Nya rön i bröstcancerforskningen
Strålbehandlingsforskaren Sara Alkner studerar nya, skonsammare behandlingsmetoder för bröstcancerpatienter. Större individanpassning är framtiden.
Sara Alkner är överläkare och docent vid Lunds universitet och arbetar med metoder för att ge en mer individanpassad och skonsam strålbehandling till bröstcancerpatienter. Just nu pågår en patientstudie i Skandinavien där man inkluderar kvinnor med cancer som spridit sig till enstaka lymfkörtlar i armhålan.
– Standard är att efter kirurgi ge strålbehandling mot kvarvarande bröst/bröstkorgsvägg och lymfkörtlarna. Men mycket talar för att lymfkörtelbestrålningen inte behövs, så vi kanske kan ge en skonsammare behandling, säger hon.
Högre dödlighet
För biverkningarna är många, bland annat sårig och irriterad hud, smärta i axeln och armsvullnad, samt att den kirurgiska rekonstruktionen av bröstet kan förstöras kosmetiskt. Det finns också risk för strålorsakad lunginflammation.
– På lång sikt ser man en ökad risk för hjärtsjukdomar och för andra cancerformer om man fått strålbehandling. Äldre studier visade att om man följde patienterna under 20 år eller mer så gick det sämre för de som fick mer strålbehandling, eftersom de hade en högre dödlighet i hjärtsjukdomar och lungcancer. Idag har vi mycket bättre stråltekniker som inte innebär samma risk, men det här är ändå en behandling man inte vill ge mer av än nödvändigt, säger Sara Alkner.
”Med nya målstyrda, tumöranpassade läkemedel har patienterna en mycket bättre prognos.”
Drar ner på kirurgi
Utvecklingen inom cancerbehandlingar går enligt henne mot det mer individanpassade.
– Med nya målstyrda, tumöranpassade läkemedel har patienterna en mycket bättre prognos. Trenden är därför att dra ner på kirurgi och strålbehandling, som är rätt trubbiga behandlingar med mycket biverkningar. Studier visar till exempel på att vi vid bröstcancer med en begränsad körtelspridning inte behöver operera bort lymfkörtlarna i armhålan, vilket kraftigt minskat biverkningsrisken.
Gör ”dummy runs”
Sara Alkners studie innebär viktiga diskussioner mellan läkare i grannländerna, och nästan alla svenska strålbehandlingskliniker är med i projektet.
– Till exempel gör vi ”dummy runs” där alla kliniker gör strålplanering för samma testpatient. Det är jätteintressant att jämföra hur vi tänkt och vi kan lära av varandra. För mig är den här typen av forskning otroligt viktig, och oavsett vad resultatet blir så har det stor betydelse för hur vi behandlar framöver.
Studien väntas inkludera patienter fram till 2028.
