Etikettarkiv: Undersökning

Åtgärda systemfelen i sjukvården

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Foto: Johan Adelgren

Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén kommenterar undersökningsresultatet att knappt hälften av läkarna har hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden.

– Om man tolkar det som ”medicinskt motiverade åtgärder man borde ha utfört” är det chockerande siffror. Jag hoppas verkligen inte att det stämmer. Vi är ju alla tvungna att prioritera; vi kan till exempel inte träffa alla patienter på akuten samtidigt. Men att 43% av kollegorna svarar att de har hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden, det är mycket oroande.

”Efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan.”

Pressat på många håll
– Jag känner igen bilden av att det är pressat på många håll inom hälso- och sjukvården, det är ofta små marginaler och många kollegor kämpar för att få tiden och resurserna att räcka till. Men jag känner inte igen mig i att hälften av kollegorna skulle ha hoppat över medicinska motiverade åtgärder den senaste månaden. Det var kanske inte ovanligt under den mest extrema situationen med pandemin, men ska inte ske under mer normala förhållanden.

Nära vård och vårdplatser
– För att komma till rätta med den pressade situationen inom hälso- och sjukvården måste de stora system­felen åtgärdas. Det handlar framför allt om att bygga ut den nära vården med primärvården som bas samt att utöka antalet vårdplatser.

Uppmaning till ansvariga
– Jag vill börja med att rikta mig till alla regionpolitiker, det är ni som har den avgörande makten över hälso- och sjukvården: Gör inga tokbesparingar på akutsjukhusen – satsa i stället på personalen! När sjukvården nu går i normalläge efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan. Fortsätt arbetet med utbyggnad av den nära vården. Stimulera fler läkare att välja att bli specialist i allmänmedicin.
– Till politiker på riksplanet: stöd regionerna och ge dem långsiktiga förutsättningar och stabila spelregler. Undvik att försöka styra utvecklingen i sjukvården med kortsiktiga satsningar och stimulansmedel.

Har du hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Bättre och mer enhetliga journalsystem

Läkare har tillfrågats ”Var och hur anser du att digitaliseringen kan tillföra mest inom sjukvården?”. Vi fick spridda svar, men många handlar om en och samma sak: journalsystemen.

Läkare vill få ett smidigare och mer användarvänligt journalsystem, som är enhetligt och bättre synkat. Det ska finnas sammanhållen och rikstäckande journalföring och datasystem. ”Vansinne att alla landsting/regioner försöker uppfinna sina egna hjul”, skriver en läkare. Det påpekas också att journal- och datasystem uppdateras och förnyas alldeles för ofta. Till syvende och sist handlar journalföringen om patientsäkerhet, påpekar många, eftersom det underlättar när patienter söker vård, underlättar inläggningar och minskar dubbelarbete.
”Låt dataspelstillverkarna göra våra journalsystem. DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös”, skriver en läkare som tröttnat på att systemen inte fungerar tillräckligt bra.
Bland svaren finns också en frustration med att det bara tycks bli fler datorprogram att hålla koll på och fylla i vid patientmöten.
Ett viktigt led i digitaliseringen är enligt många att minska administrationsbördan så att läkare i stället kan få tid till sina patienter. Upplevelsen av huruvida det faktiskt hjälper är delad.

”Låt dataspelstillverkarna göra våra journalsystem. DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös.”

Patientkontakt på distans
En annan del av digitaliseringen handlar om patientarbetet, och också där går åsikterna isär. Vissa läkare tycker att det är smidigt med videosamtal med patienter, till exempel vid årskontroller för kroniskt sjuka, eller att man kan göra bedömning av tester och bilder på distans. Också chattar lyfts fram som en positiv möjlighet. Andra menar att videosamtal är en krånglig och ineffektiv variant av telefonkontakt. Något som anges som en tillgång är onlineformulär med rutinfrågor och hjälp för adekvat triagering.
En del av de tillfrågade har dock tröttnat på digitaliseringen. ”Det finns för stor övertro till digitalisering. Det är som att sminka en gris – digitaliseringen löser inte grundfrågan med dysfunktionell sjukvård där alla är administratörer”, skriver en läkare.

