Etikettarkiv: Närhälsan

Egenmonitorering – nya möjligheter för patienter och vårdgivare

Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg
Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg

Genom egenmonitorering kan både patienter och vårdgivare dra nytta av digitaliseringens fördelar. Under två års tid har vårdgivare från såväl primärvård som specialistvård undersökt hur vårdformen kan användas i Västra Götaland.

Senast i morse skickade distriktssköterskan Gunnel Pedersen ett chattmeddelande till en av patienterna i Västra Götalandsreginen som deltar i pilotprojektet inom egenmonitorering.
– Jag skrev att värdena såg fina ut och att han skulle höra av sig om han undrade över något, säger Gunnel Pedersen som arbetar som samordnare för egenmonitorering inom Närhälsan.
Fokus ligger på hjärtsvikts- och hypertonipatienter. Men även till exempel diabetespatienter har inkluderats i projektet där fem olika sjukhusförvaltningar har gått samman för att utvärdera och finslipa den digitala vårdformen.
Den lätt överviktiga och heltidsarbetande femtioåringen som Gunnel Pedersen chattade med är ett tydligt exempel på hur egenmonitoreringen fungerar. Mannen fångades upp i projektet när han besökte vårdcentralen för att förnya sin blodtrycksmedicin.
Under ett första möte fick mannen, förutom information om egenmonitoreringen, även en våg, ett aktivitetsarmband samt en blodtrycksmätare. Samtliga instrument var ihopkopplade med den app som installerats på mannens mobil.
Mannen började sedan att dagligen kartlägga sina värden i appen. I andra änden satt Gunnel Pedersen och följde utvecklingen i en vårdgivarportal.
– I början såg jag förhöjda värden. Jag tog då kontakt med medicinerande läkare som ökade på behandlingen, säger hon.
Hon kunde sedan följa hur mannens värden stabiliserade sig. I takt med att tiden gick blev även en annan positiv trend synlig.
– Som en följd av egenmonitoreringen har mannen tagit tag i sin egen hälsa. Han har stadigt gått ner i vikt och hans värden har stabiliserats, säger Gunnel Pedersen.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Äldre anammar tekniken
Även IVA-sjuksköterskan Mikael Ekman arbetar som samordnare för projektet inom Närhälsan.
– Egenmonitoreringen förenklar och snabbar upp vårdförloppet. Här finns det fantastiska möjligheter och det måste bli ännu mer känt ute i samhället, säger han.
Att egenmonitorering inte skulle vara något för äldre personer håller han inte med om.
– En av alla lärdomar vi har fått längs vägen är att ålder inte behöver vara ett hinder. Många äldre är nyfikna på tekniken och har dessutom barnbarn som håller dem uppdaterade, säger han.

Brett samarbete
Erfarenheterna från medarbetare ute på golvet är nödvändiga för utvecklingen av egenmonitoreringen. Det är även viktigt med ett brett regionalt samarbete som är förankrat hos såväl sjuksköterskor som läkare och chefer.
– Att samla fyra olika sjukhusförvaltningar och Närhälsan under samma tak är en utmaning. Men det är även fantastiskt roligt att få byta erfarenheter och se att det inte spelar någon roll var vi sitter, säger Gudrun Greim som är delprojektledare för egenmonitoreringen inom primärvården samt verksamhetschef för Närhälsan online.
Hon får medhåll av Helén Sjöland, delprojektledare och hjärtläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset.
– Vi har bestämt oss för att ha likartade arbetssätt och tillsammans har vi utformat något som kan liknas vid en kokbok för hur vi ska agera vid egenmonitoreringen, säger hon och berättar att även om specialistvården är mer restriktiv med vilka patienter som erbjuds egenmonitorering så är själva förfarandet i stort sett detsamma.

