i att strukturera om så att antibiotika baseras på behov, inte lönsamhet. Att ta fram nya antibiotikasorter är i dagsläget inte lönsamt för dem, och de drivs av just lönsamhet. Med covid och vaccinet såg vi vad som är möjligt på kort tid i en tid av kris, och vi behöver den sortens press globalt när det kommer till antibiotikaresistens, för läget är allvarligt. Det är en tyst pandemi, säger Jacob Goldberg.