Etikettarkiv: Karolinska Universitetssjukhuset

Utvecklas med oss på PMI Huddinge!

Johan Helleberg, anestesiläkare på PMI Huddinge. Foto: Johan Marklund
Johan Helleberg, anestesiläkare på PMI Huddinge. Foto: Johan Marklund

Perioperativ medicin och intensivvård, PMI, på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge erbjuder läkare en bredd och djup som är svåra att matcha. Här kan du som är anestesi- och intensivvårdsläkare utvecklas kliniskt, inom forskning, chefskap och ledning eller utbildning, samtidigt som du arbetar med högspecialiserad vård i världsklass och ett brett spektrum av patienter.

Johan Helleberg kom till PMI på Huddinge sjukhus under sin ST-utbildning i anestesi, som han hade påbörjat i på ett mindre sjukhus i norra Sverige. Han trivdes där han var, men ville fortsätta specialisttjänstgöringen på ett stort universitetssjukhus, med större möjligheter till forskning. När han blev färdig anestesiläkare 2018 valde han att arbeta kvar på PMI Huddinge.
– Jag trivs så bra med kolleger och de övriga medarbetarna att det var ett lätt beslut att stanna. Dessutom fick jag erbjudande om att ingå i ett doktorandprojekt, där jag forskar om ämnesomsättningens roll i multiorgansvikt hos IVA-patienter. Huddinge är perfekt för den typen av forskning eftersom vi har ett så stort patientunderlag och det finns en väldigt god infrastruktur för forskning, med många disputerade kolleger, forskningssjuksköterskor och annat, berättar Johan.

Nu söker vi specialistläkare, biträdande överläkare och överläkare i anestesi och intensivvård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Stort spektrum diagnoser
Idag forskar han på deltid och arbetar kliniskt resten av tiden. Det kliniska arbetet på PMI Huddinge spänner över ett väldigt brett fält. Som anestesiläkare möter han både patienter som kommer via akuten med mindre allvarliga sjukdomar och skador, och patienter med mycket komplexa och svåra diagno­ser som kräver avancerad kirurgi och behandling. Karolinska universitetssjukhuset Huddinge är en del av den högspecialiserade vården inom bland annat övre bukkirurgi, matstrups­kirurgi och njurtransplantationer, och är ett av endast två sjukhus i Sverige som utför levertransplantationer. Dessutom har man stora vårdflöden via dagkirurgin och det finns ett nära samarbete med Barn PMI.
– Det är väldigt kul att få en sådan bredd av patienter. Man har även möjlighet att rotera mellan enheter som anestesi, post-op eller IVA. Arbetet är otroligt omväxlande och man utvecklas snabbt i sin specialitet, säger Johan.

Stort antal karriärvägar
Nu söker PMI på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge fler duktiga och engagerade specialistläkare i anestesi och intensivvård som vill vara med och utveckla perioperativ sjukvård i världsklass.
Funktionen erbjuder dig som är läkare många utvecklingsmöjligheter och karriärvägar, inom exempelvis forskning, som områdesansvarig och chef eller inom utbildning. Som universitetssjukhus har Huddinge många läkare under utbildning och PMI är dessutom en stor del i Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning, CAMST, där såväl studenter som färdigutbildad personal får träna samarbetsförmåga och medicinska färdigheter.
Det finns också ett stort urval av kurser och kompetensutveckling och goda möjligheter att subspecialisera sig. Förutom sin forskning har Johan exempelvis valt att fördjupa sig i sövning av levertransplantationspatienter.
Johan tycker att PMI Huddinge är en arbetsplats med det stora universitetssjukhuset alla fördelar, men att det trots sin storlek är både familjärt och trivsamt. Han vill särskilt lyfta fram de sammansvetsade, multiprofessionella teamen:
– Hela vårdkedjan är otroligt kompetent, och vi har ett nära samarbete genom alla led, från pre-op till operation och den postoperativa vården. Våra medarbetare är enormt duktiga och det finns en anda av att gemensamt lösa utmaningar och att alltid ha patienterna bästa för ögonen. Det blev extra tydligt när arbetssituationen var som mest ansträngd under pandemin. Här finns en otrolig styrka och engagemang!

