Etikettarkiv: Regeringen

Omställningen till en nära vård kräver uthållighet

Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”.  Foto: Sören Warne
Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Foto: Sören Warne
Den svenska hälso- och sjukvården står inför en omfattande omställning till en nära vård. För närvarande pågår en regeringsutredning som ska dra upp riktlinjerna för den nationella och långsiktiga omställningsprocess som ska resultera i framtidens moderna och individanpassade hälso- och sjukvårdssystem.

Åttioåtta procent av läkarna som deltog i Framtidens Karriär – Läkares undersökning har inte märkt av någon skillnad sedan den nära vården började utvecklas för några år sedan.
– Det är egentligen inte så konstigt att majoriteten av läkarna inte märkt av någon skillnad än sedan den nära vården började utvecklas på mer nationell nivå. Olika regioner har kommit olika långt. De formella beslutsprocesserna, lagändringar till exempel, tar lång tid och de förslag vi senast lämnat har varit ute på remiss. I december i år väntas regeringen fatta beslut om det förslag till primärvårdsreform vi lämnat, säger Anna Nergårdh, som leder regeringsutredningen ”God och nära vård”. Hon är ursprungligen disputerad hjärtläkare och internmedicinare och har tidigare arbetat som verksamhetschef på ett stort akutsjukhus, chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.

Kan ta tio år att genomföra
Det tredje delbetänkandet i utredningen presenterades i somras. Det innehöll analyser av den öppna och slutna vården, samverkan mellan regioner och kommuner samt det särskilda ersättningssystem som finns för bland annat vissa läkare, den så kallade nationella taxan. I dessa tre delar återkommer utredningen med konkreta förslag i slutbetänkandet i mars 2020.
På sina resor runtom i landet ser Anna Nergårdh att många intressanta initiativ med fokus på nära vård pågår. Engagemanget och intresset för omställningen är generellt sett stort, inte minst bland vårdpersonalen.
– Omställningen till en nära vård kommer att ta tid, vi har sagt i utredningens rapporter att det kan ta tio år innan den är helt klar. Vi föreslår därför att staten, regioner och kommuner ska följa upp omställningen kontinuerligt för att säkerställa att den verkligen äger rum. Socialstyrelsen, IVO och SKL har redan fått i uppdrag att stötta sjukvården i de förändringar som väntar, säger Anna Nergårdh.

Öppen och sluten vård
I mars 2020 presenteras ett nytt delbetänkande med fokus på definitionen av öppen och sluten vård samt samverkan mellan kommuner och regioner. Definitionen av öppen och sluten vård har historiskt sett baserats på sjukvårdens traditionella organisation. Såväl organisationen, arbetssättet som definitionen av de olika begreppen behöver, enligt Anna Nergårdh, förändras framöver.
– En viktig förutsättning för att omställningen till en god och nära vård ska kunna genomföras är att patienter i ökad utsträckning involveras i hela förändringsprocessen. Såväl patienterna som sjukvårdens medarbetare är outnyttjade resurser i det här arbetet. Vårdgivare behöver hitta strukturer för inflytande och påverkan för såväl medarbetare som patienter på ett mer modernt sätt än tidigare, säger hon.
Slutsatserna från det tilläggsdirektiv som Anna Nergårdh fått med inriktning på hur hälso- och sjukvården ska möta patienter med lättare psykisk ohälsa presenteras inte förrän i januari 2021.

Uthållighet krävs
– Den största utmaningen i omställningen till en god och nära vård är definitivt uthålligheten. Tidigare försök till omstrukturering har ofta misslyckats på grund av bristande uthållighet. Här krävs en bred politisk enighet och en gemensam målbild i hela hälso- och sjukvårdssystemet. I alla delar, inklusive utbildningssystemet, för att säkra bemanningen. Ytterligare en avgörande faktor är hur väl vi lyckas involvera hälso- och sjukvårdens medarbetare om varför omställningen är nödvändig och hur den ska genomföras, säger Anna Nergårdh.

