Etikettarkiv: E-hälsa

Digital vård på distans kompletterar fysisk vård

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälso­läkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.
77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, och nästan hälften av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten.

Det är inte förvånande att majoriteteten av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten, det är snarare anmärkningsvärt att 23 procent inte anser att det kan tillföra patientnytta, säger Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.

Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Göran Petersson, öron-näsa-hals-läkare, seniorprofessor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och ordförande för Läkaresällskapets e-hälsokommitté.
Mest nytta vid långa avstånd
Han anser att digital vård på distans gör mest nytta när avstånden är långa och där patienten har svårt att komma till en läkare.
– Det är självklart alltid kvalitativt bättre att undersöka patienten på plats, men när läkaren känner sin patient, exempelvis kroniker som haft samma läkare under en längre tid och man inte behöver göra någon undersökning, så kan digital vård på distans göra stor nytta, liksom bland äldre patienter.
– Jag är övertygad om att digital vård på distans i allt större utsträckning kommer att användas som en integrerad del av övrig vård. Genom att hantera vissa funktioner digitalt blir det möjligt att nyttja sjukvårdspersonalens tid på bästa möjliga sätt. Det finns stora förhoppningar om att den digitala vården ska lösa många av sjukvårdens problem, men för att det verkligen ska bli så måste de digitala tjänsterna utformas i samverkan med sjukvårdsprofessionerna och patienterna, säger han.

Gemensam informationsstruktur
En av de frågor som är allra mest aktuella inom e-hälsa och digitalisering just nu är, enligt Göran Petersson, behovet av en gemensam informationsstruktur som inkluderar hela hälso-och sjukvården och kompetens om detta.
– En struktur med gemensamma mallar och koder är otroligt viktigt för att informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska underlättas. Det finns även legala hinder som exempelvis försvårar överföringen av patientdata från patientens egna appar till patientjournalen. Gemensamma informationsstrukturer är dessutom en nödvändighet för att kunna forska på det här området, säger han.

Mer forskning behövs inom ai
AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. AI gör det exempelvis möjligt att följa upp om behandlingen har effekt på patienten redan efter första behandlingstillfället.
– Den största begränsningen är att det ännu inte har forskats tillräckligt på det här området. Andra begränsningar är kostnader, datakapacitet och kreativitet. Även om det förstås krävs relativt omfattande initiala investeringar i AI så är jag övertygad om att det kan löna sig på sikt för svensk sjukvård, inte minst vid diagnostisering av ovanliga åkommor, säger Göran Petersson.

Resurser kan frigöras
– Det är både intressant och glädjande att hela 77 procent av läkarna anser att digital vård på distans kan vara till nytta för patienten. Distansvård kan bland annat tillföra värde för patienter med kroniska tillstånd, säger Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare knuten till KI SÖS, ordförande i eHälsoläkarföreningen samt kvalitets- och forskningschef på KRY.

De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort

– De digitala verktygen adderar lösningar och kombinationen maskin och människa innebär att tid kan frigöras när vissa uppgifter automatiseras bort. Då kan läkaren fokusera mer på själva patientmötet, säger Nasim Farrokhnia.

Begränsningar
Hon betonar samtidigt att den digitala kontexten har sina begränsningar, exempelvis att det inte är möjligt att genomföra fysiska undersökningar. För auskultationer finns redan idag digitala verktyg som skulle kunna integreras vidare i vårdprocesserna, som det görs genom Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.
En viktig aktuell fråga inom digital vård på distans, är enligt Nasim Farrokhnia, tillgången till data och standarder, inte minst för att bygga en gemensam infrastruktur där nya lösningar kan tas i bruk, som kan kommunicera med varandra och skapa helheter.

Mer kunskap om ai behövs
– Det är bra att 49 procent av läkarna anser att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten. Det visar också att mer kunskap behövs. Vi behöver utbilda såväl blivande som färdiga läkare på det här området. AI och maskininlärning kan bland annat användas i diagnostik samt i olika typer av beslutsstöd, exempelvis i digitala triageverktyg som vägleder patienten till rätt vårdnivå, avslutar Nasim Farrokhnia.

