Etikettarkiv: Arbetsmiljö

Säkerställ personalens regelbundna återhämtning

Sofia Rydgren Stale, överläkare i psykiatri och ny ordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN

Situationen inom sjukvården är fortsatt mycket ansträngd och trycket på personalen är extremt högt.
– Det är viktigt att arbetsgivarna tar sitt ansvar för att säkerställa personalens regelbundna återhämtning och möjlighet till sammanhängande semester, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.

Det har gått ett halvår sedan Sofia Rydgren Stale, överläkare i psykiatri som till vardags arbetar inom primärvården i Kristianstad, valdes till ny ordförande för Sveriges läkarförbund.
– Jag hade en önskan och vision om att kunna resa runt och träffa förbundets medlemmar och förtroendevalda runt om i landet, men situationen är som den är. Siktet är inställt på att fortsätta utveckla de digitala mötesplatserna, men jag längtar efter att pandemin ska klinga av och att få träffa alla på riktigt.
Hon konstaterar att situationen i sjukvården fortsatt är mycket ansträngd.
– Vi har enbart haft korta perioder av återhämtning och trycket på personalen är extremt högt, främst inom intensivvården men även i andra delar av vården. Samtidigt ser vi att många regioner fortsätter att genomföra ganska omfattande omorganisationer och besparingar inom sin hälso- och sjukvård, något vi ser som både olyckligt och mycket anmärkningsvärt.

”Vi har enbart haft korta perioder av återhämtning och trycket på personalen är extremt högt.”

Symtom på långvarig stress
Enligt en färsk undersökning från Framtidens Karriär – Läkare uppger 54 procent av läkarna inom intensiv- och covid-19-vården att de upplever symtom på långvarig stress. Motsvarande siffra för hela läkarkåren är 37 procent.
– Detta är något vi har varit oroliga för. Att över tid vara utsatt för den långvariga stress som pandemin innebär kan bland annat leda till sömnstörning och PTSD-liknande symtom. Vi har en pandemi, men som arbetsgivare är det viktigt att ta sitt ansvar och säkerställa personalens regelbundna återhämtning och möjlighet till sammanhängande semester. Våra medlemmar sliter hårt och det är andra gången vi går in i en sommarperiod med covid. Arbetsgivarna har haft ett år på sig att säkerställa sommarsemestern för våra medlemmar. Det är en situation som måste lösas.

Utbyggd primärvård
Den pågående massvaccineringen är ett ljus i mörkret, men även om sjukfallen i covid-19 skulle minska väntar flera andra utmaningar. Pandemin har dessutom genererat både en vård- och en utbildningsskuld som måste tas om hand framöver. Situationen är inte lika uttalad i de andra nordiska länderna.
– I till exempel Danmark, där staten har ett större ansvar för hälso- och sjukvården och dess finansiering, klarade man av att skala upp den ordinarie vården på ett helt annat sätt än vad Sverige lyckats åstadkomma, säger Sofia Rydgren Stale.
Ett större statligt ansvar, menar hon, skulle även bidra till en mer jämlik vård.
– Idag vet vi att vården skiljer sig åt beroende på postnummer, och det är inte försvarbart. Vi måste bygga ut och förstärka basen i svensk hälso- och sjukvård med en utbyggd primärvård och listning på fast läkare.

Kompetensförsörjningen
Hon lyfter även fram kompetensförsörjningen inom läkarkåren som ett område som skulle vinna på ett större statligt ansvar.
– Idag kan staten bara bestämma om antalet platser på läkarutbildningen, medan regionerna ansvarar för dimensioneringen av AT-, BT- och ST-tjänster och för fortbildningen av specialister. Här skulle ett övergripande statligt ansvar för samordning och dimensionering av kompetensförsörjningen kunna göra stor skillnad, fastslår Sofia Rydgren Stale.

Upplever du symtom på långvarig stress efter att ha arbetat under coronapandemin?


Av läkarna inom intensiv- eller covid-19-vården svarade 54% ja.

Hur viktigt är det att du får fyra sammanhängande semesterveckor i sommar?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Ta tillvara pandemins förändringskraft

Elin Karlsson, 2:e vice ordförande i Sjukhusläkarna, och specialistläkare i kirurgi på Södertälje sjukhus. Foto: Stefan Tell

– Under pandemin har vi som arbetar inom sjukvården visat prov på en otrolig flexibilitet och förändringsvilja som tydligt visar den enorma kraft som kan frigöras när sjukvårdens professioner får vara med och påverka, säger Elin Karlsson, 2:e vice ordförande i Sjukhusläkarna, och specialistläkare i kirurgi på Södertälje sjukhus.

