Etikettarkiv: Medicin

Läkare i rättvisans tjänst

Anja Fernqvist, överläkare och gruppchef inom rättspsykiatrin och Anton Mittendorf, rättsläkare på RMV i Göteborg.
Anja Fernqvist, överläkare och gruppchef inom rättspsykiatrin och Anton Mittendorf, rättsläkare på RMV i Göteborg.

På Rättsmedicinalverket (RMV) arbetar läkarna ”mitt i samhället”, där medicin, psykiatri, juridik och sociologi möts. Här söker man sanningen, är skeptisk till källorna och arbetar strikt vetenskapligt.

– Jag tycker om att gå till botten med saker och ting, säger Anton Mittendorf, rättsläkare på RMV i Göteborg.
– I klinisk verksamhet måste ofta läkaren lösa ett problem utan att kunna gräva djupare. Här på RMV är det vårt jobb att lista ut vad som hänt. Och att vara skeptisk till all information.
Han har tidigare arbetat på Universitetssjukhuset i Örebro och är nu en av tolv rättsläkare i RMV:s nya hus på Medicinarberget.
– Jag trivs med att det är en liten arbetsplats, med en väldigt tydlig struktur. Och samtidigt har jag själv frihet att lägga upp arbetet och prioritera vad som ska göras, säger Anton Mittendorf.
Han gör obduktioner, utfärdar rättsintyg och har ibland jour i hemmet. Då kan det bli nattliga besök på brottsplatser, polisstationer eller sjukhus i Västra Götalandsregionen och Halland.
Anton Mittendorf ser fram emot ny teknologi som väntas förändra rättsläkarnas jobb framöver. Allt mer kommer att kunna göras elektroniskt.
– Den elektroniska patologin har bara börjat. Och röntgenundersökningar blir allt viktigare komplement till att ”skära upp och titta”. Vår specialitet kommer att breddas mer och mer.

Rättsväsende och psykiatri
Anja Fernqvist har arbetat på RMV i Göteborg sedan 2014. Idag är hon överläkare och gruppchef inom rättspsykiatrin i Hisings Backa, där de tolv läkarna arbetar i team med psykologer, socialutredare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.
– RMV är som en skärningspunkt mellan rättsväsende och psykiatri, där juridik och kriminalvård kommer in på ett spännande sätt, säger Anja Fernqvist.
– Den som begår brott på grund av allvarlig psykisk ohälsa ska inte hamna i fängelse. Jag känner mig stolt över att få bidra till det; att en del av rättssystemet fungerar som det ska.
Hon har ofta digra material att läsa in, men hinner ändå få en fullständig bild av klienten.
– Vi beskriver personen i ett sammanhang och försöker förstå hur händelseförlopp hänger ihop. Det är väldigt spännande, säger Anja Fernqvist.
– Och jag har lärt mig att det går att prata om i stort sett allt, om man närmar sig personen på ett respektfullt sätt. Det mest inspirerande och roligaste under en arbetsdag är ett riktigt bra utredningssamtal, kanske ihop med team-kollegorna.

Jobba på Rättsmedicinalverket. Läs mer och ansök här

Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket är en expertmyndighet som hjälper polis, åklagare och domstolar med opartiska analyser och bedömningar.
RMV är indelat i tre avdelningar:
• Rättsgenetik och rättskemi består av tre enheter i Linköping.
• Rättsmedicin består av sex enheter i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
• Rättspsykiatri består av två enheter: Göteborg och Stockholm.

Kontakt:

Rättsmedicin:
Susan Willis Mitchell
susan.willismitchell@rmv.se

Rättspsykiatri:
Göteborg: Anja Fernqvist
anja.fernqvist@rmv.se

Stockholm: Johan Larsson
johan.larsson@rmv.se

www.rmv.se


Värdet av klinisk forskning inom läkemedelsindustrin

Den kliniska forskningen inom läkemedelsindustrin behövs för att ta fram nya säkra och effektiva läkemedel. Forskningen för också vetenskapen framåt inom det medicinska området.

Klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är mycket eller ganska viktig för sjukvården. Det anser 95 procent av läkarna i Framtidens Karriär – Läkares undersökning. De fick följdfrågan ”Varför är den kliniska forskningen inom läkemedelsindustrin viktig för sjukvården?”