Vårdgivarna mer positiva
Det är för tidigt att dra några slutsatser men Gudrun Greim har kunnat se flera positiva trender. Hon har bland annat sett hur egenmonitoreringen ersatt många fysiska besök samt att vård­givarna har kunnat agera snabbare. Patienterna som deltar i projektet uppger även att de känner sig tryggare.
Under de två år som pilotprojektet har pågått har hon även sett hur vård­givarnas inställning har förändrats.
– För två år sedan var många tveksamma till egenmonitoreringen, men intresset för att lära sig att monitorera växer, säger Gudrun Greim.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Vårdform för framtiden
Nästa fas i projektet är att implementera egenmonitoreringen på en bredare front.
– Jag är övertygad om att egenmonitoreringen är här för att stanna och att problem som uppstår längs vägen kommer att lösas. Om vi tittar på till exempel hjärtsviktsvården så blir den allt mer läkemedelsintensiv. Då passar det extra bra med egenmonitorering, säger Helén Sjöland.

Västra Götalandsregionen – Närhälsan

Egenmonitorering i Västra Götaland: Patienten behöver ha BankID, en egen mobiltelefon eller surfplatta där appen för egenmonitorering installeras, vårdgivaren lånar ut mätutrustning och hjälper patienten att komma igång. Vårdgivaren avgör utifrån patientens behov vilka parametrar som ska mätas. Det kan vara: blocktryck, vikt, syremättnad, fysisk aktivitet och självskattningar.
Projektet genomförs inom både primär- och specialistvård, på Östra sjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Sjukhusen i Väster samt i Närhälsan. I dagsläget har cirka 260 patienter med främst hjärtsvikt, hypertoni och diabetes använt egenmonitorering. Patienterna egenmonitorerar under minst sex månader. En del av patienterna har använt en enklare lösning med en interaktiv lärplattform där varken internet, datorvana eller BankID behövs. Pilotprojektet sjösattes hösten 2019 och pågår i tre år.

www.narhalsan.se

Kostval håller oss unga och stärker immunförsvaret

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

För den som vill leva ett så långt liv som möjligt och dessutom stärka sitt immunförsvar fyller D-vitamin, K-vitamin, magnesium, karotenoider och fiskolja särskilt viktiga funktioner. Det anser Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

– Det råder ingen tvekan om att människor kan påverka sin hälsa mycket genom att välja rätt typ av livsmedel. Kosten påverkar bland annat den kognitiva funktionen, blodcirkulationen och vitaliteten i kroppens olika organ. En fördel med att påverka sin hälsa genom kosten är att man relativt snabbt ser resultat om man agerar någorlunda konsekvent, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Hon är läkare i grunden och forskar på aptit och hungersignaler, varför vi blir hungriga på olika typer av livsmedel och vilka faktorer som styr mättnadskänslor.

”Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna”

Vitamin C och D nyckelroll
Charlotte Erlanson-Albertsson betraktar en balanserad tarmflora som avgörande för ett starkt immunförsvar. En rik bakterieflora gör att kroppen själv kan skapa nyttiga bakterier. Prebiotika, som finns i alla typer av grönsaker och vissa frukter med olösliga fibrer, bidrar till att öka antalet goda bakterier i kroppen. Även fiskoljan gynnar uppkomsten av goda bakterier.
Vid sidan av en balanserad tarmflora fyller vitamin C och D en nyckel­roll i att stärka kroppens immunförsvar.
– Forskning visar att personer som konsumerat höga doser av C-vitamin i fem dagar minskade risken att insjukna, och även att slippa få återfall av influensa. D-vitamin är viktigt eftersom det stärker skelettet, men även vår kognitiva förmåga och slemhinnorna, som blir mindre känsliga för infektioner. Ytterligare ett råd till den som vill stärka sitt immunförsvar är att göra te på vitlök, ingefära och stark peppar. Det skapar en ogynnsam miljö för virus, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Vitamin K ger smidiga blodkärl
Vitamin K finns i alla gröna blad och grönsaker, exempelvis spenat och purjolök. Forskning har visat att vitamin K bidrar till att hålla blodkärlen smidiga, vilket är centralt för att vi ska hålla oss unga genom en bra blodcirkulation. Magnesium är viktigt för kroppens förmåga att bilda energi och finns främst i baljväxter. Karotenoider finns rikligt i morötter, men även i majs och broccoli. Det är en stark antioxidant; en enda karotenoidmolekyl kan motverka hundra fria syreradikaler. Karotenoider håller hjärnan ung. Ytterligare en viktig byggsten för att bevara minnet är fiskoljan. Den finns i feta fiskar som lax, makrill och sill. Fiskoljan gör att signaler över blod-hjärnbarriären och inom hjärnan lättare går fram.
– Man behöver inte göra jättestora kostförändringar på en gång. Det kan räcka med små justeringar, exempelvis att plocka bort slembildande livsmedel. Mjölkprodukter, banan och pasta är några exempel på livsmedel som är slembildande, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Charlotte Erlanson-Albertsson kommer föreläsa om kost och hälsa på Framtidens Specialistläkare i Malmö september 2021.