– Många läkare och övriga professioner i sjukvården är trötta och slitna efter en lång period med hög arbetsbelastning. Somliga läkare har förflyttats frivilligt, medan andra förflyttats mot sin vilja. Det är viktigt att man har tydliga medicinska skäl till att flyttas utanför sitt primära kompetensområde. I en sådan situation är ett gott ledarskap helt avgörande. Riskerna med en sådan flytt är förstås att man har otillräcklig kompetens för de arbetsuppgifter man ska utföra. Samtidigt har många goda digitala fortbildningsinitiativ gjort att läkare med olika specialistinriktningar kunnat ta till sig ny kompetens snabbt, säger Elin Karlsson, som själv flyttades från kirurgen till en IVA-avdelning för covidpatienter våren 2020.

”Många läkare oroar sig nog över hur sjukvården ska kunna hinna i kapp.”

Oro för arbetssituationen
Var tredje läkare har funderat på att säga upp sig och 3 av 4 läkare är oroliga över arbetssituationen inom sjukvården just nu.
– Det innebär att arbetsgivare verkligen måste ta hand om sin personal nu. Många har en bild av att läkare själva kan hantera sin hälsa, men vi behöver adekvat stöd som alla andra, till exempel vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det händer tyvärr att läkarna lämnats utanför när olika typer av debriefing sker. Många läkare oroar sig nog över hur sjukvården ska kunna hinna i kapp med all diagnostik och behandling som skjutits upp, och hur de ska orka ta sig igenom pandemin. För sjukvårdens ledning gäller det nu att fortsätta låta de medicinska behoven styra och att låta professionerna ha ett starkt inflytande över arbetssätt och organisation. Politiker och beslutsfattare har ett gyllene tillfälle att fortsätta bygga vidare på den här förändringskraften även efter pandemin, säger Elin Karlsson.

Medicinsk kompetens
– Medicinsk kompetens på samtliga ledningsnivåer i sjukvården, att alla nya system och omorganisationer ska fylla ett tydligt medicinskt syfte och att visa uppskattning för vårdpersonalens insatser under pandemin är tre viktiga faktorer som arbetsgivare och beslutsfattare i regionerna kan ta med sig från pandemin. Det är också otroligt viktigt att arbetsgivarna har tillräckliga resurser för att kunna fånga upp signaler på stressrelaterad psykisk ohälsa hos medarbetarna, såväl under som efter pandemin, säger Elin Karlsson.

Har du som läkare blivit förflyttad utanför ditt primära kompetensområde under pandemin?


För läkare inom intensiv- eller covid-19-vården har 23% blivit förflyttade utanför sitt primära kompetensområde.

Har du funderat på att säga upp dig från din arbetsgivare?

Vad anser du om arbetssituationen för sjukvårdspersonalen inom sjukvården just nu? Jag är…


Bland läkare inom intensiv- eller covid-19-vården är 52% mycket oroliga över arbetssituationen.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Företagshälsa ger samhällsvinster

Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor. Foto: Juliana Wiklund
Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor. Foto: Juliana Wiklund
I oktober 2019 släppte Sveriges företagshälsor en omfattande forskningsrapport. Liksom många tidigare studier visade rapporten starka samband mellan arbetsmiljö och personlig hälsa, vilket åter­igen sätter strålkastaren på det stora behovet av fler företagsläkare.

Antalet företagsläkare är oerhört få och det saknas fortfarande statlig finansiering för utbildning av nya specialister. Trots bristen på läkare med rätt kompetens har Arbetsmiljöverket annonserat ökade krav på arbetsmiljökontroller, vilket riskerar att leda till långa köer och bli en mycket dyr historia.
– Ibland undrar jag om det är så här staten vill ha det. Att utbilda en arbetsmedicinare kostar minst en miljon kronor och en sådan kostnad är svår för en liten kommun eller ett företag att bära, konstaterar Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

Statligt uppdrag saknas
Han berättar att det hela tiden strävas efter nya, innovativa sätt att driva utvecklingen av arbetsmedicin, med goda resultat, men så länge finansieringen uteblir spelar det ingen roll hur bra förslagen är.
– I dagsläget finns enbart åtta stycken arbets- och miljömedicinska kliniker för praktikplatser för företagsläkare. Orsaken är att landstingen inte har något uppdrag att utbilda arbetsmedicinare. Trots detta arbetar vi intensivt för att skapa kunskapspåfyllnad ihop med klinikerna och bistå dem för att de ska kunna minimera sin insats i förhållande till resultat.