Läkemedelsforskning
Man menar att läkemedelsutvecklingen är basen för behandling och är avgörande för framsteg inom flera medicinska områden. Det går inte att få fram nya läkemedel om inte forskningen sker inom industrin, och utan klinisk forskning skulle vi dessutom få otillräckligt utredda läkemedel. Det behövs också mer studier på hur mediciner påverkar patienterna. Vi kan inte nöja oss med att tro att det vi har är bra, för det kan alltid bli bättre, billigare, säkrare. Nya läkemedel behöver kontinuerligt tas fram och utvecklas för patientens bästa.
Den kliniska forskningen driver också utvärdering och utveckling av nya preparat.

Behandlingsmetoder
Här menar man att kliniker har en bättre insyn i vården som bedrivs ute på de olika sjukvårdsenheterna. Det är oerhört viktigt att bedriva läkemedelsutveckling och ta fram nya behandlingsalternativ med klinisk koppling. Utvecklingen av avancerad vård och behandlingsrutiner ska även ske i samarbete med exempelvis personer som har biokemisk utbildning, farmakologer, etcetera.
Idag är det också vanligt att en patient inte bara har en sjukdom och därför måste utvecklingen hela tiden gå framåt för att möta dagens och morgondagens patienter. Forskningen ger bättre vård på lång sikt.

Läkemedelsföretagen har pengarna
I brist på större andel offentliga medel till forskning måste klinisk forskning bedrivas hos läkemedelsindustrin. De ger också ekonomisk möjlighet till studier som annars inte skulle vara möjligt att utföra. Vården är ekonomiskt sammankopplad med industrin. Dagens sjukvård har stora möjligheter, men också stora kostnader så det är viktigt att den forskning som görs är optimal och är evidensbaserad, resurserna måste användas på rätt sätt.
Några menar att de hellre vill se att den kliniska forskningen drivs av en fungerande myndighet än vinstdrivande företag.
Utan fortsatt klinisk forskning kommer sjukvården att stanna i sin utveckling. Stora genombrott har skett genom ihärdig forskning. Som exempel lyfts hotet om antibiotikaresistensen fram, då det kommer att slå hårt mot samtliga grenar inom medicinen.

Vikten av klinisk forskning inom läkemedelsindustrin
1. Ta fram nya effektiva läkemedel
2. Bättre och säkrare behandlingsmetoder
3. För vetenskapen framåt
4. Läkemedelsindustrin har kapital
5. Sjukvården står inför nya utmaningar
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Patienten alltid i fokus på Janssen

Kristina Sandström, medicinsk direktör och Marlene Mozart, medicinsk rådgivare på Janssen. Foto: Johan Marklund
Kristina Sandström, medicinsk direktör och Marlene Mozart, medicinsk rådgivare på Janssen. Foto: Johan Marklund

Janssens mest grundläggande värdering är att först och främst verka för patienten och personal i sjukvården.
Här finns ledande forskning inom ett brett spektrum av områden och läkare spelar en viktig roll som länk till den kliniska vården.

I motsats till den rådande trenden, där många läkemedelsbolag väljer att nischa sig inom allt smalare områden, fortsätter Janssen att spänna över ett brett fält, med banbrytande forskning och läkemedel i den absoluta framkanten. Företaget utvecklar läkemedel inom fem områden: psykiatri/CNS, onkologi, infektion, immunologi samt kardiovaskulära och metabola sjukdomar.
– Detta är en enorm styrka och ger oss en unik position, både vad gäller kvaliteten på vår forskning och de karri-ärmöjligheter som vi kan erbjuda, säger Kristina Sandström, medicinsk direktör för Janssen i Norden.