Har du märkt skillnad efter att den nära vården började utvecklas?
Det pågår en utveckling mot God och Nära vård i Sverige, där en större del av vården ska flyttas närmare patienten. Har du märkt av någon skillnad efter att den Nära vården började utvecklas för några år sedan?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Primärvården ska vara första linjens sjukvård

Anna Nergårdh, specialistläkare i kardiologi och internmedicin som nu leder regeringsutredningen ”God och nära vård – En primärvårdsreform”. Foto: Anders G Warne
Anna Nergårdh, specialistläkare i kardiologi och internmedicin som nu leder regeringsutredningen ”God och nära vård – En primärvårdsreform”. Foto: Anders G Warne
Primärvård ska utgöra hälso- och sjukvårdens bas och vara första linjens vård. För att ha en realistisk möjlighet att svara upp till det uppdraget behöver den kompetens- och resursförsörjas. De största utmaningarna för framtidens primärvård är, enligt Anna Nergårdh, arbetsmiljö, bemanning och kompetensförsörjning.

– Dagens hälso- och sjukvårdssystem är i första hand utformat för att hantera kortvariga och akuta sjukdomstillstånd. Systemet behöver bli bättre på att hantera långvariga och kroniska sjukdomar. Förebyggande insatser och ökad samverkan med andra samhällssektorer behövs, liksom en ökad tvärprofessionell samverkan mellan exempelvis sjuksköterskor och läkare, säger Anna Nergårdh. Hon är specialistläkare i kardiologi och internmedicin, och leder nu regeringsutredningen ”God och nära vård – En primärvårdsreform”, som ska lämna sitt slutbetänkande i mars 2020.
– Framtidens patienter förväntar sig en hälso- och sjukvård som hänger ihop, där olika enheter kommunicerar med varandra. Det innebär förändrade arbetssätt för alla som arbetar inom vården. I dagsläget får enskilda medarbetare ofta lösa situationer som inte hanterats på en strukturell nivå, som att hitta platser för patienter som sökt sig akutsjukvården trots att de egentligen skulle få bättre hjälp på en annan vårdnivå. Primärvården är i grund och botten attraktiv för läkare och sjuksköterskor, men många lämnar den eftersom de upplever arbetssituationen som ohållbar, säger Anna Nergårdh.

Omstrukturering krävs
Regeringsutredningens viktigaste uppdrag är att föreslå en omstrukturering av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som hittills fokuserat mycket på sjukhusvård. Anna Nergårdh påpekar att det här rör sig om en internationell förändringsprocess. WHO är en av de aktörer som lyfter fram den nära vårdens betydelse, vilket kräver ett ökat fokus på primärvården som den första linjens vård.
Eftersom svensk sjukvård består av en komplex organisation med myndigheter och tjugoen landsting och regioner innehåller delbetänkandet förslag som vänder sig till såväl statliga som regionala och kommunala aktörer.

Omfördela kompetens
– Det handlar om att omfördela och tillgängliggöra kompetens i primärvården, som bland annat behöver fler specialistläkare och specialistsjuksköterskor, inte minst distriktssköterskor. Samtidigt behöver samverkan mellan vårdformerna stärkas, vilket innebär att specialisterna inte nödvändigtvis behöver befinna sig fysiskt i primärvården, säger Anna Nergårdh.
– De som beslutar om primärvården bör ta till sig samtliga eller åtminstone merparten av våra förändringsförslag för att transformationen till framtidens primärvård ska bli framgångsrik. För att möjliggöra en långsiktig och hållbar förändring räcker det inte att ta till sig lösryckta delar av utredningens förslag. Det är också avgörande att låta förändringsprocessen ta tid samt att involvera primärvårdens professioner i den. Min förhoppning är att delbetänkandets förslag ska diskuteras flitigt bland hälso- och sjukvårdens medarbetare, inte minst eftersom primärvårdens framtid verkligen är ett ämne som engagerar många och berör hela samhället, säger Anna Nergårdh.

Viktiga förslag från utredningens senaste delbetänkande:
• Förändring av hälso- och sjukvårdslagen. Det ska framgå i hälso- och sjukvårdslagen att primärvården svarar för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan kompetens.
• Förtydligad möjlighet till fast läkarkontakt. Utredningen föreslår att patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården förtydligas. Detta är avgörande för befolkningens fortsatta förtroende för primärvården.
• Effektivare administration. Det kan finnas anledning att se över förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering på förordningsnivå. Verksamhetschefer inom vården bör se till att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. En journalanteckning signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder.

Vårdplatsbristen får allvarliga konsekvenser

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Sjuksköterskorna har i systertidningen Framtidens Karriär – Sjuksköterska angivit vilka konsekvenser vårdplatsbristen får för patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Här svarar Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter.

