Etikettarkiv: Fortbildning

Fortbildningen måste stärkas

John Terlinder, barnläkare och grundare av Medster, som specialiserar sig på digital fortbildning för läkare.

Läkarnas fortbildning har fått stå tillbaka under coronapandemin. Utvecklingen är en del av en långsiktig trend där många läkares tillgång till löpande fortbildning stadigt har minskat de senaste 20 åren.

– Det genomsnittliga antalet fortbildningstimmar för läkare har minskat kontinuerligt de senaste tjugo åren. Under coronapandemin har många läkare stått helt utan fortbildning, vilket förstås ställt situationen på sin spets. Undersöknings­resultatet utgör därmed en bra spegling av nuläget, säger John Terlinder, barnläkare, som tidigare arbetat som studierektor och nu driver Medster, som specialiserar sig på digital fortbildning för läkare.

Påverkar patientsäkerheten
Han betraktar det successivt minskade antalet fortbildningstimmar som en paradox eftersom förändringstakten inom de olika medicinska fälten på senare år har ökat drastiskt.
– En specialistläkare som inte erbjuds någon fortbildning under en tid riskerar att ha missat viktiga nya rön. Läkare är ett kunskapsintensivt yrke som kräver kontinuerlig fortbildning; det är inget nytt, det vet vi sedan länge. Läkare som inte fortbildas i tillräcklig omfattning far själva illa, och till slut riskerar man att tillämpa ett arbetssätt som blir patientosäkert, säger John Terlinder.
Under coronapandemin har digital fortbildning blivit den nya normen. John påpekar att fortbildningen behöver anpassas till ett digitalt format för att ge ett rimligt lärande i förhållande till avsatt tid. Det räcker inte att enbart låta föreläsare genomföra traditionella föreläsningar via exempelvis Zoom.

”Det genomsnittliga antalet fortbildningstimmar för läkare har minskat kontinuerligt de senaste tjugo åren.”

SLS och dess delföreningar
– Med facit i hand kan vi konstatera att arbetsgivaren har misslyckats med att tillgodose behovet av fortbildning för läkarna. Det är inte så konstigt eftersom varken den enskilde klinikchefen eller SKR besitter den kompetensen. Jag anser att Läkarsällskapet och dess delföreningar är bäst lämpade att uttala sig om vilken kunskap deras medlemmar behöver, säger John Terlinder.
Han anser att föreningarna utifrån utbildningsmålen bör arrangera utbildningar själva eller kvalitetsgranska externa utbildningsaktörer. Finansiering bör ske av arbetsgivaren i form av kursavgifter utan involvering av särintressen.
– Vi behöver tillsammans lyfta fram fortbildning som en integrerad del av läkaryrket. En halvtimmes daglig fortbildning integrerad i arbetsdagen är fullt rimlig och tekniskt möjlig idag, utan att patienttiden behöver påverkas, avslutar John Terlinder.

Specialistläkares fortbildning måste regleras statligt

Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Foto: Johan Knobe
Många specialistläkare får idag inte möjlighet att fortbilda sig i den utsträckning som krävs för att de ska kunna vidareutveckla sjukvården och hålla sig uppdaterade på sitt specialistområde. Sveriges Läkarförbund efterlyser därför ett tydligare nationellt ansvarstagande i form av en statlig reglering av specialistläkares kompetensutveckling.