De vanligaste svaren

• Att ha samma journal- och datasystem i hela Sverige
• Minska administrativa bördan för att få mer tid för patienterna
• Digitala patientbesök
• Övertro på digitaliseringen

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Bemanning och vårdplatsbrist mest akuta frågorna

Male nurse taking a break after a long shift

Vilken är den mest akuta frågan som måste åtgärdas omgående inom hälso- och sjukvården? Vår undersökning mot läkare visar att många har tröttnat på personalbrist, tuffa scheman och brist på återhämtning.

Bland hundratals fritextsvar an­ges bemanningen och vårdplatsbristen som de överlägset mest akuta frågorna. Bemanningsfrågorna som anges är många. Personalbrist – och personalflykt – verkar vara det största problemet, och många påpekar att det inte bara gäller läkare utan att också sjuksköterskebristen påverkar vården och läkares arbetssituation på ett negativt sätt.

Schemaläggningar
Schemaläggningar är en annan stor fråga. 40 timmar i veckan plus jourer anses ge för lite återhämtning: ”Vi orkar inte mer, man måste verkligen se över reglerna kring dygnsvila och veckovila”, skriver en läkare. Och vissa orättvisor pekas ut: exempelvis påpekar flera personer att barnlösa missgynnas medan personer som är föräldrar prioriteras vid schemaläggning.

Arbetsmiljö
En del kopplar ihop personalbristen med den näst vanligaste punkten, vårdplatsbristen, som många anger som svar följt av utropstecken. Arbetsmiljön uppger många som ett problem. En läkare beskriver en arbetsmiljö ”där läkare dagligen måste frångå sina egna etiska riktlinjer för att sköta patienter på ett mycket decimerat och ovärdigt sätt”. Också omsättningen av personal pekas ut som ett problem för arbetsmiljön.

Löner
Lönerna anses vara för låga eller orättvisa. Det påpekas att om belastningen inte kan minskas för de som arbetar inom vården, så måste kompensationen i alla fall öka. ”Gör det attraktivt att jobba 24/7 med högre löner”, skriver en läkare i sitt svar. Många uppger också att administrationsbördan behöver minska, för att läkare och sjuksköterskor ska ha tid till det faktiska vårdarbetet.
En del oroar sig för kompetensbrist, delvis som en följd av personalflykten. Att säkerställa adekvat läkarkompetens för läkare från alla länder är också en punkt som flera tar upp.
Ledarskap och styrning är även en punkt som kommer upp, där många är missnöjda med det nuvarande ledarskapet och vill se fler läkare som chefer.

De vanligaste svaren

• Bemanningen
• Vårdplatsbristen
• Arbetsmiljön
• Lönerna
• Personalbristen (även sjuksköterskor)
• Administrationen
• Ledarskap och styrning

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Faktorerna för att läkare ska stanna

Vilka är de viktigaste faktorerna för att läkare ska stanna hos sin arbetsgivare inom hälso- och sjukvården? Ange max 3 alternativ.


1. Kunna påverka sin arbetssituation
2. Arbetsbelastningen/bemanningen
3. Arbetsmiljön
4. Team/kollegor
5. Lön/löneutveckling
6. Ledarskapet
7. Fortbildning/kompetensutveckling
8. Tid till reflektion/återhämtning
9. Utvecklingsmöjligheter
10. Schemaläggning/arbetstider
11. Inte behöva arbeta övertid
12. Möjlighet att arbeta med forskning
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Vilka positiva förändringar har skett?

Möjligheten att kommunicera digitalt, engagemang bland personal, och lärdomar som dragits under pandemin an­ges som goda förändringar i vården. Men de flesta uppger att det inte hänt något positivt alls de senaste åren.

Frågan som ställdes till ett slumpmässigt urval av läkare var Kan du ge exempel på någon positiv förändring inom sjukvården under de senaste åren? Svaren har spretat, men det finns några mönster.

