Landstinget Sörmland genomför storsatsning på vård av äldre i hemmet

I Sörmland har landstinget under en längre tid genomfört en mängd olika satsningar på vården av äldre och hemsjukvård för att stå väl förberedda på att möta behoven hos de allt fler äldre svenskarna. Insatserna har gett resultat över förväntan och landstinget söker nu nya och fler medarbetare.

Att äldre och kroniskt sjuka vårdas i hemmet blir allt vanligare, vilket ställer vården inför nya utmaningar och förändrade förutsättningar. Då landstinget byggde upp modellen för hälsovalet under 2009 var dessa utmaningar i centrum för utförliga dialoger kring hur regionen lämpligast skulle kunna tillgodose sina invånares behov. En av de som var delaktiga i arbetet är divisionschef för primärvården, Aina Nilsson, som har varit verksam inom landstinget i Sörmland i många år.
– Primärvården har alltid haft läkaransvar för hemsjukvården och det har varit en kärnfråga hur vi bäst tar det ansvaret. I takt med att fler och fler äldre vårdas utanför sjukhusen har det blivit allt tydligare att det finns många fördelar med hemsjukvård, såvida patienten inte är i direkt behov av sjukhusens kompetenser och resurser.
Förutom att hemsjukvård sparar resurser och minskar belastningen på sjukhusen och deras personal finns det också många studier som visar att gamla och multisjuka drar stora fördelar av att kunna få vård hemma. Mot den bakgrunden har landstinget genomfört flera viktiga insatser.
– Detta är inget tidsbegränsat projekt utan en inriktning som genomsyrar vården i hela Sörmland och som har resulterat i flera effektiva initiativ, till exempel fler geriatriker, fler allmänläkare och en seniormottagning med ett team som är specialinriktat på vård av äldre i Oxelösund. Vi avser att etablera sådana team på fler platser i regionen och jag är övertygad om att de kommer att utgöra en viktig del av primärvårdens framtid, säger Aina.

Spännande och utmanande
I Katrineholm är det geriatrikern Bo Rejbrand som överinser det geriatriska arbetet på såväl vårdcentral som särskilda boenden och hela hemsjukvården. Han har arbetat inom vården i Sörmland i dryga tio år, men när regionen började satsa mer aktivt på vård av äldre accepterade han det geriatriska uppdraget vid vårdcentralen Linden i Katrineholm.
– Man lär sig oerhört mycket av att arbeta med äldre och jag kände att jag ville dra nytta av de kunskaperna och erfarenheterna. Geriatrik är en bred specialisering; många gånger agerar jag stöd åt exempelvis sjuksköterskorna, andra utför jag planerade hembesök, ordinerar behandlingar eller genomför demensutredningar eller brytpunktssamtal.
Bos uppdrag är omfattande, men han betonar att han trivs väldigt bra. Då han hade slutfört sin specialistutbildning till geriatriker 2015 fick han en mängd erbjudanden, men valet föll trots allt på Katrineholm.
– Stämningen här är öppen och engagerad. Vi jobbar i väldigt kompetenta och tighta team med olika professioner, allt ifrån sjukgymnaster och arbetsterapeuter till sjuksköterskor och undersköterskor.
En stor del av Bos arbete utförs i samverkan med andra professioner eller med patienter och anhöriga. Många gånger behöver han tänka utanför ramarna och använda sin fantasi för att hitta lämpliga lösningar.
– Det är ett spännande och utmanande arbete som kräver bra kommunikation över professionsgränserna. Eftersom många äldre är multisjuka behöver behandlingar utformas i samråd med till exempel kirurger, infektionsläkare, psykiatriker och många andra. Man utbyter erfarenheter och lär sig oerhört mycket, betonar han.