Vilka är dina kommentarer till vårdplatsbristens konsekvenser?
– Jag känner igen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagit del av. Vi ser tydligt att brist på vårdplatser på flera sätt bidrar till en sämre vård. Det är en viktig anledning till att vi väljer att prioritera stora investeringar i välfärden, och inte minst i sjukvården. Vi gör mångmiljardsatsningar på vården just nu. Stora delar av de satsningarna fokuserar just på personalen i vården och er arbetsmiljö och villkor.
– Sjuksköterskor kommer aldrig att få bättre arbetsmiljö genom en kömiljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och inte på hur personalen har det. Jag tror på förbättringar i arbetsmiljö, fler kollegor och fler specialister, inte att tvingas springa fortare.

Enligt sjuksköterskorna får patienter vänta på livsavgörande behandlingar och till och med dör i förtid. Hur allvarligt problem anser du att bristen på vårdplatser är?
– Det är ett allvarligt problem. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nyligen med en rapport som visade på de patientsäkerhetsproblem som problem med bemanning och kompetensförsörjning innebär. Klarar vi inte kompetensförsörjningen så kommer vi aldrig att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sig utan för långa väntetider.

Enligt sjuksköterskorna beror brister på vårdplatser främst på brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Håller du med dem om det?
– Det är definitivt en av de viktigaste orsakerna. Skulle jag nämna en till så är det att det på många vårdplatser ligger patienter som egentligen inte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem till ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt.
– Vi har precis fått en ny lag på plats där vi ställer krav på samverkan mellan kommuner och landsting för att säkerställa att utskrivningen fungerar bättre så att inte minst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bidra till att lösa vårdplatsbristen. Dessutom behöver vi utbilda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjligheter till vidareutbildning till specialist. Här gör vi stora satsningar.

Vilka konkreta förslag har regeringen lagt och kommer att lägga för att färre patienter ska få lida och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetssituation?
– Vi gör nu historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården, som totalt i år uppgår till ungefär 13 miljarder kronor. 5,5 miljarder är nya för 2018. Vi fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmiljö, villkor och förutsättningar för personalen att göra sitt jobb. Vi har för i år öronmärkt 300 miljoner kronor per år för studielön eller utbildningsanställningar för sjuksköterskor som läser till specialistsjuksköterskor, så att man inte ska behöva ta studielån för att bli specialist och förlora i inkomst.
– Sen måste man ju dock komma ihåg att det är landstingen och regionerna som driver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av finansieringen. Så även om vi från regeringen ska göra allt vi kan för att hjälpa till, måste stora delar av arbetet göras av landstingspolitikerna.

”Vi har sett många goda exempel”

Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Sören Andersson / Regeringskansliet
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Sören Andersson / Regeringskansliet
– Om primärvården ska få den starka roll som vi vill, en första linjens sjukvård, måste den få resurser för att klara uppdraget.
Det försäkrar regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh när hon får höra att främsta rådet till henne i Framtidens Karriär – Läkares enkät var: ”Högre bemanning!”

I Anna Nergårdhs utredningsuppdrag – Samordnad utveckling för god och nära vård – talas om överföring av resurser, så att sjukvården ska bli mindre sjukhustung. Men det betyder inte att pengar och personal ska flyttas från dagens sjukhus till dagens vårdcentraler.
– Det handlar om större förändringar än så; nya sätt att arbeta, nya tekniska lösningar, hela strukturen för vården. Men jag delar absolut uppfattningen att de förslag vi lägger ska vara adekvat resurssatta, säger Anna Nergårdh.
Många läkare i enkäten önskade ett listningstak på 1 500 patienter för en heltidsarbetande läkare i primärvården.
– Den typen av lösningar tittar vi på, men det vore att föregå utredningens förslag att uttala mig om det nu, kommenterar Anna Nergårdh.

Kontinuiteten måste bli bättre
En fast läkarkontakt lyftes av många av de 600 läkare som besvarat enkäten, inte minst för patientens känsla av trygghet.
– Ja, jag är den första att hålla med om att kontinuiteten i sjukvården måste bli bättre, och den måste finnas i första linjens vård. Men exakt hur det ska utformas kan jag inte säga idag, det är precis såna dialoger vi för just nu med alla inblandade.
– De förslag vi lägger ska vara praktiskt genomförbara och hållbara ur alla perspektiv.
I juni presenterade Anna Nergårdh sitt första delbetänkande ”God och nära vård – en gemensam färdplan och målbild”. Här föreslås bland annat en behovsstyrd vårdgaranti med rätt till medicinsk bedömning inom tre dagar av den profession som är bäst lämpad utifrån patientens behov, alltså inte nödvändigtvis en läkare utan kanske en fysioterapeut. I betänkandet konstateras att så arbetar många redan idag, men det nya är att övriga legitimerade yrkesgrupper också innefattas i vårdgarantin.
Och det behöver inte vara ett fysiskt besök, utan lika gärna ett digitalt besök, om det är vad patienten önskar och vården bedömer som möjligt.