Större frihet och mindre stress på Närhälsan Online

Gudrun Greim, verksamhetschef, Sanja Subasic, specialistläkare i allmänmedicin, Charlotte Larsson-Lundholm, utvecklingsledare och Olivera Jovanovic, specialistläkare i allmänmedicin. Foto: Ulf Michal
Gudrun Greim, verksamhetschef, Sanja Subasic, specialistläkare i allmänmedicin, Charlotte Larsson-Lundholm, utvecklingsledare och Olivera Jovanovic, specialistläkare i allmänmedicin. Foto: Ulf Michal

Vill du arbeta flexibelt och innovativt och påverka såväl arbetsmiljö som arbetstider?
I Västra Götaland bygger vi en primärvård för framtiden. Här kan du kombinera fysiska och digitala patientmöten, tack vare Närhälsan Online, som är Sveriges största offentliga digitala vårdgivare i primärvården.

Sedan Närhälsan Online lanserades för lite drygt ett år sedan har det skett över 15000 digitala läkarbesök via videolänk. Cirka 150 av läkarna i den offentliga primärvården har redan utbildats i den digitala tekniken och omkring 600 står på tur att lära sig. Det är Närhälsans första gemensamma digitala mottagning för alla Närhälsans 104 vårdcentraler. Inom kort kommer även digitala sjuksköterske- och psykologbesök att erbjudas.
–Vi tror att det blir en stor fördel, både för patienterna och för våra medarbetare, när olika professioner får tillgång till tekniken och kan samarbeta kring patienterna i den digitala miljön. Patienterna förväntar sig nya sätt att få rådgivning och vård och vi kan jobba mer förebyggande och med ett helhetsperspektiv. Tanken är att alla våra legitimerade yrkesgrupper ska kunna arbeta delvis online, säger Gudrun Greim, som är verksamhetschef på Närhälsan Online.

Mer effektivt
Enligt Gudrun Greim har satsningen hittills fallit väldigt väl ut. Läkarna uppskattar möjligheten att kombinera fysiska och digitala möten och att kunna arbeta hemifrån en del av tiden och bättre styra över sin arbetsmiljö och tid. De tycker också att deras arbete blir mer effektivt.
– Vi har ingen drop-in på Närhälsan Online, utan alla mötens längd är förbokad, vilket gör att det är lättare för läkarna att arbeta strukturerat och med hög vårdkvalitet. De upplever mindre stress än vad som ofta är fallet med fysiska möten på en vårdcentral, förklarar hon.
Charlotte Larsson-Lundholm, som är utvecklingsledare på Närhälsan Online menar att en viktig del av framgången är att professionen hela tiden fått vara delaktig i det digitala utvecklingsarbetet och kunnat bidra och påverka, i allt från små detaljer till helheten. En utmaning är att medarbetarna har olika grad av digital vana, men Charlotte Larsson-Lundholm vill gärna avdramatisera processen.
– Det handlar ju inte om att ersätta de fysiska mötena med digitala, utan om att använda tekniken när det är lämpligt. Vi gör aldrig avkall på kvaliteten, tvärtom är det meningen att den nya tekniken rätt utnyttjad ska förhöja den, vilket vi också sett är fallet. Vi är på god väg och jag märker en stor attitydförändring hos professionen.