Nära klinisk vård
Janssen är oerhört kunskaps- och forskningsintensivt och har ett tätt samarbete med den kliniska vården, i Sverige och internationellt. Det innebär att det finns ett stort behov av medicinskt kompetent personal med klinisk erfarenhet. Det finns spännande karriärmöjligheter både för disputerade läkare och för sådana som saknar forskningsbakgrund. Det är en fördel att ha specialistkompetens eller erfarenhet av det medicinska område man ska arbeta inom, men det viktiga är den breda medicinska kompetensen, framhåller Kristina Sandström.
– En läkarexamen ger i sig en god vetenskaplig bakgrund. Vi söker en mix av personer och det viktiga är den kollegiala förståelsen och att man är öppen och nyfiken på att utveckla framtidens vård och behandlingsformer. Här jobbar vi nära den kliniska verkligheten och ser tydligt hur forskning kommer patienterna tillgodo, säger Kristina, som själv har en bakgrund som forskare inom immunologi.
En viktig funktion för läkare är rollen som medicinsk rådgivare där man arbetar som vetenskaplig kontaktperson till hälso- och sjukvården.
– Det är en stödjande, rådgivande och undervisande roll, där vi samverkar nära med den kliniska verksamheten och med myndigheter, berättar medicinske rådgivaren Marlene Mozart. Marlene är specialist i internmedicin och hematologi och hade arbetat som sjukhusläkare i 25 år när hon för två år sedan kom till Janssen.
– Jag ville pröva något nytt och arbeta bredare. Som medicinsk rådgivare kan jag bidra till att nya, effektiva behandlingar snabbare kommer patienterna till nytta.
Janssen är framstående inom onkologi och Marlene konstaterar att det under hennes karriär har skett stora framsteg i behandlingen av olika former av blodcancer. Immunterapi och innovativa, skräddarsydda mediciner har revolutionerat behandlingsresultaten.
– Många former av leukemi som tidigare hade mycket dålig överlevnad har idag blivit behandlingsbara sjukdomar. Ofta kan vi nu antingen bota patienten eller kontrollera sjukdomen effektivt, så att patienten kan leva med sin cancer som en kronisk sjukdom. Det är enormt roligt att vara en aktiv del av den utvecklingen, säger hon.

Drivs av credo
Janssen är verksamt i över 150 länder, spritt över fem kontinenter och är en del av Johnson & Johnsonkoncernen, som är världens största läkemedelskoncern. Det öppnar upp för en rad karriärmöjligheter, i Sverige och utomlands. Förutom som medicinsk rådgivare kan läkare arbeta med exempelvis forskning eller marknadsföring.
– Det finns många möjligheter, både här i Norden och globalt, beroende på vilka intressen och drivkrafter man har. Tack vare vår storlek kan vi erbjuda en rad spännande uppdrag, säger Kristina.
Janssen drivs än idag av sitt credo som formulerades för 75 år sedan, berättar Kristina och Marlene. Det slår fast att företagets skyldigheter först och främst är till patienten och personal i sjukvården, samt föräldrar och anhöriga som använder företagets produkter. Därefter kommer ett starkt ansvar för de egna anställda och för samhället i stort. Om allt detta uppfylls så kommer framgången även aktieägarna tillgodo.
– Det är nog unikt med ett så tydligt levande credo. Vi lever som vi lär och våra värderingar präglar hela vår verksamhet och företagskultur.

Läs mer om våra lediga tjänster här

Janssen
Janssen är en del av Johnsson & Johnsson- koncernen och har verksamhet i mer än 150 länder världen över med närmare 40 000 medarbetare. Janssen har funnits i Norden sedan 1956 och är medlem i de nordiska läkemedelsindustriföreningarna. Företaget finns i alla fem nordiska länder.

Janssen
Box 4042
169 04 Solna
Besöksadress: Kolonnvägen 45
Tel: 08-626 50 00
www.janssen.com/sweden/


Självständigt och kvalificerat arbete för läkare hos Försäkringskassan

Maria Palm, övergripande studierektor, Region Gävleborg, Narmin Esmail, ST-läkare på ögonkliniken i Hudiksvall och Lisa Månsson Rydén, studierektor för AT- och ST-läkare i Hälsingland. Foto: Peter Engström
Malin Lindén Kalfa, specialist inom allmänmedicin och Försäkringsmedicinsk rådgivare och Margaretha Bergagård, enhetschef för FMR Mitt hos Försäkringskassan. Foto: Johan Marklund

Som Försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) på Försäkringskassan ges stora möjligheter att fördjupa sina medicinska kunskaper och samtidigt kunna styra mer över sin tid.

Det konstaterar Malin Lindén Kalfa, specialist inom allmänmedicin och med många års kliniskt arbete bakom sig, som sedan ett par år jobbar som FMR på heltid.
– Jag lockades av möjligheterna att få tid att ”grotta ner mig” i de medicinska frågeställningarna och även få en större förståelse för hela sjukdomsförloppen.
Hon är själv förvånad över att hon fortsätter att utvecklas som läkare även då hon lämnat det kliniska arbetet.
– Jag tror faktiskt jag skulle vara en bättre allmänläkare idag. Jag har bland annat lärt mig mycket mer inom psykiatri då det förekommer mycket ”samsjuklighet” där psykiatrin är en del i ett större mönster.
Hon utvecklas även inom många andra specialistområden då hon får hantera många ovanliga och svåra diagnoser som innebär att hon måste sätta sig in i nya komplexa medicinska frågeställningar.