Nu söker vi specialistläkare, biträdande överläkare och överläkare i anestesi och intensivvård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård – Karolinska universitetssjukhuset

Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård finns i både Huddinge och Solna och erbjuder spännande utvecklingsmöjligheter för dig som är läkare.
Enheten består av anestesi- och operationsverksamhet samt pre- och postoperativ vård. I samverkan med övriga enheter på sjukhuset finns vi tillgängliga med specialistkompetens dygnet runt för alla patienter. Vi vårdar patienter som genomgår både planerade och akuta operationer. Verksamheten är uppdelad i två sektioner och två vårdområden vilket omfattar bland annat akutkirurgi, ortopedi, transplantation, obstetrik, gynekologi, urologi, öron- näs- hals- samt övre bukkirurgi. Transplantation och övre bukkirurgi är två av sjukhusets profilområden med riksuppdrag. Delar av den kirurgiska verksamheten bedrivs som öppenvårdskirurgi.

Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

www.karolinska.se

Symptombild hos äldre skiljer sig

Foto: Shutterstock
Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening. Foto: Alexander Ruas
Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening. Foto: Alexander Ruas

Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening, hoppas att Coronapandemin ska bidra till att i ökad utsträckning rikta uppmärksamheten mot de äldre.
– Jag hoppas att det leder till att man värnar mer om dem och tar mer hänsyn till deras behov framöver.

– Smittspridningen när det gäller covid-19 har varit störst bland de äldre som är sjukast, skörast och allra äldst. Det är den grupp som vanligtvis är mest utsatt för olika typer av virus, som säsongsinfluensa, säger Carina Metzner, som även är verksamhetschef för Multisjuka äldre på Tema åldrande på Karolinska universitetssjukhuset.

Symptomen skiljer sig
73 procent av läkarna anser att säkerhetsrutinerna mot smittspridning av covid-19 i äldreomsorgen har varit dåliga eller inte så bra.
– Smittspridningen bland äldre är en känslomässigt laddad fråga för många. I det här läget, när vi befinner oss mitt i en pandemi, är det viktigt att vi tar ett steg tillbaka och strävar efter att överblicka situationen innan vi drar förhastade slutsatser eller letar syndabockar när det gäller smittspridningen i just denna åldersgrupp. Det gäller att skilja på fakta och känslor, och hittills vet vi för lite för att kunna dra några slutsatser kring alla de faktorer som orsakat smittspridningen bland äldre, säger Carina Metzner.
– Covid-19 är ett relativt nytt virus och ingen sitter inne på alla svaren kring virusets påverkan på sköra äldre. De första sjukdomssymptomen hos äldre är sällan feber eller luftvägsproblematik, utan de första sjukdomstecknen kan istället vara minskad aptit, magproblem eller att man uppvisar tecken på förvirring. Man bör också ha i åtanke att vi ännu inte vet hur eventuell immunitet mot Coronaviruset utvecklas bland äldre, säger hon.

Testa de äldre frikostigt
– Jag anser att man bör vara väldigt frikostig med provtagning av äldre patienter, man bör testa dem för covid-19 vid minsta lilla förändring i deras mående. Samtidigt är det viktigt att konsekvent fortsätta följa de basala hygienrutiner som vi generellt är duktiga på i Sverige: regelbunden handtvätt, ökad användning av visir vid kontakt med äldre och att inte arbeta när man känner sig sjuk, säger Carina Metzner.
Hon anser att samhället i stort har mycket att lära av Coronapandemins spridning och effekter på de äldre.
– Vi behöver vara fortsatt uppmärksamma på hur det här viruset beter sig hos äldre. Vi lär oss kontinuerligt allt mer om hur covid-19-viruset fungerar. Det gäller allt från symptombilden till virusets långsiktiga effekter på kroppen och immunförsvaret, säger Carina Metzner.

Vad anser du om säkerhetsrutinerna mot smittspridning av covid-19 i äldre­omsorgen? De är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Utvecklande jobb mitt i stormens öga

Wessam El Ghoul, ST-läkare inom akutsjukvård och Therese Djärv, specialist i internmedicin och akutsjukvård på Karolinska Solna. Foto: Johan Marklund
Wessam El Ghoul, ST-läkare inom akutsjukvård och Therese Djärv, specialist i internmedicin och akutsjukvård på Karolinska Solna. Foto: Johan Marklund

Tema Akut och Reparativ Medicin är ett nybildat tema inom Karolinska universitetssjukhuset som fokuserar på akutsjukvård. Här vårdas patienter med akuta tillstånd från samtliga specialiteter, vilket skapar en lärande miljö som får alla medarbetare att utvecklas i sina yrkesroller.