Mindre stress
Olivera Jovanovic och Sanja Subasic, är specialistläkare i allmänmedicin och arbetar båda på vårdcentralen i Stenungsund 70 procent av sin tid samt på Närhälsan Online resterande 30 procent. De är mycket nöjda med upplägget.
– Jag känner mycket mindre stress nu när jag arbetar digitalt hemifrån en del av arbetstiden. Det är inga störningar eller avbrott, utan varje möte är enormt effektivt, med väl förberedda patienter som verkligen uppskattar den här typen av vårdbesök. Det blir ett gemensamt fokus på att få ut mesta möjliga av mötet, säger Sanja, som tack vare möjligheten att arbeta en del av sin tid på Närhälsan Online har kunnat gå upp i arbetstid.
– Tidigare arbetade jag 80 procent, men nu orkar jag arbeta heltid eftersom jag får en helt annan variation och flexibilitet. Det har verkligen gjort stor skillnad i hur jag mår.

Uppskattar frihet
Olivera Jovanovic tycker att friheten att själv schemalägga sina digitala patientmöten har fått vardagslivet att fungera mycket bättre. Hon lägger upp passen när det passar henne och får på så sätt en mycket bättre balans mellan arbetsliv och fritid. Också hon har märkt att patienterna är väldigt nöjda med Närhälsan Online.
– De får snabbt tid och slipper ta sig till vårdcentralen där de riskerar att smitta andra patienter eller själva smittas. Istället kan de sitta hemma i lugn och ro. De är oerhört tacksamma och det gör mitt jobb så mycket roligare och mer tillfredsställande.
Både Sanja och Olivera menar att de digitala vårdmötena är här för att stanna och kommer att öka i omfattning. De tycker att Närhälsan har skapat en väldigt bra modell.
– Den är uppskattad både bland patienter och hos oss läkare. Närhälsan är nytänkande och kan verkligen erbjuda en bra arbetsmiljö med mycket flexibilitet och mindre stress.

Vill du jobba med oss på Närhälsan? Klicka här för att se våra lediga tjänster

Närhälsan Online
Närhälsan, den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen, är med sina cirka 6500 medarbetare och hundratals mottagningar störst i Sverige på primärvård. Appen Närhälsan Online lanserades i januari 2018, och hittills har 150 läkare utbildats. Antalet digitala patientmöten ökar snabbt och ligger idag på 400 till 500 i veckan, vilket har gett vårdcentralerna avlastning från de snabba och enkla besöken som lika gärna kan ske online. Under 2019 planerar man att fylla på med fler professioner.

www.narhalsan.se

Närhälsan online logotype

Närhälsan startar kliniskt träningscentrum för primärvården

Handledarna Nikos Georgiannos, Mohamed Boraa Diabei och Parminder Singh under ett utbildningstillfälle. Foto: Ulf Ekström
Handledarna Nikos Georgiannos, Mohamed Boraa Diabei och Parminder Singh under ett utbildningstillfälle. Foto: Ulf Ekström

På Närhälsans Utbildningsvårdcentral i Fristad har det pågått en unik satsning med läkarutbildning som har belönats med flera priser. Innovationsarbetet fortsätter med två nya enheter, Kliniskt TräningsCentrum (KTC) och LäkarKonsultCenter (LKC).

