Etikettarkiv: Karolinska Institutet

Berzelius symposium: post COVID-19 condition 13th January

symposium_bild

Welcome to Berzelius symposium 106: Rehabilitation of post COVID-19 condition – an update of knowledge on the 13th of  January 2023 at the Swedish Society of Medicine, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm or Zoom.

This hybrid symposium is organized to increase our understanding in physical and rehabilitation medicine for clinicians and other health care workers who meet patients with persistent symptoms after SARS-CoV-2 infection; the so-called post COVID-19 condition.

The symposium is a first-time scientific event in Sweden gathering clinical researchers and clinicians in the field of physical and rehabilitation medicine and inviting other health workers as well as decision-makers to share the existing knowledge in management of post COVID-19 condition.

Last day to register: 2nd January 2023

Click for more information and registration

The Symposium is organized by the Swedish Society of Physical and Rehabilitation Medicine in cooperation with Karolinska Institutet and the Swedish Society of Medicine.

Magisterutbildning i demensvård för läkare, 60 hp

Magisterutbildningen i demensvård är en unik utbildning för dig som är läkare. Utbildningen ges på distans och halvfart så att du kan kombinera studier med arbete. Magisterutbildningen är framtagen i samarbete med Silviahemmet. Efter examen erbjuds du titeln Silvialäkare, Silviahemmets diplom samt dekoration, som utdelas av H.M. Drottningen.

Magisterutbildningen i demensvård för läkare låter dig på ett kreativt sätt söka evidens och ta fram egna riktlinjer för hur den egna verksamheten ska hantera patienter med demens. Utbildningen har en unik pedagogik som på ett spännande och interaktivt sätt ger en bas och praktiska verktyg att arbeta med. Utbildningen är flexibel och passar dig som vill kunna arbeta samtidigt som du kompetensutvecklar dig på halvfart under två år. Utbildningen ges på engelska. 

Läs mer och anmäl dig på: ki.se/uppdragsutbildning/demens

Karolinska institutet

I Sverige står KI för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Mannen som patientnorm för ADHD

Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad
Överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund anser att mer forskning bör göras på flickor med ADHD. Foto: Eva Lindblad

Kunskapen gällande ADHD bygger främst på pojkar och män – vilket gör att flickor under- och feldiagnostiseras. Lotta Borg Skoglund vill att fler flickor ska få hjälp och att snedvridningen ska åtgärdas.

Lotta Borg Skoglund är överläkare och specialist i psykiatri, lektor vid Uppsala universitet och forskar på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med sin nya bok ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna vill hon uppmärksamma den ojämlikhet som idag finns kring den frekvent använda diagnosen.
– ADHD upptäcktes först hos pojkar, och majoriteten av forskningen har gjorts på pojkar. Därför är även skattningsskalor och formulär baserade på pojkar, säger Lotta Borg Skoglund.

Stora skillnader
Både diagnostisering och behandling är färgat av detta, men viktigaste skillnaden finns i om man över huvud taget upptäcker sjukdomen.
– När pojkar inte fungerar i skolan är ADHD bland det första man tänker på, vilket gör att vi i vissa delar av världen nog överdiagnostiserar. När flickor har problem i skolan tänker vi istället på psykosociala faktorer, att hon inte mår bra eller att det inte står väl till i familjen. Det är allvarligt och problematiskt. Det går många fler år innan flickorna får sin ADHD-diagnos. Hur vi tänker innan, hur vi bemöter och förstår barn och ungas uttryck för psykisk ohälsa verkar innefatta stora skillnader, säger Lotta Borg Skoglund.

Förändring behövs
Samsjukligheten är stor bland flickor vilket komplicerar bilden.
– Det är vanligt att man utöver ADHD drabbas av till exempel depression, ångest eller ätstörningar. Flickorna vänder oftare sina problem inåt medan pojkar ofta vänder frustrationen utåt, säger Lotta Borg Skoglund.
Hon tycker att det bland annat behövs mer forskning på hur ADHD samverkar med könshormonerna. Och även om ADHD är det tydligaste exemplet finns könsaspekten även i annan psykisk ohälsa, menar hon.
– Man kan i vissa fall behöva se det som två olika varianter på ett tillstånd, där det är skillnad mellan män och kvinnor och vi behöver förstå psykisk ohälsa utifrån våra unika biologiska förutsättningar.
I Lotta Borg Skoglunds bok lyfts flickors egna berättelser fram, vilket hon hoppas är ett led i att nyansera synen på ADHD.
– Jag hoppas på berättelsernas kraft, utöver att forskare och läkare också bör gå ut och berätta om det. Alla delar behövs för en förändring.