Får dela med sig av sin kunskap
En viktig del i arbetet som försäkringsmedicinsk rådgivare är att utbilda olika grupper i försäkringsmedicin. Det gäller utbildning av försäkringskassans handläggare såväl som av läkare, AT/ST-läkare, läkarstudenter och andra grupper.
– Som utbildare fungerar jag i min roll som FMR lite som ”smörjmedel” mellan Försäkringskassan och sjukvården. Samarbetet underlättas av att vi träffas i den typen av mer prestigelösa sammanhang där vi har gemensamma mål.

En rådgivande funktion
Den största delen av tiden ägnar Malin Lindén Kalfa åt att sitta med handläggare och diskutera aktuella ärenden. Hennes uppgift är att tolka medicinska utlåtanden och förklara dem, men även att identifiera vilken information som saknas för att handläggarna ska kunna fatta korrekta beslut.
– Det är viktigt att förstå att det är handläggaren som ensam fattar beslut. Som FMR har vi endast en rådgivande funktion, på samma sätt som de försäkringsspecialister som också finns med i våra diskussioner.

En lyssnande organisation
Avdelningen för försäkringsmedicinska rådgivare inom Försäkringskassan (FK) är uppdelad i olika regioner. Margaretha Bergagård är enhetschef för FMR Mitt och trivs mycket bra.
– Det är lätt att tro att en så stor organisation som FK är opersonlig och trög, men det är tvärtom. Beslutsvägarna är snabba och bemötandet är mycket personligt.
Hon förklarar att de jobbar aktivt med medarbetarskapet och vill vara en lyssnande organisation med fokus på kontinuerlig feedback till medarbetarna.
– Vi är också noga med att se till att alla nya bjuds in i organisationen. De möts alltid av ett introduktionspaket och får en handledare de första sex månaderna.
För att börja som FMR krävs att man har en specialistutbildning inom medicin och att man har klinisk erfarenhet.
– Det är även bra om man känner ett visst samhällsengagemang och tycker det är roligt med utbildning. Det är samtidigt ett mycket självständigt arbete, så man ska inte vara rädd för att ta eget ansvar i utvecklingsarbetet, avslutar Margaretha Bergagård.

För mer information om att arbeta på Försäkringskassan, klicka här

Birgitta Moberg, Försäkringsmedicinsk rådgivare:

Foto: Johan Marklund

Vad är det bästa med att arbeta på Försäkringskassan?

– Jag har aldrig jobbat så länge på en arbetsplats, över 19 år, och det säger ju en del. Anledningarna är flera: arbetsuppgifterna är kvalificerade och omväxlande, vi jobbar i konstruktiva team och arbetsmiljön är trivsam. Sedan är förmånerna och det interna stödet på Försäkringskassan de bästa jag har haft på en arbetsplats.
– Jag gillar att jag kan styra över min tid och planera mina arbetsdagar, det är ett mycket självständigt jobb. Samtidigt är beslutsvägarna uppåt mycket korta, har jag synpunkter på förbättringar så når de alltid fram.
– Det team vi jobbar i består oftast av mig, som tillför den medicinska kompetensen, en försäkringsspecialist och en handläggare. Beslut fattas av handläggaren, så vi andra två är rådgivare. Det gör att mitt arbete inte är speciellt utsatt. Det är även relativt fritt från stress, jag får ta den tid jag behöver för den medicinska bedömningen och gå på djupet med de frågorna. Jag lär mig därigenom mycket och håller mig ständigt uppdaterad om vad som händer inom forskningen.

För mer information om att arbeta på Försäkringskassan, klicka här

Försäkringskassan
Försäkringskassans vision är ett samhälle där alla känner trygghet om livet tar en ny vändning. Vi ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen i Sverige.

Just nu söker vi Försäkringsmedicinska rådgivare. Läs mer på: www.forsakringskassan.se/ledigajobb


Goda utvecklingsmöjligheter inom Medicinsk service

Goda Randakeviciene, överläkare på Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. Foto: Pierre Pocs

Medicinsk service är en division inom Landstinget Sörmland som präglas av stora utvecklingsmöjligheter med både spännande och varierande arbetsuppgifter samt fokus på en god arbetsmiljö.