I en rapport från Sveriges Läkarförbund framgår att en av tio specialistläkare inte haft möjlighet att ägna sig åt någon extern fortbildning alls det senaste året. Specialistläkarna har i genomsnitt endast sex externa fortbildningsdagar per år, men de regionala skillnaderna är stora.
– Riskerna när specialistläkare inte ges tillräckligt mycket utrymme för fortbildning är många. Patienter riskerar att träffa läkare som inte är uppdaterade på nya rön och nya effektivare behandlingsmetoder, vilket är en fara för patientsäkerheten och riskerar att öka skillnader i hälsa. Specialistläkare behöver mer fortbildning för att vi ska kunna uppnå en jämlik vård, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Måste regleras i en föreskrift
Hon anser att specialistläkare sammanlagt bör kunna avsätta minst en halv dag i veckan för internutbildning och egen fortbildning. Många kan endast avsätta högst en timme, vilket förstås är alldeles för lite. Heidi Stensmyren betonar att Sverige är ett av få länder där specialistläkares fortbildning ännu inte är reglerad och att detta är statens ansvar. Situationen visar att staten inte har tagit tillräckligt ansvar i den här frågan. Läkarförbundet efterlyser en reglering i form av en föreskrift som tydligt stipulerar en systematiserad fortbildning med krav på individuella fortbildningsplaner.

Riskerna när specialistläkare inte ges tillräckligt mycket utrymme för fortbildning är många

Hon anser att ansvaret för den kontinuerliga fortbildningen bör delas mellan specialistläkaren och arbetsgivaren. Varje läkare bör ha en individuellt utformad fortbildningsplan och det bör finna en budget för extern fortbildning i varje verksamhet.

Anmält till EU-kommissionen
– Med det nuvarande systemet tillåts varje enskild arbetsgivare avgöra om och hur mycket de vill investera i fortbildning. Vi har drivit den här frågan systematiskt i flera års tid, men hittills inte fått tillräckligt gehör från politiskt håll. Läkarförbundet har därför valt att göra en anmälan till EU-kommissionen som ett led i strävan att åstadkomma en statlig reglering på området, säger Heidi Stensmyren.

Ökad psykisk ohälsa märks i läkares yrkesutövning

Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Läkarförbundet
Den ökade psykiska ohälsan i samhället har diskuterats mycket på senare år. 74 procent av alla läkare, och 87 procent av de i primärvården anser att den psykiska ohälsan ökat de senaste åren. Merparten av läkarna märker också av den ökade psykiska ohälsan i sitt dagliga arbete.

– Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som inkluderar såväl psykiska besvär som psykisk sjukdom. Det är ett komplext område att röra sig i, men det är inte förvånande att många läkare anser att den psykiska ohälsan har ökat. Flera undersökningsresultat talar för en ökning av den psykiska ohälsan, säger Sofia Rydgren Stale, specialistläkare i psykiatri och andre vice ordförande i Läkarförbundet. Hon har tidigare arbetat i bland annat beroendevården men är numera anställd i primärvården i Region Skåne.

Märks tydligt i primärvården
86 procent av de läkare som anser att den psykiska ohälsan har ökat märker av den i sitt arbete. För primärvårdsläkarna är siffran hela 97 procent.
– Det är inte förvånande att just primärvårdsläkarna märker av en ökad psykisk ohälsa i sin yrkesutövning. Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården, det är dit många patienter söker sig först. Det är därmed naturligt att just primärvårdsläkarna möter många patienter med psykiska besvär, säger Sofia Rydgren Stale.
Att siffran är hög även bland alla läkare tyder på att psykiska besvär inte är frikopplade från patientens somatiska symptom. Patienten har med sig hela sin symptombild när de söker sig till hälso- och sjukvården. När den psykiska ohälsan ökar i samhället är det naturligt att alla läkare märker av det, enligt Sofia Rydgren Stale.

Fortbildning och fast kontakt
Hon anser att läkare bör ges möjlighet till fortbildning och utrymme för reflektion och erfarenhetsutbyte kring bland annat psykisk ohälsa.
– Mitt råd till primärvårdsläkare är att dels ställa krav på fortbildning och dels ställa krav på kontinuitet i form av listade patienter. För att kunna göra ett bra jobb är det viktigt att inte ha för många listade patienter per läkare, säger Sofia Rydgren Stale.
Hon anser att fortbildning och en fast läkarkontakt som leder till ökad kontinuitet räcker långt i arbetet med att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa.
– Samverkan i väl sammansatta team med exempelvis psykoterapeuter, psykologer, kuratorer och andra kompetenser som kan bidra med bland annat samtalsstöd för den här patientgruppen är ytterligare en avgörande faktor. En god samverkan med psykiatrin och möjligheten att få råd och stöd från en psykiatriker kan också bidra till att rusta primärvården för en ökad psykisk ohälsa framöver, säger Sofia Rydgren Stale.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den ...