Kan digital vård på distans vara till nytta för patienten?
Anser du att AI-lösningar inom sjukvården kan vara till nytta för patienten?
(AI=artificiell intelligens)
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Avonova – utvecklande arbete i stimulerande miljö

Charlotta Wigander, specialist i arbets- och miljömedicin. Foto: Martin Roth
Charlotta Wigander, specialist i arbets- och miljömedicin. Foto: Martin Roth

– Avonova erbjuder ett omväxlande arbete där jag verkligen kan göra skillnad och bidra till viktiga förändringar i människors arbetsliv. Det är väldigt tillfredsställande att verka i en så positiv arbetsprocess, säger Charlotta Wigander, specialist i arbets- och miljömedicin.

Charlotta Wigander har alltid varit intresserad av att arbeta förebyggande med hälsofrågor inom arbetslivet. När det var dags att välja specialisering var valet lätt.
– Jag lockades av helhetsperspektivet och av att kunna komma in i ett tidigt skede och skapa en friskare arbetsmiljö.
Under sin utbildning till specialist i arbets- och miljömedicin kom Charlotta i kontakt med Avonova.
– Jag randade under ett år på Avonova i Norrköping, Skärblacka och Finspång och på den vägen är det. I augusti 2018 blev jag färdig specialist och är sedan dess anställd på heltid.
Med facit i hand vet Charlotta att både satsningen på arbets- och miljömedicin och anställningen på Avonova var riktiga beslut.
– Här arbetar jag nära både medarbetare och arbetsgivare vilket bidrar till att jag får en större insyn och enklare vägar att påverka arbetsmiljön. Därmed kan jag även påverka välbefinnandet på arbetsplatsen.

Utvecklande
Charlotta fick på ett tidigt stadium medicinskt ledningsansvar för Avonova Region Öst.
– Jag är med i medicinska ledningsgruppen vilket ger inflytande över nya medicinska riktlinjer som tas fram inom Avonova. Jag är också involverad i olika förbättringsarbeten och har på så vis möjlighet att påverka organisationen i alla led, vilket är både roligt och utvecklande.
På frågan om hon kan rekommendera andra läkare att söka sig till företagshälsovården i allmänhet och till Avonova i synnerhet, kommer svaret snabbt.
– Absolut, företagshälsovården fungerar som arbetslivets primärvård där vi arbetar brett med medicinska frågor. Det är ett omväxlande och intressant arbete som ger mycket tillbaka, inte minst i form av uppskattning från kunder och medarbetare. Detta bidrar till en tillfredsställande känsla vid arbetsdagens slut.

Intresserad av att jobba som företagsläkare? Klicka här för mer information och spontanansökan

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Avonova
Med egna enheter på cirka 120 orter och cirka 700 duktiga medarbetare är Avonova en rikstäckande leverantör av hälsotjänster och en av Sveriges ledande aktörer inom företagshälsa, utbildning och ledarsupport. Vi arbetar även inom området digital hälsa och levererar tjänster digitalt. Välkommen till Avonova!

www.avonova.se


Mänskliga möten – viktig kontrast till läkares digitala vardag

Foto: Oskar Stackerud
Foto: Oskar Stackerud
– Vi lever i ett slags digitaliseringens tidevarv men ryktet om det personliga mötets död, inte minst inom vården, är betydligt överdrivet. Det säger Ola Björgell, regionöverläkare i Region Skåne och kongresspresident för mötesplatsen Framtidens Specialistläkare.

