Etikettarkiv: Undersökning

Arbetsgivarna måste prioritera arbetsmiljöarbetet

Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån

Sju av tio läkare anser att arbetsmiljön i hälso- och sjukvården är ganska dålig eller dålig, och allt fler överväger att gå ner i arbetstid, byta arbetsgivare eller lämna sjukvården. Enligt Sveriges Läkarförbunds ordförande Sofia Rydgren Stale är det nu mer angeläget än någonsin med kraftfulla och långsiktiga satsningar som förebygger en negativ spiral av uppsägningar i hälso- och sjukvården.

– Arbetsmiljön i hälso- och sjukvården har under en längre tid varit mycket ansträngd. Det här undersökningsresultatet bekräftar resultatet i Läkarförbundets arbetsmiljöenkät där sex av tio läkare överväger att gå ned i arbetstid, byta arbetsplats eller helt lämna yrket på grund av arbetsbelastningen. Av vår undersökning framgår även att tre av tio läkare som är i början av karriären överväger att lämna yrket. Statistiken är självklart alarmerande, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon understryker vikten av att hälso- och sjukvårdens arbetsgivare lyssnar på professionen, tar statistiken på högsta allvar och vidtar åtgärder som kan förebygga en ond spiral där allt fler läkare byter arbetsplats eller lämnar sjukvården. Det kan resultera i en än mer ansträngd situation för de som väljer att stanna kvar.

Flera års tuff arbetssituation
– Vi upplever att andelen läkare som är missnöjda med sin arbetssituation har ökat under 2022. Redan i början av sommaren fick vi signaler om att en ovanligt tuff sommarperiod väntade i hälso- och sjukvården, präglad av personalbrist och vårdplatsbrist. Undersökningsresultatet speglar den ackumulerade stress som många läkare samlat på sig efter flera år av otillräcklig återhämtning. Läkare är i allmänhet bra på att lägga in en högre växel vid kortvariga kriser, men den ansträngda situationen har nu pågått i flera år, säger Sofia Rydgren Stale.
– Vi vet att specialistläkare löper högre risk att drabbas av till exempel utmattning. I förlängningen riskerar den långvarigt pressade arbetsmiljön i hälso- och sjukvården förstås att få effekter på läkarnas fysiska och psykiska hälsa.

”Nu krävs långsiktiga satsningar som ger en balans mellan uppdrag och resurser.”

Leder till etisk stress
– Många läkare lever med en ständig etisk stress på grund av de prioriteringar de tvingas göra när resurserna är bristfälliga. Situationen är allvarlig även för patienterna; många tvingas vänta länge på akutmottagningen, skickas hem trots attt de skulle behöva bli inlagda eller att skrivas ut i förtid. Den ansträngda situationen resulterar i en sämre vård med längre väntetider och en etisk stress som lämnar tydliga spår i läkarnas arbetssituation och hälsa. I slutänden innebär det att fler läkare ifrågasätter sitt yrkesval, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att undersökningsresultaten bör fungera som en tydlig varningssignal för arbetsgivare, regioner och regeringen.
– Om endast en bråkdel av de som överväger att lämna yrket går från tanke till handling så får det otroligt negativa konsekvenser för sjukvården. Det är dessutom ett omfattande resursslöseri för såväl individen, sjukvården som samhället i stort, säger Sofia Rydgren Stale.

Kräver långsiktiga satsningar
Hon anser att arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet, säkerställa att cheferna har rätt förutsättningar att förbättra arbetsmiljön samt involvera professionen och de fackliga skyddsombuden ute på arbetsplatserna.
– Nu krävs långsiktiga satsningar som ger en balans mellan uppdrag och resurser. Inom kort planerar Arbetsmiljöverket att inspektera arbetsmiljön på ett sjuttiotal svenska sjukhus. Jag är övertygad om att dessa inspektioner kommer att vara mycket lärorika och leda till en rad viktiga slutsatser. Därför vidhåller vi även vårt tidigare krav på en kriskommission för vårdens arbetsmiljö, avslutar Sofia Rydgren Stale.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är …

Vilket av följande påståenden anser du stämmer in på situationen i ditt närområde? Det …

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Läkarnas krav på nya regeringen och riksdagen

Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag

Läkarna ställer många krav på den nytillträdda regeringen och riksdagen – och ser gärna att man tar inspiration från grannländerna Danmark och Norge.