För fem år sedan startade Närhälsan Fristad projektet Utbildningsvårdcentral. Huvudsyftet var i början att möta den läkarbrist som finns i Sverige och introducera rekryterade allmänläkare från andra EU-länder till svensk sjukvård. Sedan dess har det hänt en hel del.
Numera erbjuds kompletterande utbildning och kompetensvärdering för läkaren oberoende i vilken steg i karriären hen befinner sig.
– Det är förstås väldigt roligt att vårt arbete skapar ringar på vattnet. Utmärkelserna ser jag som en bekräftelse på att det vi gör är bra, säger Gudrun Greim, medicinsk rådgivare för Närhälsan området V7 och projektledare för KTC.
– Verksamheten har utvecklats över tid och inom kort öppnas Sveriges första kliniska träningscentrum för primärvården med olika övningsstationer särskilt anpassade för primärvårdens behov och i samråd med studierektorsenheten, säger Gudrun Greim.
– Det unika med vårt koncept är att läkarna inte bara får möjlighet att lära sig koder, rutiner och regler på teoretisk nivå utan direkt kan träna sina färdigheter först i primärvårdens simulationsmiljö och sedan i verkligheten på en riktig vårdcentral säger Nikos Georgiannos.
Nikos Georgiannos, specialist i allmänmedicin från Grekland, var en av läkarna i den första läkarkullen 2014. Idag är han utbildningsledare för Utbildningsvårdcentralen samt medicinsk rådgivare och samordnare för LäkarKonsult-Center, en ny enhet som förväntas bidra till omställningen till en god och nära vård.
Gudrun Greim påpekar att primärvården i Sverige står inför stora utmaningar och att den nationella visionen är att skapa en bredare primärvård, nära samhället.
– Detta är även vår utmaning. Ett led i det arbetet är vår nya verksamhet, Läkar-KonsultCenter som skapar utrymme inte bara för allmänläkare utan även för andra specialister.

Individanpassning
I utbildningen läggs stor vikt vid ämnen som kultur och struktur i den svenska sjukvården. Regelverk och språkträning är andra viktiga områden.
– All utbildning individanpassas. Vi glömmer inte bort att bakom varje läkarrock finns en människa som nyss har flyttat till ett nytt land, med allt vad det innebär. Just nu har vi sex specialistläkare i utbildning som i början av nästa år ska börja på LäkarKonsultCenter och områdets vårdcentraler, säger Nikos Georgiannos.
Marius Janulevicius, specialist i internmedicin, som kom till Sverige i våras är en av läkarna som nästan är klar med sin introduktionsutbildning.
– Jag har tidigare arbetat på sjukhus i Litauen. Inom primärvården och i Sverige är det lite annorlunda, så jag behöver lära mig nya regler, riktlinjer, nya läkemedel och inte minst det svenska språket.
Det senare behärskar Marius redan mycket bra. Sedan en tid tillbaka arbetar han ett par dagar i veckan på Tranemo vårdcentral.
– Visst, det är en stor utmaning att arbeta som läkare i ett annat land men jag har fantastiska handledare, trivs mycket bra i verksamheten och ser fram emot mitt framtida arbete på LäkarKonsultCenter.

Framtid
Närhälsan Fristad har fram tills idag slussat igenom 70 läkare på olika nivåer till den svenska sjukvården. Gudrun Greim menar att Utbildningsvård-centralen, Kliniskt TräningsCentrum och LäkarKonsultCenter kan spela en viktig roll på lokal och regional nivå. Erfarenheter som har samlats kan bidra till att optimera samarbete mellan primärvården och andra vårdnivåer.
– Att sammanfoga dessa världar är en stor utmaning där jag tror att vi med vårt LäkarKonsultCentrum kommit rätt så långt. Min vision är att vi inom vården ska jobba mer tillsammans oavsett vilken vårdenhet man kommer ifrån. Det talas mycket om jämställd vård för patienterna, men att ha jämställda medarbetare är minst lika viktigt.
Nikos Georgiannos instämmer och flikar in att områdets förbättringsarbete alltid haft långsiktiga mål.
– Vi vill kunna erbjuda våra patienter god och nära vård. Utbildningsvårdcentralen, KTC och LKC är våra innovativa verktyg i det arbetet.