Skulle ge samhällsvinster
Avsaknaden av statliga initiativ blir desto mer förvånande då man tittar på de samhällsvinster företagshälsovården kan bidra till. Förutom det preventiva arbetet, som leder till minskad belastning av primärvården, tenderar personer med tillgång till företagshälsovård vara sjukskrivna under kortare perioder än andra och behovet av återbesök är inte lika stort.
– Vår rapport ”Arbetsmiljö, organisation och hälsa – hur hänger det ihop och varför?” visar tydliga samband mellan arbetsmiljö och hälsa. Skulle branschen kompetensförsörjas på rätt sätt skulle vi ha en friskare befolkning som får en bättre ålderdom samtidigt som de lever och orkar jobba längre. Samhällsvinsterna skulle vara enorma och det är något vi verkligen hoppas att vår nya arbetsmarknadsminister kommer att uppmärksamma, avslutar Peter.

Stora problem inom svensk sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Läkare riktar skarp kritik mot sjukvården i en undersökning. Framförallt bristen på personal och vårdplatser, dålig ledning och politiker som tar beslut utan kunskap och insikt, samt mycket dålig arbetsmiljö.

Läkare har i Framtidens Karriär – Läkares undersökning svarat på frågan ”Vilka är de största problemen inom svensk sjukvård just nu?”

Personalbrist
En majoritet av de tillfrågade läkarna anser att de största problemen är personalbrist inom alla yrkeskategorier. En följd av detta är brist på vårdplatser, där utrymmet finns men inte personalen som ska ta hand om patienterna.
Man menar att läkare och sjuksköterskor flyr från yrket på grund av dålig personalpolitik. ”Underläkare behandlas i många fall styvmoderligt och känner sig överkörda och underskattade.” Inom andra branscher vet man att om personalen blir väl omhändertagen tar de också väl hand om kunderna. Det måste vara ännu viktigare inom vården, där det kan handla om liv och död. Ge läkarna större möjligheter att vara delaktiga i styrning och beslut som tas.

Ledning och organisation
Många anser att det inte är hållbart att personer utan medicinsk kompetens tillåts att inneha verksamhetschefsbefattningar. Alltför många politiker tar beslut som inte är förankrade i verkligheten. Det känns som att både politiker och administratörer ”använder vården som en lekstuga”. Vården får inte vara en karriärstege för politiker. Det är människor och människors liv vi behandlar och tar beslut om. ”Man skulle aldrig låta en politiker styra ett flygplan.”
Resurser och hur de används är också en ledningsfråga. Man har sparat sönder sjukvården vilket ibland gör det omöjligt att ge den vård som krävs. Alltför många regioner i Sverige går med ekonomiskt underskott och har dessutom sparbeting.

Arbetsmiljö
Läkare och övrig personal har en ohållbar arbetssituation där många går på knäna. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att få personalen att stanna genom att skapa en god arbetsmiljö. Det spelar ingen roll hur hög lönen är om arbetsmiljön ändå gör dig utbränd.
Ineffektiva it-system som inte är anpassade till verksamheterna är också en arbetsmiljöfråga som skapar mycket stress. Det gör att it blir en belastning i vardagen och inte den hjälp som det var tänkt.

Största problemen inom svensk sjukvård
1. Personal- och vårdplatsbrist
2. Dålig personalpolitik
3. Dålig ledning och styrning
4. Dålig arbetsmiljö
5. Ineffektiva it-system

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Lönefrågan, chefskap och arbetsmiljö i fokus

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
2020 ska Sveriges läkarförbund tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting förhandla fram ett nytt kollektivavtal med fokus på läkares lön och arbetsvillkor. För att kunna upprätthålla en högkvalitativ sjukvård krävs, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, att arbetsgivarna investerar i läkarna.