Digitalisering
Digitalisering är ett stort tema som många nämner ur olika synvinklar. Framför allt är det möjligheten till digitala möten med både kolleger och patienter som lyfts fram – och en bieffekt av det är enligt vissa också att man har färre möten totalt sett, vilket uppskattas. Också nya digitala verktyg ses som något positivt av flera.

”Känslan av enhet och kampvilja under pandemin. Det har varit jobbigt men också påmint oss om varit vi valt den här branschen.”

Samarbetet
Många lyfter fram att samarbetet förbättrats under pandemin, exempelvis i form av kommunikation mellan slutenvård och öppenvård. Några nämner engagemanget och det kollegiala stödet som kommit fram under pandemin. ”Känslan av enhet och kampvilja under pandemin. Det har varit jobbigt men också påmint oss om varit vi valt den här branschen” skriver en läkare. Personalen anses dessutom ha fått ett större inflytande. Också lärdomar och den snabba omställningen under pandemin hyllas.
Den medicinska utvecklingen har också gått framåt, något som många tar fasta på. Nya läkemedel och behandlingsmetoder, sätt att operera och inte minst covidvaccinet.

Inget positivt
Men en stor del av de som svarat på frågan svarar rätt och slätt ”nej” till om något positivt har skett. ”För närvarande upplever jag en stark sprial nedåt”, uppger en läkare. En annan skriver: ”Hoppats på så mycket gott som skulle ha kunnat komma men känner varje ny ledning, varje nytt sätt att jobba styrs av en underliggande produktionsmålsättning och pressar redan befintliga pressade resurser till att knäckas.”

De vanligaste svaren

• Digitalisering
• Bättre samarbete sedan pandemin
• Större inflytande för personalen
• Medicinsk utveckling
• Att det inte skett något positivt alls

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Pandemin har genererat nya samverkansstrukturer

Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Foto: Niklas Larsson

En positiv effekt av pandemin är att samverkan över avdelnings- och vårdgivargränserna har förbättrats avsevärt. Sjukvårdsledningarna har ofta givit professionerna ett större mandat att fatta självständiga beslut. Fler läkare och färre chefer har varit involverade i de dagliga besluten kring hur man bör strukturera och hantera vården av coronapatienter.

Trettiosex procent av läkarna anser att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Andelen är lägre än väntat. Det kan bero på att somliga läkare i stället uppfattar de förändringar som skett under pandemin som negativa. Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar under pandemin, säger Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Han har arbetat kliniskt som läkare i ett par år och arbetar sedan 2017 som utvecklingsansvarig.

”Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar.”

Medarbetarna delaktiga
En farhåga i Region Gävleborg var läkarnas skepsis mot digitala patientmöten. Med facit i hand kan Simon Nilsson i stället konstatera att merparten av regionens läkare betraktar de digitala patientmötena som ett välfungerande komplement. En lärdom under coronapandemin är, enligt Simon Nilsson, vikten av att inte krångla till saker och ting och värdet i att låta medarbetare testa sina idéer. Ett exempel var i början av pandemin när det inte längre fanns några tillgängliga respiratorer i Region Gävleborg. En lungläkare föreslog då att man kunde bygga om CPAP:er så de kunde ge patienter ett visst andningsstöd.
– Jag hoppas att fler läkare känt sig delaktiga i verksamhetsutvecklingen under pandemin. Fler har engagerat sig för att vara med och driva förändringar. En lärdom från pandemin är att riva murar mellan avdelningar. Tidigare utgick många verksamheter med resursbrist från ett silotänk där de i första hand såg till sin egen verksamhet. Under pandemin har vi tvingats tillämpa ett bredare perspektiv som jag hoppas lever kvar även långsiktigt. Det är viktigt att verksamheterna även fortsättningsvis uppmuntrar vårdpersonalens vilja att engagera sig i verksamhetsutvecklingen, säger Simon Nilsson.

Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Hallands sjukhus.