Har sett goda exempel
I september fick hon två tilläggsuppdrag: att utreda om uppdelningen i öppen vård och sluten vård ska vara kvar och att utreda hur primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård och omsorg kan samverka på bästa sätt.
Nu reser utredningen runt i landet, träffar landsting, kommuner och anställda, där man särskilt prioriterar ”vårdens kommande medarbetare”.
– Vi har sett många goda exempel i hela landet, från hälsocentralen i Övertorneå i norr till äldremottagningen i Knislinge i söder, där man på ett väldigt fint sätt och i god samverkan med kommunen tar hand om de äldsta med många sjukdomar, säger Anna Nergårdh.
I juni 2018 kommer delbetänkande två och i mars 2019 ska utredningen vara klar.

Läkarnas råd för primärvården

Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Sören Andersson / Regeringskansliet
Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare för primärvården. Foto: Sören Andersson / Regeringskansliet
Vilka råd vill läkarna ge till Anna Nergårdh, som leder utredningen för att modernisera vården med fokus på primärvården? De främsta råden är att öka bemanningen och tillgängligheten i primärvården samt att införa fast läkarkontakt.

Läkare har ombetts att ge råd till regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, som leder utredningen ”Samordnad utveckling för god och riktigt nära vård” för att ställa om och modernisera vården med fokus på primärvården.

Högre bemanning
Inom primärvården upplever både personal och patient en stressfylld situation. Man anser att de flesta läkare har för många patienter för att på ett bra sätt kunna förbereda och efterarbeta ett patientbesök, som ofta varar i 10 minuter. Stora resurser måste tillföras menar många för att personal ska orka med sin arbetssituation och att patienten ska känna sig sedd och omhändertagen.
Ett återkommande råd är att det finns ett listningstak på 1500 patienter för en heltidsarbetande läkare inom primärvården. Många anser att resurser för högre bemanning är en högsta prioritet.

Bättre tillgänglighet
Det framkommer också att allmänheten måste informeras för att styra patientflödet så att onödiga sjukvårdsbesök kan undvikas, både inom primär- och akutsjukvård. Det ska bli lättare att boka tid på vårdcentraler dagtid och även på helger.

Fast läkarkontakt
Ge patienter möjlighet att ha samma läkare vid besöken, många anser att det är mycket viktigt för trygghetskänslan för patienten. Råd som gavs var att patienten bör ha en fast läkarkontakt, men möjlighet ska finnas för läkargruppen att träffas och diskutera svårare patientfall för att få mer likvärdighet.

Fråga professionen vid beslut
En stor del av de tillfrågade anser att personalen som arbetar inom vården är de bästa att få synpunkter av innan stora beslut tas. Man menar att beslutsfattandet bör vara närmre vården, och efterlyser en dialog mellan beslutsfattare och de som utför arbetet.
Ett råd är att följa med en läkare inom primärvården minst två dagar för att veta hur kommande beslut kommer att påverka alla, både patienter och personal.

Gör mer attraktivt
”Vi måste ha en stark första linjens sjukvård som är kompetent, väl finansierad och en eftertraktad arbetsplats.”
Här menar många att man behöver se över vad det är som lockar läkare till att ta stafettjänster istället för fast anställning. Ett återkommande råd här är att göra allmänmedicin attraktivt för yngre läkare. Kan primärvården bli väl fungerande avlastas slutenvården, trycket på akutmottagningarna minskar och det blir bättre för patienten.

Läkarnas råd till omställning och modernisering av vården med fokus på primärvården
1. Högre bemanning ger mer tid för
patienterna
2. Bättre tillgänglighet till primärvården
3. Fast läkarkontakt
4. Fråga professionen innan beslut tas
5. Gör det mer attraktivt att arbeta inom primärvården

Krävs långsiktiga investeringar i sjukvården

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för sjukvården. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
– Vår förmåga att tillhandahålla god vård till medborgarna börjar och slutar med kunnig och kvalificerad vårdpersonal. Viktigt är därför satsningar med tydligt fokus på bemanning, arbetsmiljö och arbetssituation, säger Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för sjukvården.