Therese Djärv började som AT-läkare inom akutsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset i Solna för 13 år sedan. Idag är hon specialist i internmedicin och akutsjukvård samt docent på KI. De ständigt nya utmaningarna i kombination med goda utvecklingsmöjligheter är några orsaker till att hon aldrig känt behov av att söka sig någon annanstans.
– Forskarmöjligheterna och att jag även får arbeta med utbildning av läkarstudenter är andra anledningar till att jag trivs så bra.
Hon får medhåll av kollegan och ST-läkaren Wessam El Ghoul. Han började på akuten i Solna 2011.
– Jag slutade efter ett år, mycket för att det då inte fanns någon grundutbildning i akutsjukvård. Efter några år som läkare i Skåne återvände jag hit och är snart färdig specialist inom akutsjukvård.
Ett beslut han inte har ångrat.
– Som akutläkare vill man ta hand om de svårast sjuka patienterna vilket ofta är fallet här på intensivakuten.

Jobba med oss på tema akut och reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Kan alternera
Verksamheten i Solna omfattar även en akut- och intermediärvårdsavdelning.
– På avdelningarna finns möjlighet att följa patienterna under lite längre tid jämfört med vården på akutmottagningen som ofta har lite kortare förlopp, säger Therese.
På frågan om de kan rekommendera andra läkare att söka sig hit blir svaret ett unisont ”ja!”.
– Jag kan verkligen rekommendera andra läkare att göra sin ST här. Om man vill arbeta med de sjukaste patienterna med de mest ovanliga diagnoserna så är det hit man ska, det finns inget annat alternativ. En stor fördel är att man får arbeta sida vid sida med världsledande experter inom många specialiteter som gör att man utvecklas enormt, säger Wessam.
Therese är inne på samma spår.
– Om man tycker om att konstant lära sig nya saker och vill utveckla klinisk blick och erfarenhet är detta rätt ställe att söka sig till.
Eftersom det är en intensiv-akut innebär det att läkarna får ta sig an förhållandevis ovanliga diagnoser och sjukdomstillstånd.
– Jag har tidigare arbetat på en vanlig akut, där vi också såg patienter med ovanliga genetiska sjukdomar och sällsynta tumörer, men kanske en gång per år. Här kan man se flera under ett enda arbetspass. Eftersom vi har så många sällsynta sjukdomstillstånd ser vi färre av de vanliga. Men en bra läkare måste även kunna det vanligt förekommande, säger Wessam.
Som ett led i det arbetet omfattar utbildningsprogrammet för ST-läkare randning på Karolinska i Huddinge som har en mer vanlig och öppen akutmottagning. Utbytet är ömsesidigt vilket innebär att ST-läkarna på akuten i Huddinge randar på akuten i Solna.

Andreas Roos, specialistläkare i internmedicin och Susanne Axling, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Huddinge. Foto: Johan Marklund
Andreas Roos, specialistläkare i internmedicin och Susanne Axling, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Huddinge. Foto: Johan Marklund

Huddinge
Susanne Axling är ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Huddinge.
– Jag trivs väldigt bra och har under de gånga åren bland annat arbetat deltid som ST-/underläkarchef för akutens läkare.
Även Andreas Roos, som sedan årsskiftet är specialistläkare i internmedicin, trivs bra i verksamheten.
– Just nu är situationen exceptionell i och med den rådande pandemin. Alla behöver jobba på toppen av sin kompetens vilket innebär att jag redan nu gått in som medicinbakjour. Det är en stor utmaning samtidigt som det är mycket lärorikt.
Liksom sina kollegor i Solna kan Susanne och Andreas varmt rekommendera sin arbetsplats till både erfarna och mindre erfarna kollegor.
– Absolut, vi har ett varierat patientflöde och möter allt från stort och smått till mycket och lite mindre sjukt, vilket gör jobbet både utmanande och utvecklande, säger Susanne.
Hon får medhåll av Andreas som påpekar att det är lite speciellt att arbeta som internmedicinare på Huddinge.
– Eftersom enheten är en del av akutkliniken innebär det att vi primärt ställs inför akuta internmedicinska åkommor. Om man är intresserad av att arbeta med svårt sjuka internmedicinska patienter i en utvecklande miljö med trevliga kollegor så söker man sig till oss!