Förbättrad samverkan
– Många läkare inom anestesi och intensivvård är i nuläget slitna och trötta. Det pågående och väntande arbetet med att hantera den uppskjutna vården ligger som en våt filt över verksamheterna, vilket bidrar till att många ännu inte fått den återhämtning de behöver. Det kan därför vara svårt för många läkare att i dagsläget orka lyfta blicken och se de positiva verksamhetsförändringar som pandemin trots allt medfört, säger Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård, tf. verksamhetschef för opererande och medicinsk specialistvård vid Hallands sjukhus i Kungsbacka samt ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.
Hon betraktar den förbättrade samverkan på alla nivåer som pandemins viktigaste verksamhetsförändring, däribland den nationella samordningen av IVA-platser, som var nödvändig för att hantera ett relativt lågt antal IVA-platser, redan innan pandemin.
– Samverkansstrukturerna har utvecklats otroligt mycket även lokalt, inte minst vad gäller samarbetet över klinikgränser. Under pandemin har det inte funnits utrymme att fundera på vem som egentligen ansvarar för vad eller vems resurser som ska användas utan fokus har bara varit att hitta lösningar. Det har även varit nödvändigt att hitta innovativa alternativ för att hantera den material- och läkemedelsbrist som uppstod. Den problemlösningskulturen hoppas jag verkligen att vi kan tillvarata och vidareutveckla, säger Maja Ewert.
Hon anser att sjukvården bör fortsätta nyttja de samverkansarenor som etablerats under pandemin, utveckla dem ytterligare och inkludera dem som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen.
– Det är angeläget att bevara samverkansstrukturen, även om mötestillfällen nu kan glesas ut, säger Maja Ewert.

Anser du att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Statlig samordning krävs för den uppskjutna vården

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Stora delar av den ordinarie sjukvården har skjutits upp under coronapandemin, såväl operationer som planerade och uppföljande läkarbesök. I Coronakommissionens rapport hyllas vårdpersonalen, samtidigt som vårdbehovet fortsatt är mycket stort. Ett ökat statligt samordningsansvar för vårdköer och väntelistor samt långsiktigt hållbara arbetsvillkor är nu mer angeläget än någonsin.

Åtta av tio läkare anser att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera den uppskjutna vården.
– Vi har sett liknande resultat i våra egna undersökningar, så det är inte förvånande. Vi ser ett stort behov av att staten nu kliver in och tar ett ökat ansvar för styrningen av hälso- och sjukvården i form av nationella väntelistor, nationell samordning av vårdköer samt att säkra läkares tillgång till fortbildning, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Fler läkare representerade
Många läkare känner sig slitna och utarbetade efter en tuff pandemiperiod utan tillräcklig återhämtning. Sofia Rydgren Stale betonar därför vikten av att säkra läkares tillgång till vila och återhämtning, även när arbetssituationen är ansträngd.
– Det är viktigt att läkare ges möjlighet att påverka sin arbetssituation, får kontinuerlig tillgång till utbildning och fortbildning och att det finns tid för kollegiala diskussioner och erfarenhetsutbyten. Med fler läkare representerade på ledande positioner i sjukvården kan vi också öka kvaliteten i sjukvården och minska risken för sjukskrivningar, säger Sofia Rydgren Stale.

”Arbetsmiljön är helt central för att arbetsgivare ska lyckas attrahera och behålla läkare.”

Pressad arbetsmiljö
Av Framtidens Karriär – Läkares undersökning framgår också att 6 av 10 läkare anser att arbetsmiljön inom sjukvården är ganska dålig eller dålig.
– Coronapandemin har för många läkare inneburit en pressad arbetsmiljö. Samtidigt existerade många arbetsmiljöproblemen även innan pandemin bröt ut. Arbetsmiljön är helt central för att arbetsgivare ska lyckas attrahera och behålla läkare, liksom för att ge läkare rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb, säger Sofia Rydgren Stale.

Nationellt samordningsansvar
De viktigaste åtgärderna för att komma i kapp med den uppskjutna vården är, enligt Sofia Rydgren Stale, att ge Socialstyrelsen nationellt samordningsansvar för vårdköer och nationella väntelistor för behandlingar. Varje region bör också genomföra de åtgärder som krävs för att säkra en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för vårdpersonalen.
– Hanteringen av den uppskjutna vården genomförs med varierande framgång och förutsättningar i olika regioner. Om inte staten tar ett ökat ansvar i det här läget riskerar vi en ökad ojämlikhet i den svenska sjukvården, säger hon.

