Etikettarkiv: Kompetens

Nära vård kräver storskaliga förändringar

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Cirka 9 av 10 läkare har inte märkt av någon skillnad efter att den nära vården började utvecklas.
– För att åstadkomma en verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation och tillförsel av resurser utifrån uppdraget, säger Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningen.

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen. Foto: Rickard L. Eriksson
– Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården. Framåtsträvande och modiga reformer är nödvändiga för att åstadkomma den förändring som krävs. Den nära vården är en grundläggande reform som i mångt och mycket avgör riktningen för framtidens hälso- och sjukvård, säger Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Distriktsläkarföreningen.
Effekterna av den nära vården är enligt henne bland annat en mer jämlik hälsa samt att sjukvårdspolitikernas trovärdighet kan öka. Att endast en av tio läkare har märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas beror, enligt Marina Tuutma, främst på att många regioner ännu inte har påbörjat de strukturförändringar som krävs för att göra verklig skillnad.

Resurser till primärvården
– För att åstadkomma verklig förändring krävs en storskalig strukturell omorganisation, tillförsel av resurser utifrån uppdraget samt en långsiktig kompetensanalys som kartlägger dagens personalsituation och exakt vilka kompetenser som behövs framöver. För närvarande behandlar många regioner symptom istället för att gå till botten med problemet. Man satsar exempelvis på närakutmottagningar istället för att tillföra mer resurser till primärvården och göra det attraktivt att arbeta på vårdcentraler, eller genomför småprojekt istället för att ta tag i de stora strukturförändringarna, säger Marina Tuutma.

Utvecklingen av den nära vården är extremt viktig för hela befolkningen och den svenska hälso- och sjukvården

Avgränsad patientlista
Hon betraktar en avgränsad patientlista för primärvårdsläkare som en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska ge de effekter politiker vill nå, en nära vård byggd på kontinuitet, tillgänglighet, jämlikhet och hög kvalitet. Enligt Marina Tuutma är avgränsningen ett av distriktsläkarnas viktigaste verktyg för att säkerställa en vård med god kontinuitet, hög patientsäkerhet och ett hälsoförebyggande perspektiv. Även en fast läkarkontakt fyller en central funktion i den nära vården, inte minst eftersom det spar tid och möjliggör ett effektivare arbetssätt.

Långsiktig kompetensinventering
– Det är självklart glädjande att hälften av läkarna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Det tyder på vilken potential regionerna har om de lägger sina kort rätt. Antalet specialistläkare i allmänmedicin behöver minst fördubblas i Sverige framöver. Här krävs en långsiktig kompetensinventering från regionernas sida. Även andra typer av specialistläkare kommer att behövas för att hantera det breda uppdrag som åligger framtidens primärvård, avslutar Marina Tuutma.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
19% av läkarna som arbetar inom primärvården har märkt någon skillnad.
Anser du att allmänläkare inom primärvården ska ha en avgränsad patientlista?

Endast läkare som arbetar inom primärvården har svarat på den här frågan.
Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom den nära vården?
Anser du att patienter ska ha en fast vårdkontakt vid kontakt med hälso- och sjukvården?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Medicinska prioriteringar måste styra

Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
En majoritet av läkarna tror att hälso- och sjukvården kommer att fungera sämre om tre till fem år, och åtta av tio anser att de politiskt ansvariga för sjukvården inte gör ett bra arbete. En ökad tillit till sjukvårdens professioner kan bidra till att vända utvecklingen.

– Om det fortsätter som det gör nu kommer sjukvården förmodligen att utvecklas i negativ riktning. Stora organisationer där läkare har mycket begränsat inflytande och det faktum att läkare tvingas springa mot mål som inte gynnar patienten har bidragit till utvecklingen, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson
För att vända utvecklingen
Viktigaste förslagen för att sjukvården ska fungera bättre om tre till fem år är att man har en ökad tillit till sjukvårdens professioner, mindre detaljstyrning samt chefer med medicinsk kompetens. Det är också viktigt att sjukvårdens chefer är insatta och delaktiga i verksamheten samt att de ges tid att stötta sina medarbetare.
– Jag tror även mycket på att återskapa tid till kollegiala möten, och strukturer som ger läkare möjlighet till kompetens- och erfarenhetsöverföring samt yrkesmässig stöttning, säger Karin Båtelson.
– Även ersättningssystemen måste ses över. I dagsläget premierar de ofta fel saker, exempelvis antal besök och att vårdköerna kortas. Systemen bör istället baseras på en medicinsk grund och medicinska prioriteringar, säger Karin Båtelson.