Jobba med oss på tema akut och reparativ medicin. Klicka här för mer information och ansök

Tema Akut och Reparativ Medicin, Karolinska universitetssjukhuset

Inom Tema Akut och Reparativ Medicin vårdar vi patienter med akuta tillstånd från alla olika specialiteter, selektiv ortopedi och mottagningsvård. Här finns möjlighet att arbeta på akutmottagningar, akutvårdsavdelningar (KAVA, MAVA, MIMA, AVA och IMA), akut kirurgi och traumaenheter, ortopedi samt mottagningar.

www.karolinska.se

Akut internmedicin med helhetsperspektiv i Huddinge

Linda Brännström och Christian Unge, specialistläkare i internmedicin på Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund
Linda Brännström och Christian Unge, specialistläkare i internmedicin på Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Foto: Johan Marklund

Vill du arbeta brett och varierat, med akuta insatser som ofta kan vara livsavgörande? Välkommen till Akut internmedicin på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Här blir du en del av ett team som jobbar med helhetsperspektiv bortom stuprörstänkande.

Akuten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge är en av landets största akutmottagningar, med över 60 000 patientbesök om året. Här jobbar akutläkare och internmedicinare tillsammans, med specialiserad vård som spänner över ett brett spektrum av allvarliga sjukdomar och skador. Nu söker Funktion Akut internmedicin ST-läkare och färdiga specialister som vill vara med och utveckla vården och växa i sin karriär.
– Akut internmedicin är en integrerad del av akutmottagningen, vilket är väldigt positivt för patienterna och roligt för oss som jobbar här. Genom att vi arbetar så enormt brett undviker vi det stuprörstänkande som annars är vanligt inom sjukvården. Ju mer nischad sjukvården blir generellt, desto mer behövs den här typen av bred specialitet, som kan ta hand om alla sorters patienter. Detta är en framtidsspecialitet, säger Christian Unge, som är specialist i internmedicin och har arbetat på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge i 13 år.
Inom Funktion Akut internmedicin vårdar man alla patienter som kräver avancerad akutvård. Det kan röra sig om allt från problem med hjärta, lungor eller njurar till cancer eller infektioner. Funktionen har också hand om samtliga hjärtstopp, oavsett var på sjukhuset de inträffar.

Utvecklas snabbt
Hans kollega Linda Brännström är färdig specialistläkare i internmedicin sedan ett år tillbaka. Precis som Christian Unge uppskattar hon bredden och stimuleras av att arbeta inom akutsjukvård.
– Det är en väldigt stor variation och vi har ofta svåra patienter som kräver en mycket hög vårdnivå. Akut internmedicin är lite som ett eget mindre sjukhus, samtidigt som vi har fördelen av att vara en del av ett stort universitetssjukhus och därmed ha tillgång till några av Sveriges främsta experter inom sina områden. Man lär sig enormt mycket, säger hon.
Karolinska universitetssjukhuset Huddinge ligger långt fram när det gäller nytänkande kring akutmedicin. Sjukhuset var ett av de första som införde MIMA, medicinsk intermediäravdelning, för svårt sjuka akutpatienter. Nivån är snäppet under intensivvård och innebär att patienter med vårdbehov som är större än vad som kan tillgodoses på en vanlig vårdavdelning, men inte kräver intensivvård, hamnar på rätt nivå.
– Vi var tidigt ute med den här typen av vård och många andra sjukhus har tagit efter. Det har visat sig vara ett framgångsrikt koncept och trycket på MIMA är högt. Nu utökas den därför från fyra vårdplatser till att på sikt bli åtta till tio platser, berättar Christian.

Lätt att trivas
På Funktion Akut intermedicin är kompetensen hög och många av läkarna är dubbelspecialister.
– Det ger ett stort mervärde eftersom vi har så många olika typer av patienter. För ST-läkare här innebär det också ett stort stöd och man utvecklas snabbt. Det är korta vägar inom enheten och lätt att få hjälp eller be om råd om man behöver det, säger Linda, som gjorde sin ST i Huddinge.
Eftersom det handlar om akutmedicin är jourtjänstgöring ett naturligt inslag i schemat. Det är något som Christian och Linda vill lyfta fram som en stor fördel eftersom det för med sig mycket kompledighet.
– Det skapar utrymme för att ägna sig åt familjen eller andra intressen. Exempelvis finns det mycket goda möjligheter att forska och det är det många som gör. Här finns hög kompetens inom forskning och vi har en professor knuten till verksamheten. Detta är inte ett åtta-till-femjobb, säger Christian, som själv skriver på sin lediga tid och är författare till ett flertal böcker.
När du är ST-läkare eller färdig specialist på Akut internmedicin ingår mycket undervisning av allt från läkarkandidater till undersköterskor, sjuksköterskor och AT-läkare vid sidan av det kliniska arbetet. Du är en del av ett starkt team som tillsammans med kolleger och andra professioner arbetar för att utveckla verksamheten, alltid med patientens bästa i fokus.
– Både som ST-läkare och som färdig specialist har jag fått stort stöd av seniora kolleger, säger Linda.
– Dessutom är det väldigt bra stämning på kliniken och lätt att trivas.