Hur ser du på sjukvårdens förutsättningar för att hantera den uppskjutna vården? Sjukvården har…

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Arbetsförhållanden i vården viktigaste frågan

Foto: Shutterstock

”Vilken är den viktigaste frågan inom sjukvården just nu som du anser måste åtgärdas?”
På den frågan svarar läkarna främst arbetsförhållanden, resurser och vårdplatser.

De flesta läkarna angav dåliga arbetsförhållanden, både för dem själva och för övrig vårdpersonal.
Arbetsbelastningen måste vara rimlig så att medicinska felbedömningar på grund av tidsbrist elimineras. Många upplever att allt handlar om kvantitet och inte kvalitet. Man efterlyser tillgänglighet och kontinuitet som gynnar både läkare och framförallt patienterna. Alltför mycket tid går till att sätta sig in i nya patienters situation. Detta förutsätter också ett nytt och bättre journalsystem som är enhetligt för hela landet.

Arbetsförhållanden
Vi behandlar patienter högre upp i åldrarna idag. Om det inte blir någon förändring – ”Vart ska patienterna ta vägen? Hur ska sjukvården orka? Hur skall vi ha råd?”
Det är ett måste att hindra personalflykten från vården. Låt de som bestämmer vara kliniskt aktiva så att de är närmare verksamheten och verkligheten.

Resurser
”Vad får vården kosta och vilken typ av vård vill befolkningen ha?”, ”Beslut måste tas om vad som hör till skattefinansierad vård.”
Alltför mycket resurser går till administrativ personal. Stoppa politiskt styrd sjukvård, låt professionen styra. Det måste finnas ledarskap och tydlig ansvarsfördelning.
Lägg också betydligt mer resurser på att bygga ut primärvården på riktigt. Allt fler uppgifter läggs ut på primärvården utan att det finns läkare som kan utföra alla arbetsuppgifter. Vi behöver en primärvård värd namnet.

Vårdplatser
Bristen på vårdplatser är också en fråga många anser bör åtgärdas snarast. Allt hänger dock ihop: förbättrad arbetsmiljö med bra löner lockar mer personal så att fler vårdplatser kan öppnas.
”Vi har en gigantisk vårdskuld med långa köer. Hur ska vi lösa det om vi inte ens har sängar att lägga patient­erna i?”

Viktigaste frågorna att åtgärda inom sjukvården

1. Arbetsförhållanden
2. Bemanning
3. Vårdplatser
4. Vårdskulden och de långa köerna
5. Utöka primärvården
6. Ökade resurser och använda resurserna rätt
7. Behålla personal
8. Ledarskapet
9. Låt professionen styra
10. Bättre journalsystem

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Viktigaste sjukvårdsfrågorna inför valet 2022

Tobias Alfvén, ordförande Svenska Läkaresällskapet. Foto: Johan Adelgren, Södersjukhuset

Läkarna i Sverige anser att arbetsmiljön och arbetsvillkoren, bemanningen, vårdplatsbristen och professionernas inflytande är de viktigaste frågorna inför valet 2022. Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén håller med och kommenterar hur han ser på hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor.

Vilka är dina kommentarer till undersökningsresultatet?
– Jag är inte förvånad över kollegornas svar och jag håller med dem. Långvarig personal- och vårdplatsbrist gjorde att både akutsjukhusen och primärvården gick in i covid-19-pandemin med dåliga förutsättningar och små marginaler. Under pandemin har sedan personalen fått ställa om och ställa upp för att få vården att fungera. Medarbetarna har i många fall pressats med långa pass och för liten möjlighet till återhämtning. Samtidigt har det byggts upp ett ackumulerat vårdbehov bestående av sjukvård som skjutits fram och som nu måste hanteras. Svaren visar den oro många av oss känner för hur denna situation ska hanteras.
–Ytterst handlar det om hälso- och sjukvårdens förmåga att kunna ge vård till patienten med rimlig tillgänglighet, säkerhet och kvalitet.