– Lönefrågan är förstås helt central i förhandlingen. Arbetsmarknaden för unga läkare är tuff, många har osäkra anställningsavtal, vilket innebär att de ofta utnyttjas lokalt. Vi har på senare tid även noterat en viss lönemässig inbromsning för läkare, vilket vi förstås vill motverka. Ytterligare fokusfrågor är självklart läkares arbetsmiljö och att göra det attraktivt för fler läkare att vilja ta en chefsposition, säger Heidi Stensmyren.

Tuff arbetsmiljö
Sveriges läkarförbund arbetar sedan många år bland annat för att den årliga löneöversynen ska innehålla såväl individuella lönesamtal som förhandlingar mellan lokala parter samt att lönen ska sättas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. De anser också att lönen ska sättas utifrån faktorer som ansvar, kompetens, yrkesskicklighet och bidrag till verksamhetens utveckling.
Många läkare upplever en tuff arbetsmiljö med tunga jourer och ett tungt arbete överlag. Ett växande sjuktal bland läkare är en av anledningarna till att Sveriges läkarförbund ser behov av att lyfta arbetsmiljöfrågan i samband med avtalsrörelsen. En viktig delfråga blir läkares rätt till återhämtning och vila.

Löna sig att bli chef
Läkarförbundet arbetar bland annat för att det ska löna sig för läkare att anta en chefsroll, med konkurrenskraftiga löner och villkor och ett ansvar som innebär att chefsrollen tydligt kopplas till mandat och befogenheter. Ett bra chefsstöd som ger rätt förutsättningar för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är ytterligare en kärnfråga, liksom möjligheten för läkare att bedriva ett verksamhetsnära chefskap som kan kombineras med klinisk tjänstgöring.
– Den som är chef ska kunna ta ansvar för hela verksamheten och kunna stödja läkare i deras yrkesutövning. Läkare ställs inför många svåra etiska beslut och en tuff arbetsbelastning, vilket ställer krav på en riktigt bra chef som kan ta ett professionellt yrkesansvar, säger Heidi Stensmyren.

Rimlig arbetsbelastning viktigast för läkare

Vilka faktorer är viktigast för att läkare ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? Läkarna anger rimlig arbetsbelastning, möjlighet att påverka sin arbetssituation, fortbildning, bra team och arbetskamrater, bra arbetsmiljö och ett bra ledarskap som de viktigaste faktorerna.

Vilka av följande faktorer anser du är viktigast för att en läkare ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? Ange gärna flera.

1. Rimlig arbetsbelastning
2. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
3. Möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
4. Bra team/arbetskamrater
5. Bra arbetsmiljö
6. Bra ledarskap/arbetsledning
7. Rimlig bemanning
8. Bra lön/löneutveckling
9. Bra schemaläggning/arbetstider
10. Tid till återhämtning och reflektion på ordinarie arbetstid
11. Bra karriär- och utvecklingsmöjligheter
12. Delta i verksamhetsutvecklingen
13. Att nytänkande och innovation uppmuntras
14. Annat

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Sjukvården måste styras utifrån medicinska behov

Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Rickard L Eriksson
Svensk sjukvård har strukturella problem. Verksamheterna måste styras utifrån medicinska behov, läkarnas kompetens måste användas i alla delar av verksamheten och kontinuiteten mellan patient och läkare behöver stärkas genom att listning sker hos en fast läkare.

En klar majoritet av läkare i Sverige har funderat på att byta arbetsplats det senaste året.
– Siffrorna är oroväckande. Det är säkert flera bidragande orsaker till att läkare värderar en anställning som läkare mindre attraktivt. En av dessa är säkert bristande autonomi på arbetsplatsen. Stort ansvar för verksamheten men begränsade befogenheter påverkar läkares arbetsvillkor negativt. Då är det en rationell slutsats att överväga att byta jobb. Om läkare väljer bort sjukvården skulle det vara en samhällsekonomisk förlust, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Styras utifrån medicinska behov
För att säkerställa att läkare stannar kvar behöver verksamheten styras utifrån medicinska behov och läkares kompetens användas i alla delar som rör verksamheten – från ledning och planering till utförande. Läkares villkor behöver förbättras och inte minst behöver vila och återhämtning säkerställas.
– Läkare, som andra individer, är inte anonyma kuggar i systemet. För god vård och en attraktiv och hållbar arbetssituation behöver kontinuiteten mellan patient och läkare stärkas. Befolkningen måste få lista sig på en fast namngiven läkare som har en rimlig arbetsbelastning, det vill säga en lagom stor patientlista.