Funktion Akut internmedicin, Karolinska Huddinge

Funktion Akut internmedicin Huddinge bedriver specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens och internmedicinens hela spektrum och som läkare på Akut internmedicin arbetar du tätt tillsammans med akutläkare och andra yrkesgrupper. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?

Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?

Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?

Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Funktion Akut i Huddinge satsar på utveckling av akutsjukvård

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård och Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Johan Marklund
Inom Funktion Akut i Huddinge arbetar läkarna med akutsjukvårdens hela spektrum. Funktionen tar emot ett högt flöde av patienter och det är gott om både spännande utvecklingsmöjligheter och intressanta utmaningar.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Per Lundström, Specialistläkare i akutsjukvård, har arbetat inom Huddinge sjukhus akutverksamhet sedan 2011. Det var under sin tjänst här som han slutförde sin specialisering inom akutsjukvård, men han hade sedan tidigare omfattande erfarenhet inom glesbygdsmedicin, något som har tjänat honom väl i sitt arbete i Huddinge.
– Under mina första år i Huddinge hade vi fortfarande en uppdelad akut, där olika specialiteter skulle samsas om vem ska skulle (eller inte skulle) ta hand om patienten. Min bakgrund inom glesbygdsmedicin var en bred och bra grund att stå på för att vårda akuta patienter. Men det var en struktur som krävde stora resurser och tog mycket tid. I och med att verksamheten har samlats inom funktion Akut bygger vi istället en samordnad akutmottagning, där man kan ge ett akut omhändertagande direkt.

Stark vilja med målsättning att utveckla
Per berättar att Huddinge har goda organisatoriska förutsättningar för att fortsätta driva arbetet mot en odelad akutmottagning, något som kommer såväl medarbetare som patienter till gagn. Det finns en stark vilja att förbättra och utveckla verksamheten; för närvarande ligger fokus på att utveckla funktionens ST-utbildning och framöver kommet man ytterligare att utveckla möjligheterna för forskning och fortbildning. Visst finns det en del kvar att göra, men redan i nuläget pågår flera initiativ för att utveckla arbetet, bland annat införandet av tjänster för biträdande universitetssjuksköterskor. Det är en spännande utveckling som man hoppas ska utveckla vårdteamens funktion.
– Ett annat exempel är att våra ST-läkare i akutsjukvård genomgår en övergripande utbildning som är likvärdig och gemensam för de sjukhus i Stockholms län som bedriver akutsjukvård. Därutöver har länet också infört att akutläkare arbetar prehospitalt, vilket har medfört att sjukhusets verksamhet och den prehospitala verksamheten har närmat sig varandra inom akuten – det har lett till en bättre förståelse för varandras förutsättningar och att kommunikationen har förbättrats avsevärt. Det är en spännande utveckling av akutsjukvården i Stockholm.

Vi söker specialistkompetent akutläkare till Funktion Akut Huddinge. Läs mer och ansök här

Förbättringsförslag välkomnas
För Sofie Koivisto Engman, ST-läkare i akutsjukvård inom Funktion Akut i Huddinge, innebär den länsövergripande ST-utbildningen en kvalitetsstämpel. Hon trivs oerhört bra med sitt jobb och uppskattar den lyhördhet som finns hos funktionens ledning, något hon ser som en stor styrka.
– Det finns ett stort driv här, en vilja att växa och se framåt, så feedback och förbättringsförslag tas väldigt väl emot och vi har många projekt på gång. Det är inte ovanligt att ledningen arbetar med oss nere på akuten, vilket medför att de har god insyn i våra behov när de utvecklar organisationen. Personligen tycker jag också att det är jätteroligt att det finns så pass många unga kvinnor i ledningen.