87% av läkarna som arbetar inom primärvården anser att den psykiska ohälsan har ökat.

Märker du av ökningen av psykisk ohälsa i ditt arbete som läkare?
Läkarna som anser att de psykiska ohälsan har ökat, fick följdfrågan ovan.

97% av läkarna som arbetar inom primärvården ha svarat ja på den här frågan.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Läkaresällskapets koncept för yrkeslivslångt lärande

Ola Björgell, vetenskaplig, sekreterare i SLS, tillsammans med Mark Levengood på Framtidens Specialistläkare 2018.
Ola Björgell, vetenskaplig, sekreterare i SLS, tillsammans med Mark Levengood på Framtidens Specialistläkare 2018.
– Det går inte att låta bli fortbildning, siktet är inställt på att göra den både högkvalitativ, trivsam och hållbar över tid. Det säger Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet (SLS) och ordförande i programkommittén, som kommentar till SLS nya programkoncept för yrkeslivslångt lärande.

Ola Björgell beskriver Svenska Läkaresällskapets, SLS, nya programkoncept som en kraftsamling med sikte på att sätta läkares kompetensutveckling i fokus.
– Det är också en viktig signal om att det yrkeslivslånga lärandet, både när det gäller utbildning för BT-, AT- och ST-läkare samt fortbildning för specialister, ska prioriteras och vara en naturlig del av varje läkares yrkeskarriär.
Programkonceptet bygger på en enkät bland SLS medlemmar där det tydligt framgår att fortbildning i olika former står högst på önskelistan.

Behov av system
– Kanske är resultatet en spegling av att läkares fortbildning, rent juridiskt, inte är reglerad. I den längsta delen av yrkeslivet, efter legitimation, finns inget system för fortbildning, vilket gör att det uppenbarligen finns ett behov av detta. Hälso- och sjukvården är en kunskapsstyrd organisation och det är högst rimligt att vi tillsammans försöker möta det behovet. Det finns stor potential för kunskapsöverföring på många olika sätt ute i landet. Den sammanlagda kunskapsexcellensen besitter vi tillsammans, säger Ola Björgell.

Självklar del av läkares vardag
På sikt hoppas han att SLS programkoncept i allmänhet och fortbildning i synnerhet ska bli en självklar del av varje läkares vardag och att både arbetstagare och arbetsgivare ser vilka fantastiska möjligheter det ger.
– Förhoppningen är att SLS programkoncept ska bli en bra språngbräda för att verkligen göra slag i saken och göra fortbildning till en absolut naturlig och självklar del i alla läkares yrkesverksamhet, fastslår Ola Björgell.

Klicka här för mer information om Läkaresällskapets programkoncept för yrkeslivslångt lärande

SLS programkonceptet
• SLS på turné
• SLS fortbildningsdagar
• SLS på sektionernas årsmöten/veckor
• SLS Fortbildning på webben
• SLS Berzeliussymposier
• SLS Premiumresor
• SLS kandidat och underläkarförening
• SLS Debatter och programserien konst och läkekonst

Läkarnas råd för höjd patientsäkerhet

Vilka åtgärder måste vidtas för att höja patientsäkerheten? Svaret på den frågan från läkare blev ökad bemanning, förbättrade arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och fler vårdplatser.

Patientsäkerheten inom sjukvården är dålig eller inte så god – ansåg 34% av läkarna i vår undersökning. Dessa fick då följdfrågan ”Vilka åtgärder måste vidtas för att höja patientsäkerheten?”. Här följer en sammanfattning av svaren.