Underbetyg till politikerna
– Läkarnas betyg på politikerna är självklart ett underbetyg. Att som nu styra vården på ett sätt som genererar ständiga krigsrubriker om panikåtgärder visar att de inte har kontroll. Vi behöver en långsiktig plan för vad som ska ingår i vårdens uppdrag och hur vi ska bygga upp vettiga vårdkedjor mellan öppenvård och inneliggande vård, säger Karin Båtelson.
– För att öka förtroendet krävs en nationell primärvårdsreform, med ersättningssystem som främjar hälsa, att läkare får basera sitt arbete på medicinska prioriteringar, och kontinuitet mellan patient och läkare, avslutar hon.

Mötet mellan patient och läkare
– Det är oroande att läkare ser så pessimistiskt på sjukvårdens utveckling och det är en varningssignal, säger Britt Skogseid, professor vid Uppsala universitet, överläkare på Akademiska sjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
– Mötet mellan patient och läkare bör vara utgångspunkten för det fortsatta omhändertagandet. När de väsentliga besluten fattas av den kunniga läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad och effektiv. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt. Det innebär en behovsstyrd sjukvård med hög etisk svansföring där forskning och utbildning prioriteras fullt ut, säger Britt Skogseid.

Forskning och långsiktighet
– En viktig åtgärd är att omfattande satsa på FoU i sjukvården, inte minst i primärvården. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler läkare. FoU i sjukvården bör integreras i den kliniska verksamheten. Då visar man på allvar att medicin och vetenskap ska utgöra basen för hela sjukvården. Det är också en förutsättning för att omställningen till en nära vård ska kunna genomföras, säger Britt Skogseid.
– I dagsläget är det sjukvårdsproduktion i enkla tal som räknas. Verksamhetsutveckling och forskning gills inte riktigt. Att 82 procent av läkarna anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården inte gör ett så bra arbete beror förmodligen på att man upplever en tondövhet från politikernas sida, säger Britt Skogseid.
– Politikerna behöver låta professionen avgöra hur sjukvård levereras på bästa sätt, genom tillitsbaserad styrning och långsiktighet i vården, snarare än detaljstyrning och tillfälliga satsningar som i första hand är till för att visa exempel på politikernas handlingskraft, avslutar Britt Skogseid.

Hur kommer svensk sjukvård fungera om 3-5 år?
I mars 2019 svarade 2/3 av läkarna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt, vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…
Gör de politiskt ansvariga för vården i sverige ett bra arbete?
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige? (på regionnivå och på nationell nivå) De gör…
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Okunniga politiker styr sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
“På vilket sätt brister sjukvårdspolitikerna i sitt arbete?” 8 av 10 läkarna anser att sjuksvårdspolitikerna inte gör ett bra jobb, och har svarat på den följdfrågan.

En majoritet av läkarna menar att det är skrämmande att människor som inte har kunskap eller ens ”bryr sig” ska ta beslut om svenska folkets hälsa. Ofta får de siffror från sjukhusledning och administratörer och tror okritiskt på dessa inför beslut, utan tanke på vad beslutet faktiskt innebär för både patienter och personal. ”De flesta landstingspolitiker jag pratat med har ingen aning om hur vårt avtal och hur våra scheman ser ut.”

Kortsiktigt tänkande
Politiker har ett kortsiktigt tänkande som räcker en mandatperiod. Det är lätt att både lova stora förändringar och skapa orimligt höga krav om man kanske inte är kvar någon längre tid. Man försöker lösa problem genom mer dokumentation utan att personalen får mer tid för detta. Kortsiktiga beslut har ofta som mål att få en budget i balans, men ger istället en ökad kostnad på sikt. Anställningsstopp ger ökad belastning på personal, ökade sjukskrivningar och plötsligt behov av hyrpersonal.

Lyssna på kompetensen
Ett problem är att de är politiker och tänker politiskt i 3–4 års perioder. Många upplevs också använda sjukvårdspolitiken som ”en språngbräda uppåt eller en reträttplats inför pension men saknar intresse för sjukvårdens sakfrågor”. Man efterlyser långsiktighet i vården och att man måste enas om vilken sjukvård medborgarna ska erbjudas. Låt politikerna ta råd från de som jobbar på golvet dagligen.
Läkare och sjuksköterskor är de som har bäst kunskaper och insikt om vad god vård innebär. Vilken företagsledare som helst skulle lyssna på all den kompetens som finns i företaget. Hur kommer det sig att politiker inte gör det?