Som läkare av idag är det enligt Ola Björgell lätt att bli stressad av alla opersonliga kontakter som ständigt kretsar kring yrkesutövningen.
– Vi läkare har foten i två olika världar där den ena består av mänskliga möten med patienter och den andra av digitala kontaktytor. Vi hinner inte träffa kollegor på samma sätt som förr och just därför behövs mänskliga möten, som en kontrast och balans till vår digitala vardag.
Han påpekar att mötesplatser är en gammal tradition som funnits lika länge som mänskligheten.
– Det är först under senare år som vi tror oss kunna mötas på ett annat sätt. Men den som har lärt sig att ha fysiska möten och genomföra dem på ett bra sätt kommer att bli en vinnare, det är jag övertygad om.

Möten mellan människor
Till saken hör att Ola Björgell inte bara är läkare utan även har gedigen kunskap om kurs- och kongressverksamhet. Han är bland annat initiativtagare och kongresspresident för Framtidens Specialistläkare samt kursansvarig för ett stort antal återkommande utbildningar och har följt utvecklingen inom mötesområdet på nära håll.
– Det finns ett stort behov bland läkarkåren av att fördjupa diskussionen och umgås som man gjorde förr. Glädjen över att ses på riktigt, när det väl sker, är större än någonsin. Mina egna bästa minnen från kongresser runt om i världen är inte föreläsningarna, utan alla möten däremellan. Det är i pauserna och på minglen jag fått mina bästa forskarkamrater, kontakter och uppslag till nya projekt och framtidsplaner.

Det ena utesluter inte det andra
Viktigt är dock att det ena inte behöver utesluta det andra. Nätdoktorer till exempel, menar han bör också kunna hitta sin plats i sjukvården, om tekniken används på ett ansvarsfullt sätt och är riktad till rätt patientgrupp.
– Ju fler frihetsgrader och möjligheter som patienter har, desto bättre borde det kunna bli. E-hälsa är inget märkligt och knyts till mänskliga möten när det behövs. Det som är hållbart och fruktbart överlever i längden. Personligen tycker jag också att mänskliga möten ligger i linje med att ha kul på jobbet. Det är trevligt att träffas, man får inte glömma bort det, fastslår Ola Björgell.

Ola Björgell, kongresspresident för mötesplatsen Framtidens Specialistläkare. Här med förra årets konferencier Mark Levengood. Foto: Oskar Stackerud
Ola Björgell, kongresspresident för mötesplatsen Framtidens Specialistläkare. Här med förra årets konferencier Mark Levengood. Foto: Oskar Stackerud

Teknikskifte ger effektivare vård

Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting.
För att sjukvården ska klara av ökade vårdbehov i framtiden krävs fler riktade digitala vårdlösningar som är mer patientfokuserade. Det menar Roger Molin, analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin rapport ”Hälso- och sjukvården år 2035”.

Sveriges befolkning förväntas öka med mer än en miljon under en tioårsperiod, vilket är den snabbaste befolkningsökningen i landets historia. I takt med att befolkningen växer kommer behovet av kommunala välfärdstjänster att öka kraftigt enligt rapporten.
– För att Sverige ska klara av att finansiera och bemanna hälso- och sjukvården kommer det att ställas höga krav på effektivisering som inte kan lösas på annat sätt än genom teknikskifte, säger Roger Molin och tillägger att det inte räcker med att bli digital i allmänhet utan att digitaliseringen måste inriktas på sådant som är effektiviserande.
– Eftersom den största delen av vårdens kostnader härrör från patienter med kroniska sjukdomar är det viktigt att arbeta med prevention och rikta in digitaliseringen mot det hållet för att minska vårdkonsumtionen, fortsätter han.

Mer rörlig vård
I framtiden, menar Molin, måste läkare bli mer medvetna om att yrket kommer att utvecklas bort från enbart fysiska möten. Då kommer patienter att via sensorer kunna redovisa sina symptom i realtid där man har en kontinuerlig dialog med vården.
– I och med digitaliseringen kommer ännu fler människor att nås inom ramen för sitt vardagliga liv, i hemmet och på jobbet. Det vi kan vänta oss är att vården blir mer rörlig, säger han.