Mer personal och vårdplatser
Personalresurser kommer högst upp på listan för att kunna garantera patienternas säkerhet. Man föreslår nyrekrytering och syftar på såväl läkare som sjuksköterskor. Man betonar även vikten av att behålla erfaren och kompetent personal. Förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor samt högre lön tror man är åtgärder som kan få personalen att stanna. På andra plats kommer behovet av fler vårdplatser. Bristen kan i många fall kopplas till underbemanning. Det är dessa två faktorer som tydligt dominerar svaren i undersökningen.

Stöd för it och administration
Inte lika många, men ändå ett väsentligt antal, tar upp administration och it. Man vill minska på administrationen men samtidigt få tid avsatt för det som behöver göras. Många efterfrågar ett bra it-stöd och ett väl fungerande journalsystem.

Personalens kompetens
Kompetens var ytterligare en faktor för att öka säkerheten. Svaren i undersökningen visar på att man vill se kvalificerad och kompetent personal. Man betonar behovet av utbildning, främst i form av löpande fortbildning och kunskapsuppdatering.

God arbetsmiljö
Slutligen nämner ett antal personer vikten av bättre arbetsmiljö vilket kan leda till att personalen trivs och vill stanna. Det bidrar i sin tur till bibehållen kompetens och kontinuitet.

Läkarnas åtgärder för att höja patientsäkerheten
• Ökad bemanning
• Förbättrade arbetsvillkor
• God arbetsmiljö
• Fler vårdplatser
• Minskad administration, bättre it- och journalsystem
• Kompetens och löpande fortbildning

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Många läkare stöttar nystartat primärvårdsupprop

Eliya Syed, allmänspecialist på Helsa Vårdcentral i Sundbyberg och initiativtagare bakom uppropet.
Eliya Syed, allmänspecialist på Helsa Vårdcentral i Sundbyberg och initiativtagare bakom uppropet.
På relativt kort tid har ett läkarupprop för en förändrad primärvård samlat in drygt 1300 namnunderskrifter. Bakom uppropet står fem relativt nyblivna specialister i allmänmedicin som är uppriktigt oroliga för primärvårdens framtid och därför kräver förändringar som ger primärvården rätt resurser för att klara av sitt uppdrag.

Hela sjukvårdssystemet är beroende av en fungerande primärvård. De flesta kan därför skriva under på att vi behöver mer fortbildning, att resurser måste följa med när primärvården breddar sitt uppdrag och nödvändigheten i att avgränsa antalet patienter per distriktsläkare, säger Eliya Syed, specialistläkare i allmänmedicin på Helsa Vårdcentral i Sundbyberg, koordinator och vårdutvecklingsledare på Akademiskt Primärvårdscentrum och en av initiativtagarna till uppropet.

Tydlig nationell plan
Hon upplever att många läkare spontant vill stötta uppropet, oavsett var i sjukvården de är verksamma. Ett av primärvårdsuppropets viktigaste krav är en tydlig nationell plan för rekrytering av nya allmänläkare och för att få läkare som redan är verksamma i primärvården att vilja stanna kvar. Ytterligare ett krav är att mellan 10 och 20 procent av distriktsläkarnas arbetstid öronmärks till utveckling och fortbildning. Läkarna bakom uppropet efterlyser även ett listningstak i primärvården med högst 1500 patienter per heltidsarbetande läkare.

Hög tid för konkret förändring
Hon påpekar att det finns många bra förslag i de utredningar som gjorts, bland annat av Anna Nergårdh och Göran Stiernstedt, men hittills har inga konkreta förändringar genomförts i primärvården. Primärvårdsuppropet är ett sätt att försöka mana till handling och att rikta uppmärksamheten mot att förändringar i primärvården måste till för att kunna trygga kompetensförsörjningen och patientsäkerheten.
– Många primärvårdsläkare tvingas dessvärre prioritera bort fortbildning av tidsskäl. Vi betraktar obligatorisk och kontinuerlig fortbildning som en självklarhet för att vi ska klara av primärvårdens breddade uppdrag. Vi ser också att många ST-läkare som utbildar sig till specialister i allmänmedicin väljer att hoppa av utbildningen eller att arbeta någon annanstans än i primärvården när de är klara. Ytterligare ett problem är att många primärvårdsläkare sjukskriver sig på grund av hög arbetsbelastning och stress, säger Eliya Syed.