Chefens tips: Gör annat

Yvonne Freund-Levi har lång erfarenhet av att vara ledare. Foto: Karl Gabor
Yvonne Freund-Levi har lång erfarenhet av att vara ledare. Foto: Karl Gabor
Teamarbete och egenvård är två viktiga ledord för chefer, enligt Yvonne Freund-Levi, som har gedigen erfarenhet av ledarskap i vården.

Yvonne Freund-Levi är nytillträdd lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet, överläkare i psykiatri i Region Örebro samt docent på KI. Hon är psykiatriker och geriatriker, kognitiv psykoterapeut och mindfulnessinstruktör, och har haft flera chefspositioner.
– Som ledare måste du vara en teamspelare. Det har varit en lång era av individualism, men den mentaliteten är på väg att försvinna. Det är inte bara mitt och jag som ska framträda, utan man måste ha ett gemensamt mål för hela gruppen, säger Yvonne Freund-Levi.

Fysiska möten
Ett bra sätt är enligt henne att blanda både kön och generationer, för att få till olikt tänkande i gruppen. Det måste också finnas tid för reflektion.
– Det går inte att kommunicera endast via mejl eller sms, det blir en anorektisk kommunikation. Man behöver också träffas fysiskt.
Yvonne Freund-Levi har gått två chefsutbildningar via Handelshögskolan i Stockholm.
– Det gjorde att jag fick upp ögonen för komplexiteten i att vara chef. Man har ansvar för olika yrkesgrupper och ekonomin och ställs inför utmaningar på både mikro- och makro­nivå.

Bollplank viktiga
För chefer är det enligt Yvonne Freund-Levi viktigt att ha kontakt med andra ledare.
– Man kan ha lunchmöten med varandra över Skype och bolla svåra frågor och etiska dilemman, det är jätte­viktigt att ha det bollplanket.
Något som Yvonne Freund-Levi betonar är vikten av egenvård. Fysisk aktivitet och nyttig kost är en viktig grund att stå på – samt att ha ett nätverk utanför själva professionen.
– Gör något som är så långt bort från yrkeslivet som möjligt, gärna något som stimulerar andra delar av hjärnan, som till exempel musik eller dans. Man måste ha möjlighet att tanka energi någonstans. Det är jätteviktigt att yrkeslivet inte blir hela livet.
Yvonne Freund-Levi beskriver det också som en viktig arbetsledande funktion att uppmuntra medarbetare att ta hand om sig själva.
– Det är som med syrgas på flygplan: man måste hjälpa sig själv först och sedan patienten. Om man är sönderstressat och inte äter och sover bra så märks det i patientkontakten. Det handlar hela tiden om att möta utmaningar med någon form av balans.

Psykopati som forskningsfält

Specialistläkare Katarina Howner är verksam vid Rättsmedicinalverket och Karolinska institutet och har psykopati som expertområde. Foto: Hanna Maxstad
Specialistläkare Katarina Howner är verksam vid Rättsmedicinalverket och Karolinska institutet och har psykopati som expertområde. Foto: Hanna Maxstad
När Katarina Howner går på middag är kvällens samtalsämne säkrat.
Som rättspsykiater och forskare med psykopati som specialitet väcker ämnet ofta åsikter och diskussioner.
– Det är på gott och ont, men det är jätteroligt att ha ett forskningsområde som folk är intresserade av, säger hon.

Rättspsykiatern Katarina Howner arbetar på Rättsmedicinalverket och ägnar hälften av sin arbetstid åt forskning vid Karolinska institutet.
– Jag har alltid varit intresserad av personlighet, hjärnan och avvikande beteenden, samt brist på empati, och då hamnar man ju i ämnet psykopati.
Just nu arbetar hon med ett projekt inom frivården, där personer med psykopatiska drag ska undersökas med hjälp av en magnetkamera, samt ett projekt inom kriminalvården där interner analyseras med intervjuer, skattningar och blodprov.
Och eftersom Katarina Howners forskning om psykopati är biolog­iskt inriktad hamnar den ibland i ett gränsland.
– Jag ägnar mig åt biologisk forskning inom ett fält där det också finns många icke-biologer, som psykologer, beteendevetare och kriminologer. Jag kan uppleva att jag ibland har svårt att nå fram, till exempel när jag söker forskningsanslag, säger hon.