Digital anamnes som stöd
Artificiellt intelligenta datorer kommer också att kunna ge stöd i analysen av röntgenbilder och provsvar för att föreslå bästa behandling men även för att ta upp anamnes inför patientbesök – vilket redan är verklighet på flera vårdcentraler.
– Idag fungerar den digitala anamnesen som ett stöd i läkarens bedömning och underlättar journalföringen. Hur självständigt och automatiserat digitala doktorer kommer att fungera i framtiden är dock en öppen fråga.
Fördelen med det kommande teknikskiftet är att den sannolikt kommer att göra patienter mer självständiga.
– Den nya tekniken kommer att ge ett avancerat stöd till patienterna och underlätta för läkarna att anpassa insatserna individuellt för en mer effektiv vård, avslutar han.

Hur långt framme anser du att din arbetsgivare (inom hälso- och sjukvården) ligger inom e-hälsa och digitalisering?

Fast läkarkontakt stärker patientsäkerheten

Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Rickard Eriksson
Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Rickard Eriksson
94 procent av läkarna anser att en fast läkarkontakt skulle ge en tryggare och säkrare vård. Fördelarna med en fast läkarkontakt är många, såväl för patienten som för läkaren. Det bidrar bland annat till en stärkt patientsäkerhet och ökad trygghet för patienten.

– Undersökningsresultatet var förväntat, det känns på många sätt självklart att en fast läkarkontakt ger bättre vård, inte minst eftersom läkarens yrkesroll till stor del baseras på den personliga kontakten och det personliga ansvaret för patienten. Trots det ligger Sverige efter många andra länder på det här området, där fasta läkarkontakter är betydligt vanligare, säger Heidi Stensmyren, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund.
För patientens del innebär en fast läkarkontakt en ökad kontinuitet, de slipper upprepa sin sjukdomshistoria för många olika läkare. För läkarnas del ger en fast patientlista bättre möjligheter att arbeta förebyggande och sätta in rätt insatser på ett tidigt stadium om patienten inte mår bra.

Nödvändigt ändra vårdvalet
Enligt Heidi Stensmyren underlättar en fast läkarkontakt även implementeringen av e-hälsotjänster, exempelvis möjligheten att träffa läkare eller att få behandling via nätet. Tröskeln till att använda den typen av tjänster sänks när patienten redan har en etablerad relation med läkaren.
– I dagsläget kan patienter endast välja vilken vårdcentral de vill bli listade på, de kan inte välja någon specifik läkare. En nödvändig åtgärd är därför att ändra vårdvalet så patienter även kan välja vilken läkare de vill listas hos. När patienten slipper upprepa sin sjukdomshistoria för flera läkare minskar risken att viktig information utelämnas. Patienten spar dessutom tid på att ha en fast läkarkontakt, säger Heidi Stensmyren.

Läkarnas arbete mer givande
Hon betonar vikten av att läkare inte har för många patienter listade hos sig. Även om det rimliga antalet patienter varierar mellan olika upptagningsområden så är Läkarförbundets riktmärke 1 500 patienter per läkare. I socioekonomiskt utsatta områden kan patientantalet behöva minskas.
– Om exempelvis 5 000 patienter är listade hos en läkare så ger den fasta läkarkontakten ingen direkt effekt eftersom det är alltför många patienter per läkare. Att introducera fasta läkarkontakter kan också göra läkarnas arbete mer givande och utvecklande eftersom de får möjlighet att etablera en relation med och följa sina patienter under en längre tid, säger Heidi Stensmyren.

Anser du att en fast läkarkontakt för patienterna skulle ge en säkrare och tryggare vård?

Digitalisering av vården i fokus

Susanne Bergenbrant Glas är ledamot i Läkaresällskapets eHälsokommitté.
Susanne Bergenbrant Glas är ledamot i Läkaresällskapets eHälsokommitté.
E-hälsofrågan är fortsatt högaktuell och behandlas från både Socialstyrelsen och Regeringen. Men vilken utveckling ska läkarna bejaka? Det var en fråga som kom upp under årets etikdag som Svenska Läkaresällskapet anordnade i höstas.