Primärvårdsuppropets viktigaste krav:
• Tydlig nationell plan för primärvårdens utveckling
• Öronmärkt tid för utveckling och fortbildning
• Listningstak för samtliga primärvårdsläkare

Läkares kompetensutveckling i fokus

Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Ola Björgell, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus
Fortbildning för specialistläkare är ett återkommande ämne för diskussion. I en nyligen genomförd undersökning svarade över hälften av läkarna att de inte får medicinsk fortbildning i den omfattning de behöver som specialistläkare. På kongressen Framtidens Specialistläkare i höst laddas det för att sätta nytt ljus på frågan och där finns också chans till massor med fortbildning för alla deltagare!

– Läkaryrket inbegriper en lärprocess som löper hela yrkeslivet igenom. Vad som är problematiskt är att den längsta delen i vår yrkeskarriär inte är reglerad. Det är därför angeläget att säkerställa att alla läkare inhämtar rätt kompetens för nuvarande och kommande verksamhet, säger Ola Björgell, regionöverläkare i Region Skåne, vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapet, SLS, och ordförande i programkommittén.

Färre fortbildningsdagar
I en undersökning som Framtidens Karriär – Läkare nyligen genomförde uppgav 55 procent av läkarna att de inte får medicinsk fortbildning i den omfattning de behöver.
Alarmerande tycker Ola Björgell, som menar att frågan om fortbildning måste högre upp på dagordningen.
– Jag brukar referera till en kollega och mentor som ofta påpekade att hälften av det vi lär ut är fel, men vi vet inte vilken halva. Som läkare måste vi vara absolut bäst, alltid fulladdade med färsk evidensbaserad kunskap. Att luta sig mot gammal kunskap är omöjligt i ett samhälle där kraven på snabba utskrivningar ökar och patienterna är mer pålästa, fortsätter han.

Inte bara medicinsk kunskap
Enligt SLS bör läkares utbildning ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildningen, över specialiseringstjänstgöringen till den yrkeslivslånga fortbildningen. Fortbildningen bör också utgå från CPD (continuous professional development) som innefattar alla delar av den professionella kompetensen och inte bara kunskap som CME (continuous medical education).
– Som specialistläkare behöver vi ständigt påfyllning med ny evidensbaserad kunskap. Men läkarens uppgift är inte bara medicinsk. Hur vi bemöter patienter är minst lika viktigt, och något som det borde beredas mer plats för i fortbildningen för att uppnå en mer jämlik vård, fortsätter han.

Delat ansvar
Fler röster höjs nu för ett större politiskt och fackligt ansvar i frågan. I Storbritannien har man bland annat myndighetsreglering av fortbildning för läkare med poängsystem. Huruvida det blir aktuellt i Sverige återstår att se.
– Fortbildning är den enskilda läkarens och arbetsgivarens delade ansvar där den senare måste se till att det finns resurser för att genomföras, säger han och berättar om SLS förslag där varje läkare får en individuell fortbildningsplan som bygger på identifierat behov av kompetensutveckling och som sedan utvärderas externt.
– Blir det riktigt bra kan man ha öppna jämförelser mellan verksamheter som morot.