Läkare sökes till Närhälsan. Läs mer och ansök här

Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Marius Janulevicius på Närhälsan. Foto: Ulf Ekström
Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Marius Janulevicius på Närhälsan. Foto: Ulf Ekström

Närhälsan, Västra Götalandsregionen
Närhälsan, den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen, är med cirka 6 500 medarbetare och hundratals mottagningar störst i Sverige på primärvård. Närhälsan driver verksamhet inom både beställd vård och vårdval, och i all verksamhet vill vi erbjuda god service och vård med hög kvalitet.

Marita Bäck, PV chef Närhälsan område V7.
Ulrika Classon, Verksamhetschef Närhälsan Fristad Vårdcentral & Utbildningsvårdcentral.
Zoitsa Koltsida, Enhetschef LäkarKonsultCenter.

www.narhalsan.se/


Närhälsan Online erbjuder läkare flexibla arbetstider

Närhälsan
Från vänster: Parminder Singh, Charlotte Lundholm, Gudrun Greim och Marie-Louice Hänel Sandström. Foto: Ulf Ekström

På Närhälsans vårdcentraler i Västra Götalandsregionen finns många utvecklingsmöjligheter. Många läkare kombinerar arbetet på de fysiska mottagningarna med videomöten med patienter via appen Närhälsan Online. Läkarna har inflytande över såväl arbetstid som arbetsmiljö och via Närhälsan Online ges även möjlighet till distansarbete.

– Närhälsan karakteriseras av nytänkande, vi är bra på att ta till oss och göra vårt bästa för att förverkliga medarbetarnas idéer och patienternas önskemål. Nytänkande, pålitlig och omtänksam är våra kärnvärden, och de gör verkligen avtryck i den dagliga verksamheten, säger Gudrun Greim, enhetschef för Närhälsan Online, specialistläkare och medicinsk rådgivare för Närhälsans vårdcentraler i Boråsområdet.
Med Närhälsan Online erbjuds invånarna ytterligare en kontaktväg och ökad tillgänglighet samtidigt som läkarna får utökade möjligheter att påverka sin arbetsdag genom att arbeta distansoberoende och mer självständigt. Charlotte Lundholm är e-hälsostrateg och projektledare för införandet av Närhälsan Online. Hon menar att kombinationen av fysiska och digitala patientmöten är en självklarhet i framtidens primärvård.
– Vi har satsat mycket på att skapa ett strukturerat arbetssätt för Närhälsan Online, vilket gör att våra läkare känner sig trygga, berättar Charlotte och Gudrun inflikar:
– Eftersom vi har en ödmjukhet i läkargruppen vågar alla bjuda på sig och lära av varandra. Det är ett suveränt sätt att ta vara på varandras kompetens.

Fysiska och digitala patientmöten
Inom Närhälsan har man möjlighet att forska på del av sin arbetstid. Forsknings- och utvecklingsenheten är även inkopplad från start till Närhälsan Online för att systematiskt utvärdera demografiska data, patientflöden, tillgänglighet, patientnöjdhet, medicinsk kvalitet, följsamhet till riktlinjer, läkarens arbetsmiljö och hälsoekonomi.
Marie-Louice Hänel Sandström är specialist i allmänmedicin på Närhälsan Gråbo vårdcentral och har precis gått en utbildning för att kunna kombinera fysiska och digitala patientmöten.
– Jag betraktar Närhälsan Online som ett komplement till vår fysiska verksamhet, en möjlighet att kunna möta våra patienter på deras villkor, exempelvis mitt på dagen utan att de behöver lämna sin arbetsplats. För mig som läkare är det förstås också en fördel att kunna ha mer flexibla arbetstider framöver, säger hon.
– Vi kan erbjuda kombinationsanställningar även för flera olika typer av specialister, exempelvis psykiater eller rehabiliteringsläkare, berättar Gudrun.