En lärorik och stimulerande arbetsmiljö
Några av de satsningar Sofie nämner inkluderar förbättringar av teamarbetet på akuten, scenarioträningar med vårdpersonalen och en planerad utbildning inom ultraljud med externa specialister.
– Som ST-läkare råder det ingen brist på utvecklingsmöjligheter – förutom interna ST-utbildningar och scenarioövningar deltar vi i mindre föreläsningar, går kurser både inom Karolinska Institutet och externt, och träffas i grupper och diskuterar kring aktuella fall. Det är oerhört lärorikt.
Hon betonar att det finns möjligheter till forskning och att många av funktionens AT-läkare har forskningsbakgrund, men för henne själv är det framförallt det kliniska arbetet som lockar.
– Som ST-läkare deltar man i forskningsprojekt som del av sin utbildning och det är spännande i sig, men personligen ser jag mest fram emot att fortsätta att utvecklas i det kliniska arbetet som är just det som kännetecknar vår specialitet.
– Hos oss finns en enorm bredd bland medarbetarna, både vad gäller bakgrunder och erfarenheter, vilket skapar förutsättningar för ett ständigt kunskapsutbyte. Det är dessutom väldigt roligt att få vara en del av uppbyggnaden av Funktion Akut här i Huddinge, avslutar Sofie.

Funktionsområde Akut Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
På Funktionsområde Akut Huddinge bedriver vi specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska Universitetssjukhuset. Här finns akutsjukvårdens hela spektrum, från det mest grundläggande till det mest avancerade. Arbetet inom forskning och utbildning innefattar både medicin och omvårdnad och sker i samråd mellan klinisk personal och forskare/utbildare vid Karolinska Institutet.

Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 800 00
www.karolinska.se/jobba-hos-oss/

Bra levnadsvanor räddar liv

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Ulf Sirborn
Det finns nästan 3 miljoner studier om mat och hälsa, men forskningen har svårt att nå ut till praktiserande läkare och patienter. Det menar ”Livsstilsprofessorn” och överläkaren Mai-Lis Hellénius.

– Det man vet med säkerhet är att fysisk aktivitet förebygger och behandlar så gott som alla våra stora folkhälsoproblem. Men kunskapen stannar ofta i forskningsvärlden och vi behöver bli bättre på att kommunicera ut hur viktigt det är med bra levnadsvanor, säger Mai-Lis Hellénius som är professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Hjärta-kärl på Karolinska Universitetssjukhuset.

Stressar och sitter för mycket
Kunskapen att regelbunden rörlighet minskar risken för alla hjärt-kärlsjukdomar och förebygger depression, vissa vanliga cancerformer samt typ 2-diabets har länge varit känt. Men trots det går utvecklingen alltså bakåt. Enligt en stor nordisk undersökning mellan 2011 och 2014 där 18 000 vuxna och 5 000 barn ingick i studien visades att vuxna svenskar åt mest ohälsosamt och svenska barn satt mest i hela Norden.
– Ett av våra största hot mot vår hälsa är just stillasittandet i kombination med stressigt arbete, säger Mai-Lis Hellénius och berättar att vi sitter uppåt 9 timmar per dag.
– Genom att resa sig upp och lägga in rörelse varje timme får man snabbt en smärtstillande och anti-stress, anti-inflammatorisk och även anti-depressiv effekt, fortsätter hon.

Hälsosam mat ökar livslängden
Förutom fysisk aktivitet har vad vi äter minst lika stor betydelse när det kommer till att förebygga sjukdomar. Samma nordiska undersökning visade att även våra matvanor försämrats och en viktig förklaring till det är svenskars höga intag av mättat fett.
– Det vi ser är en tillbakagång där allt fler konsumerar för mycket rött kött och feta mejeriprodukter. Trots att vi vet är att de som äter Medelhavskost med mer fisk och olika grönsaker, nötter, olivolja och frön lever längre.
Vem bär då ansvaret för att informationen om bättre levnadsvanor når ut?
– Alla har ett ansvar att forskning förmedlas. Både politiker och media men också vi forskare och läkare, säger Mai-Lis Hellénius och tillägger:
– Men många läkare är idag själva stressade och känner kanske att tiden inte räcker till att prata livsstilsfrågor med patienterna. Det är synd för vi skulle kunna rädda så många liv genom att få fler att leva hälsosamt.

Hälsosammare livsstil
• Bättre livsstil skulle bland annat minska cancerfall i medelåldern med minst 30 procent.
• 4 av 5 hjärtinfarkter hos män skulle kunna förebyggas med en hälsosammare livsstil.
• Varje timme framför tv:n förkortar livet med 22 minuter, hävdar en australiensisk forskargrupp som gjort en sammanställning av all forskning kring sittande hos vuxna.
• En måttligt fysiskt aktiv person lever i genomsnitt minst 10 år längre än en fysiskt inaktiv individ.
Källa: Livsviktigt! Bok av Mai-Lis Hellénius