Fortbildningsfrågan diskuteras
Vid kongressen Framtidens Specialistläkare (FSL) i höst 4–7 september på Malmö Arena kommer frågan att diskuteras vidare i flera sessioner, samt i ett antal fortbildande programpunkter. Med drivkraft från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) är toppforskaren Janet Grant, professor i medicinsk pedagogik från Storbritannien, inbjuden för att diskutera för- och nackdelar med myndighetsreglering av fortbildning för läkare tillsammans med Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, SKL samt Socialdepartementet. Det finns också en hel session om det yrkeslivslånga lärandet, med dess möjligheter och ansvar, som leds av professor Stefan Lindgren.
– I år gör vi en kraftsamling och laddar för att sätta kompetensutveckling för läkare i fokus. Tillsammans kan vi skapa en bra lärmiljö där utbildning och fortbildning är en självklarhet och en viktig del i varje läkares och verksamhets årliga produktion, avslutar Ola Björgell.

Får du medicinsk fortbildning i den omfattningen du behöver som specialistläkare?

Inspirerande karriärmöjligheter hos Novo Nordisk

Karin Wåhlander (t.h.), VP för Medicine & Science. Här tillsammans med kollegorna Malene Krahl och Agon Hyseni. Foto: Michael Altschul
Karin Wåhlander (t.h.), VP för Medicine & Science. Här tillsammans med kollegorna Malene Krahl och Agon Hyseni. Foto: Michael Altschul

Novo Nordisk är ett globalt läkemedelsföretag som verkar för att driva förändring för att kunna bota diabetes och andra svåra, kroniska sjukdomar. Det är ett engagerat och ansvarstagande företag som erbjuder en mängd spännande karriärmöjligheter för intresserade läkare.

Att arbeta för Novo Nordisk innebär en fantastisk möjlighet att utveckla läkemedel åt människor som behöver dem och att göra stor nytta som läkare. Karin Wåhlander, VP för Medicine & Science inom Biopharm hos Novo Nordisk berättar att det som fick henne att söka sig till företaget var just möjligheten att förändra livet för personer över hela världen.
– Novo Nordisk är ett stort läkemedelsföretag med massor av kompetenta medarbetare och det är en fantastiskt stimulerande miljö. Vi har en varm stämning och företaget engagerar sig aktivt i samhället och försöker ta ansvar, något jag tycker är positivt. För mig personligen innebär min position här att jag får arbeta med det jag älskar, berättar Karin, som utbildade sig till specialistläkare i Göteborg och har tidigare bakgrund inom läkemedelsbranschen.

Stora möjligheter till fortbildning
Hon poängterar att alla de kompetenser som finns samlade hos Novo Nordisk innebär ett dynamiskt kunskapsutbyte och att det finns alla möjligheter att fortbilda sig inom olika områden.
– Förutom interna utbildningar kan man också delta i kongresser och konferenser eller gå externa kurser. Det finns också ett kontinuerligt och aktivt utbyte med omvärlden i form av myndighetsinteraktioner samt samarbete med universitetssjukhus i många länder under genomförandet av de kliniska studierna. Vi är ett danskt företag och huvudkontoret finns här i Bagsværd i Danmark, men vår personalstyrka präglas av mångfald och vi välkomnar kompetenser och perspektiv från hela världen.

En mängd karriärvägar
Karriärmöjligheter råder det heller ingen brist på och Karin Wåhlander betonar att så länge man uppvisar ett driv och en vilja att utvecklas finns det stora möjligheter att klättra och få nya tjänster.
– Det finns många karriärvägar att gå, men jag vill också understryka att detta är en arbetsplats där man även får chansen att utvecklas som människa. Vi har alla olika bakgrund men vi arbetar mot samma mål och det resulterar i en inspirerande och intressant miljö, avslutar hon.

Novo Nordisk
Med huvudkontor i Bagsværd, Danmark, är Novo Nordisk ett globalt läkemedelsföretag med mer än 90 år av innovation och ledarskap inom diabetesvård. Företaget har cirka 42 600 anställda i 75 länder och marknadsför sina produkter i fler än 180 länder. Novo Nordisk har ledande positioner också inom hemofilivård, tillväxthormonterapi, hormon- och fetmabehandling.

Novo Nordisk A/S
Tel: +45 4444 8888
www.novonordisk.com