Brister hos sjukvårdspolitiker
1. För låg kunskap eller insikt
2. Ställer orimliga krav
3. Kortsiktigt tänkande
4. Tänker för mycket politik
5. Lyssnar inte på professionen
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Företagshälsovården kan göra mycket för att förebygga psykisk ohälsa

Sofia Åström Paulsson, specialist i arbetsmedicin och medicinskt ansvarig på Avonova. Foto: Thomas Henrikson
Sofia Åström Paulsson, specialist i arbetsmedicin och medicinskt ansvarig på Avonova. Foto: Thomas Henrikson
Den ökande psykiska ohälsan i samhället gör tydliga avtryck även i företagshälsovårdens dagliga arbete. Företagshälsovården arbetar ofta förebyggande och individanpassat i samråd med arbetsgivaren. Ytterligare en viktig uppgift för företagshälsovården är att utbilda och förebygga psykisk ohälsa på organisationsnivå.

– En starkt bidragande orsak till att 74 procent av läkarna och 87 procent av primärvårdsläkarna anser att den psykiska ohälsan ökat de senaste åren är förmodligen att det talas mycket om en ökad psykisk ohälsa i samhället i stort. Det har blivit mer accepterat för individer att tala öppet om sin psykosociala problematik, säger Sofia Åström Paulsson, specialist i arbetsmedicin och medicinskt ansvarig på företagshälsovårdsföretaget Avonova.

Individen och organisationen
86 procent av de läkare som anser att den psykiska ohälsan har ökat märker av ökningen i sitt arbete. Motsvarande siffra för primärvårdsläkare är 97 procent.
– Primärvården är ju den första instans många söker sig till för att få hjälp med sin psykiska ohälsa. Inom företagshälsovården märker vi också av en ökning, inte minst när vi tittar på sjukskrivningsorsaker. För fem år sedan var orsakerna i huvudsak fysiska åkommor, men nu har de psykiska åkommorna blivit allt vanligare, säger Sofia Åström Paulsson.
Den ökade psykiska ohälsan innebär bland annat att företagshälsovården behöver öka sin kompetens kring stress och hur den påverkar människor. Utmärkande för företagshälsovårdens arbetssätt är att individen alltid kopplas till organisationen.
– När en medarbetare exempelvis sjukskrivs på grund av stress har vi en dialog med arbetsgivaren kring de stressfaktorer som orsakat situationen. Vi ser över om stressfaktorerna kan åtgärdas eller förändras för att undvika att fler medarbetare sjukskrivs av liknande orsaker. Vi söker orsaken på systemnivå om många medarbetare söker sig till oss, till exempel med sömnsvårigheter eller vibrationsskador. Arbetsplatsperspektivet och den löpande arbetsgivardialogen är karakteristiskt för just företagshälsovården, säger Sofia Åström Paulsson.

Kan stärka kompetens
Att analysera psykisk ohälsa utifrån ett arbetsplatsperspektiv samt att utbilda chefer i ledarskap, vikten av en god arbetsmiljö och att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa betraktar hon som företagshälsovårdens främsta uppgifter i arbetet med att förebygga och minska psykisk ohälsa.
– Den övriga sjukvårdens kännedom och kunskap om företagshälsovårdens roll och arbetssätt bör förbättras. Företagshälsovårdsläkare kan även bidra till att stärka primärvårdens kompetens kring riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetsmiljön. Företagshälsovården lämpar sig även väl för viss forskning kring att förebygga, identifiera och behandla stressrelaterad psykisk ohälsa. Många tror att vi går arbetsgivarens ärenden, men företagshälsovården gör oberoende medicinska bedömningar som inte färgas av arbetsgivarens intressen, säger Sofia Åström Paulsson.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den ...

87% av läkarna som arbetar inom primärvården anser att den psykiska ohälsan har ökat.
Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som läkare?
Läkarna som anser att de psykiska ohälsan har ökat, fick följdfrågan ovan.

97% av läkarna som arbetar inom primärvården ha svarat ja på den här frågan.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Läkare fel värderade på arbetsmarknaden

6 av 10 läkare anser inte att de är rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin utbildning, kompetens och sitt ansvar.

Anser du att läkare är rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin utbildning, kompetens och sitt ansvar?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Chefsrollerna måste bli mer attraktiva för läkare

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Drygt 7 av 10 läkare och sjuksköterskor anser att verksamhetschefer och första linjens chefer inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Administrativt stöd, utveckling i chefsrollen och utrymme för strategiska frågor skulle stärka chefsrollens attraktionskraft.

Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det beror förmodligen på att läkare och sjuksköterskor ser att många chefer detaljstyrs i stor utsträckning, och för sjuksköterskor går mycket tid åt till schemaläggning och att ringa in personal. Det ger ett väldigt litet utrymme för strategiska och långsiktiga frågor, exempelvis verksamhetsutveckling, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Fokus läggs på fel saker
Hon håller med om att verksamhetschefer och första linjens chefer i sjukvården ofta har dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap.
– Mycket fokus läggs på fel saker och chefen får arbetsuppgifter på sitt bord som bättre kunde hanteras i samarbete med personal- eller ekonomiavdelningen. Man har ett stort ansvar men oftast inte rätt förutsättningar för att göra utvecklingsplaner, rekrytera rätt personer eller återföra resultat till bättre arbetssätt, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
Hon anser att det lokala ledarskapet i sjukvården spelar en stor roll för vårdens innehåll och personalens trivsel.
– Alla branscher behöver chefer med stor kunskap om verksamheten, det är inget unikt för sjukvården. Det handlar inte bara om att leda för dagen utan också för framtiden och lika viktigt att förstå vilka beslut som stöttar medicinska prioriteringar och som ger bäst resursutnyttjande. Här måste man som chef kunna påverka. Man måste också ha medicinsk och etisk kompetens att stötta i vardagen när medarbetarna finns i en verklighet med både knappa resurser och svåra beslut, säger Karin Båtelson.

Karin Båtelsons åtgärder för att förbättra ledarskapet i sjukvården:
• Stärk rekryteringsbasen, skapa chefstjänster med mindre ansvarsområden och skapa möjligheter att gå chefsutbildningar genom hela karriären.
• Administrativ stöd, från exempelvis ekonomi- eller HR-avdelningen. Det är viktigt för att chefen ska ha tid att stötta sina medarbetare i deras dagliga arbete.
• Mandat att genomföra åtgärder för att rekrytera och behålla medarbetare. Varje chef bör själv få mandat att bestämma vad gäller lön, arbetstid, fortbildningsgarantier och liknande, utifrån vad som krävs för att rekrytera och behålla medarbetare på sin enhet.
• Chefen bör erbjudas utvecklingssamtal, löneutveckling och fortbildning. Att även chefer behöver kontinuerlig fortbildning, bra löneutveckling och utvecklingssamtal betraktas dessvärre inte som en självklarhet på alla arbetsplatser.
• Låt chefen ha kvar en fot i det kliniska arbetet. Många läkare vill gärna kunna kombinera en chefsroll med kliniskt arbete. Arbetsgivare som vill attrahera fler läkare till chefsroller bör därför erbjuda den möjligheten. Det gäller i synnerhet första linjens chefer när man börjar sin chefsbana, för att få fler läkare att vilja ta steget att pröva en chefskarriär.
Vilka förutsättningar anser du att verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.
Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 19–26 februari 2019. Över 1000 sjuksköterskor svarade på undersökningen.

Läkarnas råd för höjd patientsäkerhet

Vilka åtgärder måste vidtas för att höja patientsäkerheten? Svaret på den frågan från läkare blev ökad bemanning, förbättrade arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och fler vårdplatser.

Patientsäkerheten inom sjukvården är dålig eller inte så god – ansåg 34% av läkarna i vår undersökning. Dessa fick då följdfrågan ”Vilka åtgärder måste vidtas för att höja patientsäkerheten?”. Här följer en sammanfattning av svaren.

Mer personal och vårdplatser
Personalresurser kommer högst upp på listan för att kunna garantera patienternas säkerhet. Man föreslår nyrekrytering och syftar på såväl läkare som sjuksköterskor. Man betonar även vikten av att behålla erfaren och kompetent personal. Förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor samt högre lön tror man är åtgärder som kan få personalen att stanna. På andra plats kommer behovet av fler vårdplatser. Bristen kan i många fall kopplas till underbemanning. Det är dessa två faktorer som tydligt dominerar svaren i undersökningen.

Stöd för it och administration
Inte lika många, men ändå ett väsentligt antal, tar upp administration och it. Man vill minska på administrationen men samtidigt få tid avsatt för det som behöver göras. Många efterfrågar ett bra it-stöd och ett väl fungerande journalsystem.

Personalens kompetens
Kompetens var ytterligare en faktor för att öka säkerheten. Svaren i undersökningen visar på att man vill se kvalificerad och kompetent personal. Man betonar behovet av utbildning, främst i form av löpande fortbildning och kunskapsuppdatering.

God arbetsmiljö
Slutligen nämner ett antal personer vikten av bättre arbetsmiljö vilket kan leda till att personalen trivs och vill stanna. Det bidrar i sin tur till bibehållen kompetens och kontinuitet.

Läkarnas åtgärder för att höja patientsäkerheten
• Ökad bemanning
• Förbättrade arbetsvillkor
• God arbetsmiljö
• Fler vårdplatser
• Minskad administration, bättre it- och journalsystem
• Kompetens och löpande fortbildning
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.