Reducera brottslighet
Psykopati är ett vanligt inslag i populärkultur och media, något som innebär både för- och nackdelar.
– Det är kul med intresset, men det finns många som ”tycker till” utan att ha någon grund. Jag kan bli trött på tidningsrubriker som ”Är din granne psykopat?”, och då är det ännu viktigare att som expert inom området förmedla min kunskap och göra bilden mer komplex.
Katarina Howner betonar att ämnet psykopati är viktigt för samhället i stort och inte enbart för de enskilda individerna.
– Vi har en mindre grupp i samhället som begår väldigt många brott, och deras offer och omgivningen drabbas hårt. På lång sikt hoppas jag att min forskning kan bidra till att reducera brottslighet i samhället.

Krävs en viss läggning
Psykopati går inte att bota men det är möjligt att behandla vissa symptom, till exempel att stärka förmågan till impulskontroll genom mediciner eller psykologiska interventioner. För att komma åt själva personlighetsstörningen eller att få någon att avbryta en kriminell bana krävs långsiktiga åtgärder i form av behandlingsprogram eller psykoterapi.
– Man kan tänka att det är tröstlöst med återfallsförbrytare men det är lite av utmaningen. Fast vem som helst ska nog inte jobba med det här, det krävs en viss läggning, att man är nyfiken, enormt tålmodig och optimistisk i grunden.

Bra levnadsvanor räddar liv

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Det finns nästan 3 miljoner studier om mat och hälsa, men forskningen har svårt att nå ut till praktiserande läkare och patienter. Det menar ”Livsstilsprofessorn” och överläkaren Mai-Lis Hellénius.

– Det man vet med säkerhet är att fysisk aktivitet förebygger och behandlar så gott som alla våra stora folkhälsoproblem. Men kunskapen stannar ofta i forskningsvärlden och vi behöver bli bättre på att kommunicera ut hur viktigt det är med bra levnadsvanor, säger Mai-Lis Hellénius som är professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset.

Stressar och sitter för mycket
Kunskapen att regelbunden rörlighet minskar risken för alla hjärt-kärlsjukdomar och förebygger depression, vissa vanliga cancerformer samt typ 2-diabets har länge varit känt. Men trots det går utvecklingen alltså bakåt. Enligt en stor nordisk undersökning mellan 2011 och 2014 där 18 000 vuxna och 5 000 barn ingick i studien visades att vuxna svenskar åt mest ohälsosamt och svenska barn satt mest i hela Norden.
– Ett av våra största hot mot vår hälsa är just stillasittandet i kombination med stressigt arbete, säger Mai-Lis Hellénius och berättar att vi sitter uppåt 9 timmar per dag.
– Genom att resa sig upp och lägga in rörelse varje timme får man snabbt en smärtstillande och anti-stress, anti-inflammatorisk och även anti-depressiv effekt, fortsätter hon.

Hälsosam mat ökar livslängden
Förutom fysisk aktivitet har vad vi äter minst lika stor betydelse när det kommer till att förebygga sjukdomar. Samma nordiska undersökning visade att även våra matvanor försämrats och en viktig förklaring till det är svenskars höga intag av mättat fett.
– Det vi ser är en tillbakagång där allt fler konsumerar för mycket rött kött och feta mejeriprodukter. Trots att vi vet är att de som äter Medelhavskost med mer fisk och olika grönsaker, nötter, olivolja och frön lever längre.
Vem bär då ansvaret för att informationen om bättre levnadsvanor når ut?
– Alla har ett ansvar att forskning förmedlas. Både politiker och media men också vi forskare och läkare, säger Mai-Lis Hellénius och tillägger:
– Men många läkare är idag själva stressade och känner kanske att tiden inte räcker till att prata livsstilsfrågor med patienterna. Det är synd för vi skulle kunna rädda så många liv genom att få fler att leva hälsosamt.

Hälsosammare livsstil
• Bättre livsstil skulle bland annat minska cancerfall i medelåldern med minst 30 procent.
• 4 av 5 hjärtinfarkter hos män skulle kunna förebyggas med en hälsosammare livsstil.
• Varje timme framför tv:n förkortar livet med 22 minuter, hävdar en australiensisk forskargrupp som gjort en sammanställning av all forskning kring sittande hos vuxna.
• En måttligt fysiskt aktiv person lever i genomsnitt minst 10 år längre än en fysiskt inaktiv individ.
Källa: Livsviktigt! Bok av Mai-Lis Hellénius