Vården av äldre kräver experimentella zoner

Publicerad 24 april 2017
Text: Annika Wihlborg

Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
En viktig åtgärd för att kunna möta de äldre patienternas behov i framtiden är att utbilda samtliga läkare, oavsett specialitet, i geriatrik. Nya subspecialiteter för läkare kan också bli aktuellt, exempelvis med inriktning mot geriatrisk radiologi.

Andelen patienter över 75 år blir bara högre och högre. Denna patientgrupp har ofta ett betydligt svagare immunförsvar jämfört med andra patientgrupper, och uppvisar ofta oprecisa symtom som kräver rätt kompetens för att tolka. De äldsta och mest sköra patienterna är därför en kompetenskrävande patientgrupp, säger Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Han har bland annat forskat och undervisat i geriatrisk radiologi.
– Eftersom många äldre är friskare längre upp i åldrarna så är det inte ovanligt att exempelvis 90-åringar rehabiliteras efter en stroke. Det är en stor skillnad jämfört med när jag tog läkarexamen, säger Olle Ekberg.

Komplicerad klinisk analys
– Andelen personer 85 år och äldre i Sverige beräknas öka med 80 procent fram till år 2035. Vi har alltså bara sett början på ökningen av äldre med komplexa sjukdomsbilder, där flera samtidiga kroniska sjukdomar läggs till varandra. Det innebär att den kliniska analysen av dessa patienter är betydligt mer krävande än för andra patientgrupper, säger Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Han menar att även om många äldre är föremål för mycket vård och omsorg så saknas ett samlat grepp om dessa patienters situation. Det beror bland annat på olämpligt utformade journalsystem samt att sjukvårdens organisation och arbetssätt inte är utformade utifrån äldre och sköra patienters behov.
– Politiker har i många år försökt reformera vården av äldre genom olika politiska beslut och initiativ. Men det som krävs är en experimentell arbetsprocess där sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom geriatrik tillåts prova olika medicinska lösningar tills man hittar fram till en lämplig vård som anpassats till de äldre och sköra patienternas behov, säger Gunnar Akner.

Gunnar Akners viktigaste förslag till åtgärder för vård av äldre
• Journalsystem som är utformade för överblick och hälsoanalys av komplexa hälsoproblem, såväl vid en viss tidpunkt som förlopp över tid.
• Etablera experimentella zoner där vården av äldre kan utvecklas fritt. Ett antal experimentella zoner där man kan bortse från befintliga organisationsgränser, arbetssätt, journalsystem och liknande krävs för att hitta fram till bästa möjliga arbetssätt för den här patientgruppen. Det är viktigt att arbetet i zonerna baseras på geriatrisk kompetens och empiri.
• En helt ny typ av vårdorganisation som utgår från äldres behov snarare än befintliga strukturer. Frågan om utformning av vård och omsorg om äldre personer bör professionaliseras i syfte att skräddarsy en vårdorganisation som utgår från de äldres behov. Det är en stor men nödvändig omställning som behöver äga rum så snart som möjligt.