När vi i vår undersökning ställde frågan ”Vilka önskemål/krav har du på den nytillträdda regeringen och riksdagen angående hälso- och sjukvården?” kom det in många utförliga svar.
Ett vanligt svar är att vårdpersonal ska få högre lön och bättre arbetsvillkor, bland annat genom minskad administrationsbörda och byråkrati. Men de flesta blickar utanför sig själva och ser på vården i stort. En prioritering för många är vårdplatskrisen, som behöver lösas. Också vårdköerna tas upp av många i enkäten. En del vill se listningstak för antalet patienter per läkare i primärvården, där en siffra som föreslås är 1 500 patienter/läkare.

”Samma regler i alla regioner, lika vård oavsett var man bor.”

Vill ha jämlik vård
Ett annat genomgående tema är jämlik vård, som många menar att man uppnår via förstatligande av vården eller minskat antal regioner, samt ökad samordning. ”Samma regler i alla regioner, lika vård oavsett var man bor. Ett och samma journalsystem (välfungerande) i hela landet hade varit en dröm”, skriver en läkare.
En del riktar blickarna mot grannländerna, och vill att politikerna inspireras av Danmark och Norge. ”Ta makt från regionen, ställa krav som följs upp och styrs som i Danmark”, skriver en läkare. ”Gör som i grannlandet Norge. Ge bättre betalt till de som specialiserar sig inom bristspecialiteter. Sätt ett listningstak som motsvarar det som rekommenderas av Socialstyrelsen…” skriver en annan.

Privat sjukvård eller inte?
Men det finns också en rad punkter där de som svarat på enkäten inte är överens, utan sänder blandade signaler till politikerna. Det finns till exempel en kluvenhet om den privata sjukvården – en del vill att politikerna ska underlätta för den, andra att den ska förbjudas. Detsamma gäller digitala aktörer, som en del vill se en utökning av, men som andra vill reglera, eller att de helt ska sluta finansieras av skattepengar.
Läkarna vill också bli lyssnade till, och önskar att de som styr vården ska vara mer insatta i den.

Vanligaste svaren

• Högre löner
• Förbättra arbetsvillkoren
• Lös vårdplatskrisen
• Kapa vårdköerna
• Inför listningstak
• Gör vården jämlik i hela landet

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Vill delta fysiskt och digitalt

Foto: Shutterstock

Under covidåren har många vidareutbildningar, fortbildningar och konferenser varit digitala. Det har funnits en längtan hos många läkare att få delta i events med fysiska möten med kollegor. De flesta önskar sig en kombination av fysiska och digitala möten.

Hur vill du helst delta i vidareutbildningar, fortbildningar och konferenser? Jag vill helst delta…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

AT-läkare för ensamma på psykakuten

Shadi Ghorbani, ordförande i SYLF, oroas över att AT-läkare inte får det stöd de behöver. Foto: Gabriel Liljevall

Uppemot 40 procent av AT-läkarna lämnas stundtals helt ensamma på psykakuter runtom i landet enligt årets AT-rapport som släpptes i september. Sveriges yngres läkares förening, SYLF, ser allvarligt på situationen.

I AT-rapporten som SYLF tagit fram märks en stor skillnad mellan olika specialiteter.
– När man pratar om ensamma jourer nationellt så ligger det på 23 procent i kirurgi, medicin 21 procent. 40 procent som det är inom psykiatrin är alldeles för högt, säger Shadi Ghorbani, ordförande i SYLF.
Konsekvenserna kan bli stora, menar SYLF.
– Ibland är det väldigt svårt sjuka patienter som behöver suicidriskbedömning eller vårdintyg, det handlar om att patientsäkerheten ska bibehållas. AT-tjänsten är en utbildningstjänst, det är jätteviktigt att man får bra stöd för att ta rätt beslut. Om AT-läkarna inte får rätt uppbackning och får för mycket ansvar för tidigt kanske patienterna riskerar att inte få rätt bedömning och behandling, säger Shadi Ghorbani.

”AT-tjänsten är en utbildningstjänst, det är jätteviktigt att man får bra stöttning för att ta rätt beslut.”

Väldigt oroväckande
Hon fortsätter:
– Vi vill inte ha några ensamma primärjourer utan legitimerad läkare på plats. 2015 gick IVO ut med ett principiellt beslut om att inga underläkare med särskilda förordnanden för icke legitimerad personal ska gå ensamma jourer, att legitimerad läkare måste vara på plats. Där har de inte specificerat AT-läkare men beslutet gäller i princip dem också. Vi fick till en skärpning i Socialstyrelsens text också, men inte så strikt som vi ville.
Ett exempel på en del av landet där det inte alls fungerar på är Östersunds sjukhus, i Region Jämtland Härjedalen.
– Där är det ett väldigt stort problem: 55 procent i vår rapport uppger att de går ensamma jourer i psykiatri. De saknar rätt stöd och det är väldigt oroväckande. 82 procent där uppger också att de inte kan påverka sin arbetsmiljö, säger Shadi Ghorbani.