Strukturella problem
Heidi Stensmyren anser att hälso- och sjukvården har strukturella problem och har byggts utifrån att individen spelar mindre roll. Listning sker på hus och patienten kan träffa valfri läkare för dagen, och det gärna i serie, dessutom ofta utan att någon har det övergripande ansvaret.
– Detta är djupt otillfredsställande. Hus tar inget ansvar och känner inte igen en person särskilt väl. Inom slutenvården är vårdplatsbristen kronisk vilket tvingar läkare till dolda prioriteringar bland patienter som behöver vårdas inneliggande. Detta försätter läkaren i en situation där läkaren, inte vårdgivaren eller i regel inte ens verksamhetschefen, tar risken om något blir fel. Om verksamhetscheferna inte kan ta det samlade ansvaret för verksamheten, även det medicinska ansvaret, står alltså läkaren ensam med det utan reella befogenheter att leda arbetet och heller inte med ett stöd i det professionella yrkesutövandet. Det är en situation som inte är hållbar, säger Heidi Stensmyren.

Konsekvenser för sjukvården
Heidi Stensmyren fortsätter:
– Vi får en anonymiserad vård som är ineffektiv och där läkare behöver gör tuffa prioriteringar i det dolda. Patienter som skulle behöva vårdas inneliggande skickas hem. Patienterna får ständigt upprepa sin historia för nya läkare då kontinuiteten brister. Läkarna å sin sida måste ständigt sätta sig in i nya patienter. De borde självklart ha en lista med patienter som de känner. Köerna till vården växer och det skapar oro och frustration för alla parter.

Åtgärder
– Vi behöver säkerställa att alla ska kunna lista sig hos en egen läkare och att listorna anpassas efter behov. Läkares kompetens måste användas i alla delar som rör verksamheten, från planering och styrning till själva utformningen. Svensk sjukvård måste läggas om så att det går att dimensionera vårdplatser efter behov. Här behövs nya lösningar. Sverige kommer inte att kunna utbilda sig ur situationen – till det finns vare sig tid eller nog med individer. Läkare måste också värderas rätt utifrån all den kunskap och kompetens de tillför hälso- och sjukvården och allt det ansvar vi tar. Ansvar och befogenheter ska hänga ihop, avslutar Heidi Stensmyren.

Har du funderat på att byta arbetsplats det senaste året?

74% av läkarna inom primärvården och 70% av läkarna som arbetar på ett universitetssjukhus svarade ja.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Framtidens primärvård behöver attrahera fler läkare

Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Tommy Lundmark, chefläkare för primärvården i Region Gävleborg och Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen (Foto: Andreas Larsson).
Framtidens nära vård och stora pensionsavgångar gör att behovet av läkare är stort inom primär­vården. Varannan läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården. Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka och god bemanning skulle göra primärvården mer attraktiv.

– Behovet av läkare är stort i primärvården de kommande åren. Framtidens nära vård innebär en omfördelning från sjukhusvården till primärvården, vilket förstås kräver mer läkarresurser i primärvården, säger Anna Granevärn, ordförande i Sveriges Primärvårdsförening och primärvårdschef i Region Jämtland Härjedalen.
Hon betraktar det som mycket positivt att 48 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta inom primärvården.
– Det tyder på att vi har goda förutsättningar att tillsammans kunna skapa framtidens nära vård, säger Anna Granevärn.

Konkret påverkan
– Undersökningsresultatet bekräftar att arbetsmiljö, bra arbetstider och möjlighet att påverka sin arbetssituation är några av de faktorer som anses viktigare än en hög lön. Även ledarskapet har stor betydelse. Att bedriva utvecklingsarbete lokalt och att medarbetarna på en vårdcentral själva ”äger” ett utvecklingsprojekt är enligt min erfarenhet en framgångsfaktor eftersom det ger större möjligheter till konkret påverkan och inflytande, säger Anna Granevärn.