– Det är viktigt att tillämpningen av digitala tekniker används förnuftigt så att de stöder vården att hjälpa de stora volymer av patienter som kommer behöva vård och omsorg de närmaste 25-30 åren, säger Susanne Bergenbrant Glas, chefläkare med ansvar för vårddokumentation inom vårdbolaget Tiohundra, Norrtälje och ledamot av Svenska Läkarsällskapets eHälsokommitté.

Måste vara patientsäkert
Hur det ska gå till diskuterades under en etikdag på Svenska Läkaresällskapet där hon var moderator.
– Digitaliseringen i vårdens möten behöver individanpassas och erbjuda kontinuitet för att vara patientsäkert. Risken är att det inte blir tillräckligt smidigt och bra för användarna, såväl patienter, närstående som för vårdens personal, säger Susanne Bergenbrant Glas och tillägger att det är viktigt att möta patienters önskan om att få delta i sin egen vård – där läkarrollen blir mer guidande och stödjande.
– Här kommer det att behövas systemstöd som låter oss vara bra på närvaro i mötet med patienten, oavsett om det är fysiskt eller virtuellt, fortsätter hon.

Viktigt med nationell samordning
En annan högst aktuell fråga är att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar allt mer. Risken är minskad effektivitet och andra kvalitetsproblem. Här tror Susanne Bergenbrant Glas att det krävs en nationell samordning.
– Det är viktigt att alla anslutna system måste kunna kommunicera med varandra. Idag kan de olika myndigheterna hitta på egna e-lösningar som inte går att integrera i vårdens system, vilket begränsar synkronisering av olika insatser för digitaliseringen av vården, säger hon.
Idag är det framför allt patienter och företag som är pådrivare av den digitala utvecklingen. Svenska Läkaresällskapets kommitté för eHälsa ser gärna internationella samarbeten för att Sverige ska kunna lära sig mer och på kortare tid.
– Digitalisering kan förutom att skapa delaktighet och trygghet minska vårdskador. Men det krävs att det sker på ett förnuftigt sätt, annars står vi inför en reell vårdkris, avslutar hon.

Satsning på e-hälsa kräver mod

Ulf Österstad, specialistläkare i allmänmedicin och sedan december 2015 chef för vårdenheten Bra Liv Nära i Jönköping.
Ulf Österstad, specialistläkare i allmänmedicin och sedan december 2015 chef för vårdenheten Bra Liv Nära i Jönköping.
Jönköping var ett av de första landstingen i Sverige som på allvar tog steget mot att erbjuda digital vårdrådgivning via app. Resan mot dagens e-hälsolösningar har krävt såväl mod som tid och engagemang, men än finns det mycket att hämta.

Under 2015 fanns det problem med tillgänglighet inom Jönköpings vårdsektor. Det fanns ett tydligt tryck från politiskt håll att utforma lösningar, varpå Ulf Österstad, specialistläkare i allmänmedicin och sedan december 2015 chef för vårdenheten Bra Liv Nära, tog initiativ till en satsning på digitala alternativ. Sedan gick det fort.
– Från idé till implementering tog det knappa två månader. Vi inledde ett samarbete med KRY och kunde använda deras plattform för att erbjuda våra 300 000 invånare ett mobilt vårdmöte. Eftersom min ledning förstod vikten av snabbhet och båda parter förstod vikten av flexibilitet kunde vi komma igång oerhört snabbt och billigt, berättar Ulf.

Måste arbeta lättrörligt
Han poängterar att den digitala utvecklingen går i rasande fart och att det är nödvändigt att arbeta på ett lättrörligt sätt för att hålla sig à jour.
– Kraven på digital tillgänglighet blir högre vilket märks på den framgång som vårdappar har rönt på sistone. Genom våra lösningar kan våra invånare boka möte med exempelvis sjukgymnast, ta samtalskontakt eller få gratis rådgivning från sjuksköterskor – idag via video och inom kort via chatt – men det förutsätter ett övergripande engagemang och att vi rekryterar.