Är det några andra frågor som du vill lyfta fram?
– Vikten av att investera i verksamheten och medarbetarna – och att ordentligt satsa på forskning och fortbildning! Basen för all kunskapsbaserad hälso- och sjukvård är forskning, utveckling och kontinuerlig utbildning av personalen. I dagens detalj- och ekonomistyrda sjukvård saknas dessvärre ofta möjligheter och resurser för kunskapsutveckling och att trygga personalens kontinuerliga kunskapsinhämtning. Andra viktiga frågor är vård efter behov och att se till att de svårast sjuka, ofta multisjuka äldre med komplexa tillstånd, inte trängs undan när resurserna är knappa. Vi måste också klara omställningen till nära vård med primärvården som bas. Lyckas vi med det kommer hela sjukvårdssystemet att fungera bättre. Jag har dock full förståelse för att dessa frågor inte kommer högst upp för kollegorna här och nu i en stressad vardag.

”Förvärras bristen på bemanning och vårdplatser riskerar vi omfattande flykt av nyckelkompetenser.”

Vad kan det få för konsekvenser om de här frågorna inte tas på allvar och åtgärdas?
– Förvärras bristen på bemanning och vårdplatser riskerar vi omfattande flykt av nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården och en negativ spiral som blir svår att vända. Risken för det är också stor om professionerna ser sitt inflytande minska i den dagliga verksamheten. Ges för lite utrymme till forskning och fortbildning kommer hälso- och sjukvården till slut inte att kunna möta de framtida vårdbehoven.

Har du några konkreta förslag på vad som måste göras?
– En väldigt konkret åtgärd är att ansvariga i regionerna drar tillbaka de stora besparingskrav som ligger på många akutsjukhus runt om i landet. Det är inte realistiskt att genomföra besparingar i ett läge med vårdplatsbrist och stora uppskjutna vårdbehov som måste hanteras i kölvattnet av pandemin. Jag vill också lyfta professionsbaserad ledning och styrning i hälso- och sjukvården. Det finns många ”gröna öar” inom sjukvården, dvs. kliniker och vårdcentraler som lyckas åstadkomma god vård enligt alla tänkbara parametrar samtidigt som de klarar forsknings- och utbildningsuppdraget. Gemensamt för dessa ”öar” är att de bygger på ett tillitsbaserat ledarskap som ger förutsättningar och handlingsutrymme till professionerna i kärnuppdraget.

Vilket budskap vill du skicka med till de ansvariga för hälso- och sjukvården inför 2022?
– Signalen som bör skickas från ansvariga på olika nivåer, är att nu satsar vi på hälso- och sjukvården! Nu satsar vi på primärvården, akutsjukhusen och medarbetarna! Det är genom att bygga ut den nära vården och vårdplatserna, men även investera i forskning och kompetensutveckling, som vi kan åstadkomma en sjukvård av hög kvalitet och med hög säkerhet för patienterna. Vi läkare och andra medarbetare måste känna att sjukvården är en prioriterad samhällssektor för att få framtidstro.

Vilka anser du är de viktigaste hälso- och sjukvårdsfrågorna inför valet 2022? Ange gärna flera.


1. Arbetsmiljö och arbetsvillkor
2. Bemanningen
3. Vårdplatsbristen
4. Öka professionernas inflytande
5. Mer resurser till hälso- och sjukvården
6. Stärka principen om vård efter behov
7. Använda befintliga resurserna bättre
8. Reformerna styrningen av den svenska sjukvården
9. Fortbildning för vårdpersonalen
10. Bättre fungerande it- och datasystem
11. Utbyggnaden av den Nära vården
12. Stärka den medicinska forskningen
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Läkare märker inte Nära vårdens utbyggnad

Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande för Svenska Distrikts­läkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Anders Wiklund / TT

9 av 10 läkare har inte har märkt någon skillnad efter att den nära vården började byggas ut för några år sedan. Förändringstakten är för låg och en tydlig ansvarsfördelning för utbyggnaden saknas. Ett ökat statligt ansvar kan snabba på omställningen till en nära vård.