Tydligare karriärvägar
– Primärvården behöver även kunna erbjuda tydligare karriärvägar, vilket många landsting arbetar med att utveckla. Primärvården bör även kunna erbjuda läkare möjligheten att kliva in i en chefsroll i ett par år, för att därefter fortsätta arbeta kliniskt, säger Anna Granevärn.
För att primärvården ska klara sitt utökade uppdrag inom ramen för delbetänkandet i primärvårdsreformen ”God och nära vård” betonar Anna Granevärn en fortsatt dialog med befolkningen om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå och att informera om vad den nära vården kan erbjuda i framtiden.

Stora satsningar på nära vård
– Det är positivt att så många läkare kan tänka sig att arbeta i primärvården, i synnerhet eftersom det sedan flera år råder brist på specialister i allmänmedicin. Jag upplever att allt fler läkare intresserar sig för primärvården nu, säger Tommy Lundmark, allmänspecialist inom primärvården och chefläkare för primärvården i Region Gävleborg.
En faktor som kan ha bidragit till läkarnas relativt stora intresse för primärvården är, enligt Tommy Lundmark, att primärvårdens diskuteras mycket just nu och att stora satsningar på nära vård planeras.
– Primärvårdens behov av läkare kommer definitivt att öka framöver. Tanken är ju att det framtida uppdraget ska breddas, vilket ökar behovet av specialister i allmänmedicin. Dessutom förekommer många pensionsavgångar bland läkare i primärvården, säger Tommy Lundmark.

Nytänkande och innovation
Rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö, möjlighet att påverka sin arbetssituation samt god bemanning var svaren som hamnade i topp på frågan om vilka faktorer som kan göra primärvården attraktiv för fler läkare.
– Det finns ett starkt samband mellan faktorerna; en bra arbetsmiljö och god bemanning utgör exempelvis grunden för många andra trivselfaktorer. 38 procent betraktar en kultur där nytänkande och innovation uppmuntras som viktig och en tredjedel vill ha möjlighet att arbeta med forskning på deltid. Dessa faktorer kommer förmodligen att bli än viktigare framöver, så här har primärvården en möjlighet att stärka sin attraktivitet, säger Tommy Lundmark.

Kan du som läkare tänka dig att arbeta inom primärvården?

39% av läkarna som inte arbetar inom primärvården kan tänka sig att arbeta inom primärvården.

Vilka faktorer anser du skulle göra primärvården mer attraktiv för läkare att arbeta inom? Ange gärna flera.

1. Rimlig arbetsbelastning
2. Bra arbetsmiljö
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. God bemanning
5. Goda möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling
6. Bra schemaläggning/arbetstider
7. Bra team/arbetskamrater
8. Ett bra ledarskap
9. Bra lön
10. Att nytänkande och innovation uppmuntras
11. Bra karriär- och utvecklings­möjligheter
12. Delta i verksamhetsutvecklingen
13. Möjlighet att arbeta med forskning del av tiden
14. Att vårdcentralen bedriver en mer avancerad vård
15. Digitala patientmöten i kombination med fysiska besök
16. Annat, vänligen specificera
17. Vet ej

96% av läkarna som arbetar inom primärvården angav ”Rimlig arbetsbelastning”.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Fler chefer med medicinsk bakgrund

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson / New Art Production AB
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard L. Eriksson / New Art Production AB
8 av 10 läkare anser att fler chefer i sjukvården bör ha medicinsk bakgrund samt att chefer ska ha verkliga mandat för styrning och lönebeslut. Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet, anser att fler läkare bör uppmuntras att söka chefsroller.

En majoritet av läkarna är nöjda eller ganska nöjda med sin arbetsmiljö.
– Det är glädjande att lite drygt hälften av läkarna är ganska nöjda med sin arbetsmiljö, men att var fjärde läkare upplever motsatsen är verkligen inte bra. En bra arbetsmiljö är avgörande för att man ska kunna ta rätt beslut, möta patienterna på ett bra sätt och hela tiden utvecklas i sin yrkesroll. Patienter som känner av läkarnas stress får inte heller ett bra omhändertagande och effekten kan bli bristande förtroende för vården. En dålig arbetsmiljö leder ofta till personalflykt, vilket skapar en ond cirkel och än mer pressad situation för de läkare som väljer att stanna kvar på en arbetsplats, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
8 av 10 läkare anser att det finns för många verksamhetschefer med icke-medicinsk bakgrund i sjukvården. Lika många anser att chefer inom sjukvården ska ha större befogenheter att sätta löner för medarbetare.
Karin Båtelson betraktar det som alarmerande att så många läkare anser att för många chefer saknar medicinsk kompetens och anser att man bör ställa det kravet på fler chefer i vården.
– Det är inget unikt för sjukvården, men av någon anledning anses det mindre viktigt just här. Medicinsk kompetens krävs för att kunna utveckla verksamheten, stötta medarbetarna i medicinska prioriteringar när resurserna inte räcker och för att kunna planera både verksamheten och behovet av fortbildning och rekrytering på ett långsiktigt och strategiskt vis, säger Karin Båtelson.
– Många chefer i sjukvården saknar befogenheter som matchar deras ansvar. Det riskerar att skapa en känsla av hopplöshet. Det är viktigt att chefer verkligen får vara chefer och får ansvara för innehållet i verksamheten, där lönesättning är ett verktyg som man behöver kunna använda sig av, säger Karin Båtelson.