Det centrala att komma igång
Naturligtvis finns det även utmaningar. Ulf berättar att det redan har börjat uppstå ett glapp i dokumentation mellan de nya, renodlade e-vårdgivarna och det som sker i regionens regi.
– För regionens digitala möten är det inte några problem, då vi har samma journalsystem, personal och riktlinjer. Därför vill jag betona att integrering inte är den fråga man bör ta hänsyn till först om man är en lokal vårdgivare, utan det centrala är att komma igång. När volymerna växer och man börjar få klart för sig vad man vill ha kan man fundera på integreringen.

Tror på automatisering
I det korta perspektivet ser Ulf Österstad en mängd mindre förändringar. Men den stora förändringen är de automatiserade tjänsterna som är något helt nytt.
– Dessa tjänster börjar bli tillräckligt bra för att också börja ställa vissa diagnoser, vilket skulle innebära en enorm avlastning på det ordinarie vårdsystemet. Jag hoppas att vi når en nationell samling kring en bra och öppen sådan lösning, för annars kommer vi att vara helt beroende av utländska och privata aktörer som styr vår sjukvårdskonsumtion. Det lär inte ligga långt fram i tiden, avslutar han.

Digitala tjänster kompletterar fysiska primärvården

Johan Flodin, medicinskt ansvarig läkare på Kry.
Johan Flodin, medicinskt ansvarig läkare på Kry.
De digitala läkartjänsterna växer och fungerar allt mer som ett komplement till den fysiska primärvården. En nära samverkan mellan den fysiska och digitala primärvården kan bland annat öka tillgängligheten för patienten och avlasta vårdcentralerna.

– Det övergripande syftet med Kry är att erbjuda vård på lika villkor för alla patienter, de ska på ett jämställt sätt kunna få kontakt med en läkare, oavsett var de bor. Vi har valt att fokusera på digitala primärvårdstjänster eftersom det är där behovet av digitala läkartjänster är som störst. I dagsläget erbjuder vi digitala läkarbesök men i framtiden är det inte osannolikt att vi även adderar andra professioner, exempelvis kuratorer, psykologer eller sjuksköterskor, säger Johan Flodin, medicinskt ansvarig läkare på Kry.
Han betraktar en ökad tillgänglighet som den främsta fördelen för patienter som använder sig av digital vård. När läkarkontakten är digital kan patienten söka vård på sina egna villkor, oberoende av var de befinner sig och även utanför de fysiska vårdcentralernas öppettider.

Ökad flexibilitet för läkare
– För läkarnas del innebär de digitala vårdtjänsterna ett mer flexibelt arbetssätt, de kan arbeta på distans från andra delar av Sverige eller världen om de befinner sig utomlands en period. Det är även enkelt för läkare at arbeta deltid med digitala vårdtjänster. En fördel för primärvården är att digital vård kan sätta in resurser där de behövs som mest, exempelvis för patienter i glesbygden, säger Johan Flodin.
Han anser att digitala läkarbesök fyller en viktig funktion som ett komplement och avlastning till den fysiska primärvården. Genom att ta emot patienter som annars hade vänt sig till en fysisk vårdcentral kan digital vård avlasta vårdcentral­ernas läkare, som istället kan fokusera mer på de patienter som behöver den fysiska vården som mest, exempelvis multisjuka eller kroniskt sjuka.

Driver på digitaliseringen
– Allt fler landsting och regioner erbjuder sina invånare digitala vård­alternativ, vilket förstås är positivt. Samtidigt behöver samverkan mellan landsting, regioner och de digitala vårdtjänsterna stärkas. Efterfrågan på digital vård bidrar till att den fysiska vården rör sig snabbare än väntat mot en ökad digitalisering. I framtiden kommer många patienter själva kunna genomföra enklare mätningar och undersökningar som normalt sett görs på en vårdcentral, avslutar Johan Flodin.