Mindre attraktivt
Arbetsmiljön är en del av problematiken i läkarbristen.
– Möts man av tuff arbetsbelastning och ensamma jourer kan jag tänka mig att det gör det mindre attraktivt, och vi riskerar att skrämma bort läkare från psykiatrin. Det är redan en bristspecialitet i 12 regioner enligt Socialstyrelsens senaste rapport. Det är viktigt att bibehålla utbildningskvaliteten och patientsäkerheten samtidigt som unga läkare får en bra introduktion till läkaryrket.

SLS medlemsföreningar och sektioner om kunskapsstyrningen

Catharina Ihre Lundgren, kirurg, överläkare och vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Regionernas nationella system för kunskapsstyrning engagerar många av Svenska Läkaresällskapets medlemsföreningar och sektioner. Läkaresällskapets arbetsgrupp om hälso- och sjukvårdens organisation för kunskapsstyrning har följt upp en enkät som gjordes våren 2022 med att intervjua representanter från ett antal olika medlemsföreningar om kunskapsstyrningen.

Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte.
Kunskapsstyrningens tre delar är kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.
– Kunskapsstyrningssystemets syfte är att omsätta bästa kunskap i praxis. Vi kan konstatera att föreningarna vill bidra och har konstruktiva förslag, men involveras inte i tillräcklig utsträckning. En bättre samverkan mellan specialitetsföreningarna och kunskapsstyrningsorganisationen i att ta fram och implementera de nya kunskapsstöden är av största vikt för att de ska bli användbara och komma patienterna till godo, säger Catharina Ihre Lundgren, kirurg och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, ordförande i Svensk Kirurgisk Förening, vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet och ordförande för SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrning.

”En bättre samverkan i framtagandet och implementering av de nya kunskapsstöden är av största vikt för att de ska bli användbara.”

Viktigt med samverkan
En iakttagelse från intervjuerna med representanterna från SLS medlemsföreningar och sektioner är vikten av att synka med specialitetsföreningarna. För att kunskapsstyrningen ska kunna uppnå sitt syfte för patienternas bästa är det viktigt att dessa föreningar får samverka. De flesta intervjuade föreningar lyfter en oro för implementeringen av kunskapsstöd, och ser det som den stora svagheten i organisationen. En annan iakttagelse är att flera föreningar anser att kunskapsstyrningsorganisationen är komplex och svåröverskådlig.
– En övergripande reflektion är att de flesta föreningarna på ett eller annat sätt är involverade i organisationen, men varje förening har sin unika ingång eller relation till den. En av föreningarna uttrycker exempelvis att det skulle vara ett fantastiskt system om man skulle få det att fungera, men att man inte kommit dit. Medan en annan tycker att kunskapstyrningsorganisationen inte är riggad för att ta fram kunskapsunderlag, säger Catharina Ihre Lundgren.

Ganska dålig situation

Foto: Shutterstock

Åtta av tio läkare anser att situationen är ganska dålig eller dålig.

Hur anser du att situationen är inom hälso- och sjukvården just nu? Den är …

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Större statligt ansvar

Foto: Shutterstock

Tre av fyra läkare anser att hälso- och sjukvården måste styras med ett större statligt ansvar eller att den ska styras helt av staten.

Vad anser du om styrningen av den regionala sjukvården (inkl. primärvården)? Den bör …

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Fast läkarkontakt och listningstak i nära vården

Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.

Fasta läkarkontakter och en utbyggd nära vård som ger primärvården bättre förutsättningar att ta hand om sina patienter leder till en effektivare resursfördelning i sjukvårdssystemet och en minskad belastning på sjukhusvården. Det anser Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.

Åttiosju procent av läkarna anser att en utökad och utbyggd nära vård är viktig eller ganska viktig för hälso- och sjukvården.
– Det är självklart positivt att så många läkare insett den nära vårdens funktion som basen för hela sjukvårdssystemet. Det är en viktig signal att läkarkåren är enad i den här frågan. En så stor enighet upplever jag inte att vi haft tidigare, säger Magnus Isacson.
En av fördelarna med en utbyggd nära vård är, enligt Magnus Isacson, att en sjukvård där samtliga patienter har en fast namngiven läkarkontakt i primärvården blir otroligt mycket tryggare, effektivare och enklare för patienterna.
– Undersökningar visar bland annat att antalet sjukhusinläggningar och förtida död minskar och att det leder till en ökad nöjdhet bland såväl patienter som sjukvårdspersonal, säger Magnus Isacson.