Mer attraktiv chefsroll
Hon anser att det finns många läkare vars goda ledaregenskaper inte tillvaratas i tillräcklig utsträckning. Många chefspositioner står helt utan sökande läkare, eftersom många upplever att de inte får rätt mandat som chef.
– Både kollegor och nuvarande chefer behöver stötta och uppmuntra fler läkare att söka chefstjänster. Samtidigt krävs att de får möjlighet till administrativt stöd, att kombinera chefsrollen med kliniskt arbete och själva få en ordentlig löneutveckling, avslutar Karin Båtelson.

Hur är arbetsmiljön på din arbetsplats?

Anser du att chefer inom sjukvården ska ha större befogenheter att själva bestämma lönen för medarbetare?

89% av läkarna som arbetar inom primärvården svarade ja.

Anser du att det finns för många verksamhetschefer inom sjukvården med icke-medicinsk bakgrund?

90% av läkarna som arbetar inom primärvården svarade ja.

Viktigaste frågorna för sjukvårdens ansvariga politiker och landstingsledningar inför 2019
1. En bra arbetsmiljö, fler vårdplatser och ökad tillgänglighet i såväl sjukhusvården som primärvården. En bra arbetsmiljö är nyckeln till en välfungerande vård. Denna fråga måste prioriteras.
2. Reglerad fortbildning. I dagsläget är läkares fortbildning helt oreglerad. Fortbildning måste ses som en investering. En nationell föreskrift behövs för att kunna säkra både verksamhetens och enskilda läkares kompetens på kort och lång sikt.
3. Sammanhängande och välfungerande it-system. System som möjliggör säker kommunikation och informationsöverföring mellan kommun, primärvård och sjukhus samt mellan vård, apotek och patienter.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Våra utländska ST-läkare är en stor tillgång för hela verksamheten

Ousama Elghagri, ST-läkare, Karin Bernhardsson, distriktsläkare och Lorena Rosell-Panis, ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn. Foto: Peter Engström
Ousama Elghagri, ST-läkare, Karin Bernhardsson, distriktsläkare och Lorena Rosell-Panis, ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn. Foto: Peter Engström
– Att ha läkare från olika länder är en stor tillgång. Genom dem får vi in både medicinsk kompetens och kunskaper i att vårda patienter från andra kulturer vilket gör vårt arbete så mycket lättare, säger Karin Bernhardsson, distriktsläkare på vårdcentralen i Söderhamn.