Goda Randakeviciene, överläkare på Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset, flyttade till Sverige från Litauen för snart fem år sedan. Med sig i bagaget hade hon en specialistutbildning i radiologi.
– Jag sökte mig hit för att jag hade hört att karriärmöjligheterna inom mitt område var goda och att livet som sådant var bra i Sverige. Idag vet jag att det stämmer, jag har trivts från dag ett och tycker fortfarande att det är ett av de bästa beslut jag någonsin har tagit.
Goda började som läkarvikarie på radiologiska kliniken vid Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. 2014 anställdes hon som specialist och sedan ett år tillbaka är hon överläkare och har tillsammans med en kollega ansvar för den neuroradiologiska delen av klinikens verksamhet.
– Här finns stora utvecklingsmöjligheter med spännande och varierande arbetsuppgifter. Jag har neuroradiologi som specialintresse och tillåts utveckla mig inom detta fält genom olika kurser både inom Sverige och utomlands.
En stor fördel, menar hon, är också verksamhetens maskinpark.
– Vi har toppmodern teknik på avdelningen vilket innebär att man som läkare kan få bra bildmaterial och därmed göra ett bra jobb. Att ha rätt verktyg är oerhört viktigt för att vi ska kunna hjälpa våra patienter på bästa sätt.
Goda säger att hon varmt kan rekommendera andra läkare att söka sig till kliniken.
– Verksamheten präglas av en fin stämning. Frågeklimatet är högt och alla, oavsett yrkesroll, är respekterade och ges möjlighet att diskutera och lufta sina tankar. Här kan man både fördjupa sig inom sitt specialområde och utveckla sin bredd, både genom kollegialt lärande och genom fortlöpande utbildningar. Här finns alla möjligheter för den som vill utvecklas inom sitt yrke.


Cecilia Jansson, ST-läkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs

ST-läkare driver akutsjukvården framåt

När Cecilia Jansson gjorde sin AT-tjänst på Mälarsjukhuset i Eskilstuna fick hon höra talas om det så kallade akutläkarprojektet som innebar att sjukhuset skulle börja erbjuda ST-tjänster inom akutsjukvård.
– Jag tyckte det lät spännande, sökte och kom in. Det här var 2011 och vi som började då blev något av pionjärer inom området. Med facit i hand kan jag säga att det är ett val jag inte har ångrat. Akutläkare är en ung specialitet med stor utvecklingspotential där vi ST-läkare får vara med och driva utvecklingen framåt.
Under de gångna åren har Cecilia bland annat varit med och startat klinikens intermediärvårdsavdelning.
– Jag har även varit med i ett projekt som resulterade i ett införande av triage på akuten. Det är stimulerande att som ST-läkare ha så stora påverkans- och utvecklingsmöjligheter.
Om drygt ett år räknar hon med att vara färdig specialist.
– Jag vill gärna fortsätta att utvecklas inom Landstinget Sörmland. På sikt vore det kul att arbeta utomlands, akutläkarutbildningen erbjuder stora möjligheter till spännande jobb över hela världen.

Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård och studierektor för ST-utbildningen i Landstinget Sörmland.

Landets bästa ST
En som redan provat på att arbeta som akutläkare utanför landets gränser är Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård och studierektor för ST-utbildningen i Landstinget Sörmland. Själv är han specialistutbildad i USA och har 13 års yrkeserfarenhet som specialistläkare i akutsjukvård.
– Akutsjukvård passar den som vill vara bred i sin specialitet, arbeta med många olika saker och träffa allt från mindre sjuka patienter till de med livshotande tillstånd.
Han påpekar att akutsjukvård fortfarande är en ganska ny specialitet i Sverige. ST-utbildning inom akutsjukvård som basspecialitet har bara funnits sedan 2015.
– Vi i Sörmland har goda möjligheter att driva utvecklingen framåt, och siktet är inställt på att skapa landets bästa ST-utbildning i akutsjukvård, fastslår Nicholas Aujalay.

Medicinsk service, Landstinget Sörmland
Division medicinsk service omfattar bland annat sjukvård samt akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården. Inom divisionen bedrivs även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, radiologi, klinisk fysiologi och laboratoriemedicin. Här finns även hjälpmedelscentral samt medicinsk teknik och fysik, en viktig samarbetspartner för radiologin och ambulanssjukvården.

Landstinget Sörmland
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se