Prioritera de med stört behov
– Det krävs en rejäl resursförstärkning till vårdcentralerna. Politiker bör fokusera på sjukvårdens kärna, välfungerande vårdcentraler och akutsjukhus med tillräckligt med vårdplatser, snarare än att investera i exempelvis närakuter. Det är inte heller hållbart att ha ett separat vårdsystem med digitala vårdgivare som inriktar sig på patienter med ett mindre vårdbehov. Vi måste prioritera de med störst behov i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, säger Magnus Isacson.

”Politiker bör fokusera på sjukvårdens kärna, välfungerande vårdcentraler och akutsjukhus.”

Listningstak på 1 100 patienter
Han anser att ett nationellt genomsnitt på 1 100 listade patienter per allmänspecialist är en absolut förutsättning för att primärvården ska kunna hantera sitt framtida uppdrag på ett bra sätt.
– Socialstyrelsens nationella riktvärde bör betraktas som obligatorisk för hela primärvården, inte som något valfritt. För att nå dit krävs konkreta handlingsplaner och att varje region gör en realistisk kartläggning av hur många allmänspecialister som behövs de kommande åren, säger Magnus Isacson.

Attrahera fler allmänspecialister
En nyckelfråga för att utbyggnaden av den nära vården ska lyckas är en god tillgång till specialistläkare i allmänmedicin.
I Sverige finns det drygt 7 000 allmänspecialister. Endast 4 400 av dem arbetar i dagsläget i primärvården. Rimliga arbetsvillkor och ett rimligt uppdrag, kontinuerlig tillgång till kompetensutveckling samt möjlighet att kombinera klinik med forskning kan, enligt Magnus Isacson, locka tillbaka allmänspecialister till primärvården.
För att få fler läkare att vilja bli allmänspecialister krävs att blivande läkare får en positiv bild av allmänmedicin redan under studietiden.
– Läkarutbildningen bör i ökad utsträckning präglas av ett allmänmedicinskt perspektiv. ST-läkare i allmänmedicin behöver också få tillbringa en större del av sin tid i primärvården, där de bör ges möjlighet att självständigt ansvara för en avgränsad patientlista för att få en god uppfattning om vad arbetet innebär. Det förutsätter kortare och mer ändamålsenliga sidoutbildningar för blivande allmänspecialister, avslutar Magnus Isacson.

Hur viktig är en utökad och utbyggd nära vård för hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Likarättsarbete viktigt för läkare

Foto: Sshutterstock

Fyra av tio läkare har själva upplevt eller sett/hört om kränkande särbehandling eller diskriminering på sin arbetsplats.

Likarätt innebär att alla människor är lika mycket värda och har lika rättigheter och möjligheter. Vad anser du om likarättsarbete inom hälso- och sjukvården? Det är …

Har du själv upplevt eller sett/hört om kränkande särbehandling eller diskriminering på din arbetsplats?

Den kränkande behandlingen som jag har upplevt eller sett/hört om gällde…

Anser du att det är jämställt mellan kvinnliga och manliga läkare inom hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Viktigaste faktorn för att stanna

Foto: Shutterstock

Att kunna påverka sin arbetssituation är den viktigaste faktorn för läkare i slutenvården för att stanna hos sin arbetsgivare, medan det i öppenvården främst är arbetsbelastningen/bemanningen.

Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att läkare inom slutenvården ska stanna hos sin arbetsgivare inom slutenvården? Ange endast ett svar.


1. Kunna påverka sin arbetssituation
2. Arbetsmiljön
3. Arbetsbelastningen/bemanningen
4. Team/kollegor
5. Utvecklingsmöjligheter
6. Lön/löneutveckling
7. Ledarskapet
8. Fortbildning/kompetensutveckling
9. Schemaläggning/arbetstider
10. Tid till reflektion/återhämtning

Endast läkare inom slutenvården har svarat.

Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att läkare inom öppenvården ska stanna hos sin arbetsgivare inom öppenvården? Ange endast ett svar.


1. Arbetsbelastningen/bemanningen
2. Kunna påverka sin arbetssituation
3. Arbetsmiljön
4. Team/kollegor
5. Lön/löneutveckling
6. Ledarskapet
7. Schemaläggning/arbetstider
8. Tid till reflektion/återhämtning
9. Utvecklingsmöjligheter
10. Fortbildning/kompetensutveckling

Endast läkare inom öppenvården har svarat.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 3–8 november 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.