Regeringens höstbudget innehöll en stor satsning på sjukvården. 5,5 miljarder har vikts åt området varav 2,5 miljarder går till en särskild bemanningssatsning. Ytterligare en miljard riktar sig till förlossningsvården under nästa år.
– Viktigast är rejäla investeringar i personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Satsningen har ett tydligt fokus på bemanningsfrågor, arbetsmiljöfrågor och arbetssituationen för de som arbetar där, säger Annika Strandhäll.
I höstbudgeten föreslår regeringen även att läkarutbildningen ska byggas ut. Satsningen för 2018 är nio miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 40 helårsstudenter.
– Tillgången till välutbildad personal, däribland läkare, är ett måste för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.
När det gäller utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska påbörjades en utbyggnad redan 2015. Utbyggnaden innebär ytterligare 700 nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen, 600 nybörjarplatser på specialistsjuksköterskeutbildningen och 250 nybörjarplatser på barnmorskeutbildningen.
– Dessa satsningar börjar vi nu se de första effekterna av. Efter årsskiftet kommer landsting och regioner att börja känna av de här förstärkningarna, säger Annika Strandhäll.

Tillgänglighet
Tillgängligheten i vården är en annan fråga som ligger högt upp på regeringens agenda.
– Det måste finnas människor som vill utbilda sig inom vårdyrken och som vill stanna kvar i yrket. Vägen dit går via tillräckligt många utbildade medarbetare samt förbättrade villkor och arbetsmiljöer för vårdens och omsorgens personal. Detta är dock inget som vi kan lösa helt på egen hand, arbetet måste ske i samverkan med landsting och regioner.
Parallellt pågår arbetet med de strukturförvandlingar som måste göras inom vården.
– Det handlar om att gå ifrån den sjukhustunga vården och verka för att bygga ut en förstärkt vård nära medborgarna. Det är den allra viktigaste strukturfrågan och som måste löpa sida vid sida med arbetet att förbättra villkoren för vård och omsorgspersonal.

Brist på verklighetsförankring
Väldigt få läkare anser att de politiska besluten för hälso- och sjukvården är verklighetsförankrade.
Är det viktigt att de politiska besluten för hälso- och sjukvården är verklighetsförankrade?
– För mig börjar och slutar en god och tillgänglig vård med personalen, att de är tillräckligt många och får tid att ägna sig åt patienterna. Att de också är involverade i de politiska processerna är såklart också positivt och viktigt, säger Annika Strandhäll.
Det är landstingen som är ansvariga för att leverera vård, och regeringen uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för dem att ge bästa möjliga vård. Socialdepartmentet prioriterar dialog med professionsorganisationerna i hälso- sjukvården när vi utformar politiken.
– Regeringen har valt att satsa på landstingen, genom bland annat höjda generella statsbidrag, men också fokusera särskilt på personalens förutsättningar genom historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården. Att personalen är delaktig i hur de ökade resurserna kan fördelas ser jag som positivit, säger Annika Strandhäll.

Medicinska och etiska principer
Endast 8 procent av läkarna kan arbeta fullt ut i enlighet med medicinska och etiska prioriteringar.
Vilka är dina kommentarer till det undersökningsresultatet?
– Det är som sagt landstingen som är ansvariga för hälso- och sjukvården, men regeringen har valt att ge dem bättre förutsättningar att göra jobbet genom ökade resurser. Vården behöver ha tillräckligt många medarbetare, med rätt kompetens och utbildning och som dessutom har vettiga förutsättningar för att göra sitt jobb, säger Annika Strandhäll.
För att nå detta satsar regeringen sammanlagt tre miljarder kronor nästa år på att ge bättre förutsättningar för personalen. Det kan handla om att just anställa fler. Det kan också handla om att ge studielön när man läser till specialist för att locka fler, ge personalen bättre verktyg och arbetssätt, att anställa fler administratörer så att vårdproffsen får ägna tiden åt patienterna i stället och mycket annat.
– Vi behöver låta proffsen vara proffs, det når vi genom att ge personalen goda förutsättningar att göra sitt jobb, avslutar Annika Strandhäll.