Söderhamn är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest nyanlända, och inte sällan surrar det av olika språk i vårdcentralens väntrum. Många patienter har med sig tolk men faktum är att den hjälpen ofta inte behövs. Verksamheten har många språk bland sina läkare vilket uppskattas av både patienter och medarbetare.
– Våra utländska ST-läkare är en stor tillgång, på flera plan. Förutom att vi får in kunskap utifrån har vi många flyktingar och asylsökande bland våra patienter och ST-läkarna för med sig värdefull kompetens, både vad gäller språk och hur man tänker kring psykiska och somatiska sjukdomar i andra länder, säger Karin Bernhardsson.
En ST-läkare som sökt sig till Primärvården i Södra Hälsingland och Söderhamns vårdcentral är Ousama Elghagri specialistläkare i neurokirurgi, från Syrien.
– Jag är utbildad på universitetet i Damaskus och har lång erfarenhet som neurokirurg från sjukhus i både Syrien och Frankrike. För snart ett år sedan flyttade jag till Sverige och började arbeta här på vårdcentralen.
Ousama fick sin svenska läkarlegitimation i augusti efter att ha gått ett så kallat snabbspår som syftar till att nyanlända lättare ska komma ut i arbete inom vården.
– Min plan var att skaffa svensk legitimation för att sedan fortsätta som neurokirurg. Men kompletteringsutbildningen innehöll bland annat sex månaders obligatorisk teori och praktik i allmänmedicin. Det gjorde att jag upptäckte en värld utanför operationssalen och inte minst tjusningen med allmänläkeri. Så nu gör jag ST i allmänmedicin och trivs enormt bra.
Även Lorena Rosell-Panis är ST-läkare på vårdcentralen i Söderhamn.
– Jag är utbildad familjeläkare i Spanien, men det svenska systemet ställer lite andra krav och därför går jag nu ett individanpassat ST-program för specialister i allmänmedicin.
Karin berättar att det är svårt att ta sin specialistexamen från ett annat europeiskt land och börja jobba direkt i Sverige eftersom svenska distriktsläkare har ett större ansvarområde än familjeläkare i många andra länder.
– Därför rekommenderar vi läkare med EU-specialistlegitimation att ta ett par år med individualiserad handledning och utbildning. I dagsläget har vi tre ST-läkare med utländsk examen på vårdcentralen, samtliga med individ­anpassade program.

Bra livsplats
För egen del gjorde hon sin grundutbildning till läkare på Island.
– Sedan återvände jag till Sverige för att göra ST i allmänmedicin och företagsvård. Mitt första möte med primärvården i Hälsingland var för 15 år sedan, efter det har jag arbetat på olika platser i landet. Att jag sökt mig tillbaka beror först och främst på att Söderhamn är en bra livsplats där det går att kombinera privatliv och arbete.
Ousama instämmer och berättar att han personligen upplever en bra och hälsosam balans mellan arbete och fritid i Söderhamn.
– Jag har arbetat som läkare på många platser i olika länder. Med den erfarenheten i bagaget kan jag säga att detta är absolut bästa arbetsmiljön jag någonsin har upplevt. Här arbetar vi i team där alla, oavsett uppgift, strävar efter samma mål, nämligen att ge bästa möjliga vård och service till patienterna.

God samverkan
Karin påpekar att Hälsingland också har en fantastisk natur som bjuder på hav, skog och fjäll med många möjligheter till rekreation.
– Läkaryrket är ett kreativt arbete, vi utövar en läkekonst där varje patient måste bli sedd till hundra procent. För att klara det är det viktigt att ha tid och rum för återhämtning, och Söderhamn erbjuder goda förutsättningar för båda delar.
Att arbeta just inom primärvården menar hon är både utvecklande och spännande.
– Det händer extremt mycket inom området, både på nationell nivå och lokalt. Eftersom vi är få specialister är det en utmaning på flera plan men vi har en bra dialog med våra chefer om detta. Jag ser stora fördelar med att bo i liten stad där vi har korta kontaktvägar till olika samarbetspartners som till exempel socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa. Närheten bidrar till en bra samverkan.

Vi söker Specialist i allmänmedicin till Linden Din hälsocentral. Läs mer och ansök här!

Primärvården i Södra Hälsingland
Primärvården i Södra Hälsingland tillhör Region Gävleborg och består av hälsocentralerna i Alfta, Arbrå, Baldersnäs, Edsbyn, Kilafors, Linden och Söderhamn. Den kännetecknas av utvecklingsarbete, alternativa arbetssätt samt att personalens förslag och idéer tas tillvara samt teamarbete, där alla kompetenser är viktiga. Vi har bland annat ett intressant hjärtsviktsprojekt tillsammans med kardiolog, en öppen fysiomottagning där fysioterapeuter skriver röngenremisser. Vi har också ett antal sjuksköterskeledda mottagningar. Dessutom finns flera olika andra processer där vi jobbar med förskrivningsmönster för antibiotika och beroendeframkallande läkemedel. Andra exempel är diabetesflöden, hypertonimottagning och mycket mer. Här finns mycket att upptäcka för dig som vill vara med i god utveckling. Varmt välkommen till oss.

Kontakta oss gärna för mer information:
Primärvården i Södra Hälsingland
Verksamhetschef Jörgen Tranevik
E-post: jorgen.tranevik@regiongavleborg.se
Tel: 070-600 31 56
www.regiongavleborg.se