– Jag kan bara instämma med undersökningsresultatet. Det finns hittills få indikationer på att omställningen till en nära vård har lett till måluppfyllelse, varken för professionen, sjukvården eller patienterna. Statistiken säger att andelen patienter med en fast läkarkontakt inte har ökat. Vårdcentralernas ekonomiska resurser har inte heller ökat. Samtidigt kvarstår välkända problem med arbetsmiljö och bemanning i primärvården, säger Marina Tuutma, specialistläkare i allmänmedicin, ordförande för Svenska Distrikts­läkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges Läkarförbund.

”Det pågår en mängd utvecklingsprojekt som inte gör några konkreta avtryck i primärvården.”

Nära vården i kritiskt läge
Hon anser att nära vård fortfarande är ett ämne som främst diskuteras på central och nationell nivå. Merparten av läkarna som arbetar ute i primärvården har ännu inte noterat några förändringar.
– Nu måste regeringens ambition att bygga ut primärvården även bli regionernas ambition. Regionerna är toppstyrda och överbyråkratiserade, läkarprofessionen har för lite att säga till om, och det pågår en mängd utvecklingsprojekt som inte gör några konkreta avtryck i primärvården. Den nära vården befinner sig i ett kritiskt läge. Den hittills mycket låga måluppfyllelsen riskerar att underminera såväl allmänhetens som vårdprofessionernas förtroende för omställningen till en nära vård, säger Marina Tuutma.
– För att alla ska få tillgång till fast läkare och utbyggd primärvård krävs nu att varje region tar konkreta steg, och säkrar handledarkapaciteten genom attraktiva anställningsvillkor för att behålla de specialister som redan är anställda och locka till sig de nyutbildade, säger Marina Tuutma.

Magnus Isacson, specialist­läkare i allmänmedicin och ordförande i SFAM.

Konsekventa satsningar
– Undersökningsresultaten bekräftar mitt intryck av att det händer väldigt lite och att utvecklingstakten är alltför låg, säger Magnus Isacson, specialistläkare i allmänmedicin och ordförande i Svensk Förening för Allmänmedicin, SFAM.
Han konstaterar att det finns goda intentioner kring nära vård runtom i landet, men inga förändringar har ännu skett i SFAM:s hjärtefråga, hela befolkningens rätt till en fast läkarkontakt.
– I regionerna händer nästan ingenting vad gäller introduktionen av den nära vården. Regionerna verkar sakna förmåga att göra helhjärtade satsningar som åstadkommer resultat. Nu när läget är pressat i primärvården med mycket uppskjuten vård efter pandemin krävs långsiktiga och storskaliga satsningar, säger Magnus Isacson.

Kompetensförsörjningsplan
Både Marina Tuutma och Magnus Isacson anser att varje region bör göra en kompetensförsörjningsplan, där man kartlägger hur många allmänläkare som behövs för att kunna uppnå en full läkarbemanning i primärvården under de kommande fem till sju åren. Här har även Vårdkompetensrådet en viktig roll. En nationell plattform som kan anpassas i olika regioner, och en tydlig ansvarsfördelning och vision är andra avgörande faktorer för att gå från tanke till handling.
– Det krävs en tydligare transparens för vad som ska prioriteras i omställningen till en nära vård. Vårdcentraler som erbjuder fasta läkarkontakter gör större nytta än närakutmottagningar och heldigitala vårdgivare. Mer pengar behövs för att förstärka vårdcentralerna och begränsa antalet patienter per läkare, annars riskerar primärvården att förlora fler allmänläkare som söker sig till andra verksamheter, säger Magnus Isacson.

Vilket av följande påståenden anser du stämmer in på utbyggnaden och utvecklingen av den Nära vården?

Har du märkt någon skillnad inom hälso- och sjukvården efter att den Nära vården började byggas ut för några år sedan?


Bland läkare inom öppenvården har 14% märkt skillnad efter att den Nära vården började byggas ut.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.