Läkare gjorde DNA-test – hamnade i kris
Anna Grönlund, läkare och forskare, gjorde ett av de populära DNA-testerna och fick ett skrämmande resultat. Hur ska sjukvården förhålla sig till att allt fler patienter genomför gentester?
När Anna Grönlund, ST-läkare, gjorde ett DNA-test visade det att hon löper 90 procents risk att drabbas av alzheimer. Det försatte henne i en kris, och precis som andra som gör gentester lämnades hon ganska ensam med resultaten.
– De här företagen går runt på att sälja dyra läkarkonsultationer efteråt vilket folk köper, det är en jättelukrativ affärsidé. Hade jag inte varit läkare själv hade jag känt mig tvungen att köpa en sådan. Och provsvaren är ju obegripliga för lekmän, och även för de flesta läkare, för det handlar om specialistkunskaper.
Anna Grönlund försökte diskutera gentestet med distriktsläkare på sin vårdcentral, men hade svårt att få gehör.
– Det är egentligen inte konstigt, för det här ingår inte i en vårdcentrals uppdrag. Men om 20 år kanske det måste göra det, om allt fler gör de här gentesterna. Det behöver i så fall byggas upp en infrastruktur för det med till exempel olika databaser som man kan slå i, ungefär som FASS.
”Det är viktigt att patienterna inte känner sig bortstötta från vården för att de inte är sjuka än.”
Behövs infrastruktur
Enligt Anna Grönlund görs det nu intressant forskning och kanske kan ny kunskap om till exempel psykisk ohälsa komma fram tack vare gentesterna.
– Vi kommer framåt men testerna har utvecklats snabbare än infrastrukturen kring det. Men det finns stora möjligheter. Säg att man kan veta att en person troligtvis kommer att få en hjärtinfarkt, då kan man sätta in skyddande mediciner innan första hjärtinfarkten, medan vi nu sätter in den i efterhand. Om man kan förhindra hjärtinfarkter har vi ju gjort en jättevinst både patientmässigt och ekonomiskt.
”Risk för lurendrejare”
Anna Grönlund efterlyser nationella riktlinjer för hur vården ska hantera patienter som gjort gentester som visar på sannolikhet för sjukdom.
– Det här behöver diskuteras mer inom läkarprofessionen. Det är viktigt att patienterna inte känner sig bortstötta från vården för att de inte är sjuka än, för då är det lätt att de vänder sig till lurendrejare på nätet. Vi måste hjälpa patienten att få svar på sina frågor, men det krävs både större kunskap och en gemensam plan. Det är viktigt, för det här kommer bara att bli vanligare.