Kunskaper om hela vårdkedjan
På vårdcentralen i Oxelösund har det som Aina Nilsson nämnde inrättats landstingets första seniormottagning. Allmänmedicinaren Johan Samuelsson och geriatrikern Anders Ericsson är två av de läkare som driver mottagningen, men de berättar att det snarare rör sig om ett arbetssätt än en konkret mottagning. Anders poängterar att geriatriken har ändrat karaktär under det senaste decenniet och att det har lett till nya villkor för såväl läkare som patienter.
– Det finns idag färre vårdplatser vilket medför kortare vårdtider och mindre utrymme för allmän geriatrisk vård på sjukhusen. Istället har fokus hamnat på specifika inriktningar, såsom strokerehabilitering, palliativ vård eller akut geriatrik. Geriatrik i öppen vård har därför nu också blivit en del av primärvården.
På mottagningen finns ett djupt engagemang för vård av äldre och Johan betonar att det är ett omväxlande arbete som gör stor nytta.
– Geriatrik kräver omfattande kunskaper om hela vårdkedjan, inklusive mediciner, behandlingsmetoder, diagnoser och interaktioner. Ofta är de äldre väldigt sjuka och det händer att behandlingar gör mer skada än nytta, så då gäller det att våga prova nya grepp. Därför är det viktigt att hålla sig à jour, vilket är en rolig utmaning.
Han får medhåll av Anders, som förklarar att äldre har andra fysiska förutsättningar och ofta har flera sjukdomar som interfererar med varandra, vilket skapar en komplexare sjukdomsbild.
– Förutom att vi tar emot patienter öga mot öga agerar vi ofta konsulter när problem uppstår. Det sparar tid och medför att vi har ett större utrymme för att ge utförlig och relevant information till såväl de anhöriga som de äldre själva. Det är dock inte alltid vi läkare som är navet i detta, utan många spörsmål hanteras av andra professioner och specialister i vårt team, såsom kuratorer, apotekare eller arbetsterapeuter.

Kvalitetshöjande insatser
Teamet sparar även mycket tid på att ha en erfaren seniorsjuksköterska som hanterar första kontakten med de som hör av sig till vårdcentralen. Johan konstaterar att det skapar en trygg kontinuitet för patienterna samtidigt som det frigör tid för seniorteamet att ägna tid åt mer komplicerade situationer.
– Det är ett effektivt sätt att arbeta. Man undviker risken för att patienter går vilse i vården och har bra möjligheter att följa upp och erbjuda stöd. Det är en kvalitetshöjning.
Målet är att starta fler seniorteam i regionen och både Johan och Anders är övertygade om att vårdcentralen även fortsättningsvis kommer att ha en viktig funktion i kombination med hemsjukvården.
– Till syvende och sist handlar det om att hitta rätt insatser för rätt patient och då gäller det att utforska alla tillgängliga lösningar. Seniorteam är en viktig del av det arbetet, säger Johan.

Utnyttjar kompetensen optimalt
Även i Trosa har satsningen på geriatrik medfört stora förbättringar. På vårdcentralen arbetar veteranen Micke Rizell, som under sina 30 år som läkare och geriatriker på universitetssjukhuset i Örebro har riktat in sig på att förbättra och vidareutveckla vården för äldre och multisjuka.
– Det är stor skillnad att arbeta på vårdcentral jämfört med på sjukhus. Man får lära sig helt andra saker och här utnyttjas min kompetens optimalt; jag sköter en hjärtsviktsmottagning, är ansvarig för alla seniorboenden, för hemsjukvården, demensutredningar, diabeteskontroller, årskontroller och utredningar. Jag får verkligen lära känna patienterna och deras behov, vilket är fantastiskt roligt, säger han.
Kollegan och distriktsläkaren Anna Krakowska kom till Sverige från Polen 2002. Under sin kompletterande utbildning på Nyköpings lasarett fick hon chansen att knyta kontakter och bygga nätverk, något som har spelat stor roll även under hennes fortsatta arbete. Nu brinner hon för att rekrytera fler läkare till Trosa.
– Liksom på många andra håll är vi i stort behov av fler läkare och jag skulle verkligen rekommendera vårdcentralen i Trosa. Här finns utmärkta arbetsvillkor och stämningen är väldigt positiv. För oss är det viktigt med kontinuitet, inte bara för patientsäkerheten utan för hela personalgruppen.

Nytänkande idéer
Ett viktigt steg för att rekrytera och behålla läkare är det tydliga fokus på ST-handledning som finns på vårdcentralen och det är inte ovanligt att läkarna kommer tillbaka efter att de utexaminerats.
– Vi har ett ökat fokus på teamarbete och många nytänkande idéer som lockar nya läkare, till exempel kring beteendemedicinska arbetssätt eller utvecklade rutiner vid lättakutarbete. Vi lägger också stor tyngd vid förebyggande hälsovård och vid att stötta patienter i deras förändringsarbete.
Både Anna och Micke återkommer flera gånger till patientsäkerhetsfrågor och beskriver hur fortbildning och kunskapsutbyte är viktiga aspekter vad gäller att hålla en hög och jämn vårdkvalitet.
– Vi arbetar aktivt med att identifiera åtgärder och förändringar som kan förbättra både arbetsmiljö och behandlingsmetoder. Förutom att regionen lägger stora resurser på fortbildning för personalen lär vi oss också mycket av varandra. Dessutom har vi olika flödesteamgrupper vars uppgifter kretsar kring hur vi kan förbättra rutiner och få till ett smartare arbetssätt. Det finns mycket kvar att utveckla, avslutar de.