Kan arbeta hemifrån
Parminder Singh, specialist i allmänmedicin, kom 2008 till Sverige och Närhälsan efter många år som läkare i Indien. Idag kombinerar han arbetet på Närhälsan Fristad vårdcentral med att möta patienter via videolänk på Närhälsan Online.
– De digitala mötena brukar bli korta och effektiva. Nästan snabbare än om det hade varit ett telefonsamtal, eftersom jag ser framför mig vem jag pratar med och det gör mig säkrare i min medicinska bedömning. Att aldrig tumma på den medicinska kvaliteten ska vara vårt signum, säger Parminder.
– Det är en stor fördel att jag kan arbeta hemifrån när jag möter patienterna via videolänk. Det gör att jag på ett smidigt sätt kan kombinera familjeliv och jobb på kvällarna.

Variation i arbetet
Parminder är även engagerad som handledare för underläkare. Det, i kombination med arbetet med Närhälsan Online, tillför variation i arbetet och han trivs.
– Närhälsan är verkligen en bra arbetsplats som jag definitivt kan rekommendera till andra läkare. Jag uppskattar särskilt mina trevliga kollegor och att jag har förmånen att verkligen lära känna och kunna följa mina patienter, säger Parminder.
– Jag har en jättebra chef som låter mig arbeta med mycket frihet under ansvar och jag får bra möjligheter till kompetensutveckling. Det talas mycket om stress i primärvården, men här upplever jag ingen stress. Det känns bra att kunna avsätta tillräckligt med tid för varje patient, säger Parminder Singh.

Närhälsan Online
Närhälsan, den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen, är med cirka 6 500 medarbetare och hundratals mottagningar störst i Sverige på primärvård. Appen Närhälsan Online lanserades i januari 2018, och hittills har 50 läkare utbildats och drygt 2 500 digitala patientmöten genomförts, vilket har gett vårdcentralerna avlastning från de snabba och enkla besöken som lika gärna kan ske online. Under 2018 planerar man att fylla på med fler professioner.

www.narhalsan.se


Närhälsan i Fristad tvåfaldigt prisad: ”Utbildning nyckel till effektiv primärvård”

Ayham Ghozlan, Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Abdullah Ahmad Närhälsan Fristad vårdcentral. Foto: Ulf Ekström
Ayham Ghozlan, Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Abdullah Ahmad Närhälsan Fristad vårdcentral. Foto: Ulf Ekström

Fristads utbildningsvårdcentral är unik i landet. Tack vare den har ett 50-tal läkare med utländsk bakgrund slussats in i primärvården, vilket bland annat lett till halverade hyrläkarkostnader. Nu planeras här ett kliniskt träningscentrum!

Närhälsan Fristad vårdcentral var Västra Götalandsregionens första utbildningsvårdcentral när den startade hösten 2014. Och att den är något alldeles speciellt i svensk primärvård har man numera diplom på. I början av oktober 2017 fick enhetschefen Gudrun Greim åka till Stockholm och ta emot priset Bästa förbättringsprojekt 2017 från Svensk förening för allmänmedicin. (Se faktaruta!)
Det var pris nummer två för Fristad. Redan 2016 belönades vårdcentralen, som ligger en mil norr om Borås, med Närhälsans pris Guldstetoskopet.
– Vi är glada över priserna, de är bekräftelse på att arbetet vi gjort är uppskattat från regionen och i hela landet. Det ger oss ny energi för att utvecklas vidare, säger Gudrun Greim.

Nytt träningscentrum
Nu planerar man även att skapa ett kliniskt träningscentrum med dockor, datasalar och virtual reality – en miljö som endast brukar finnas på universitet eller högskolor.
– Tandvården ska flytta ut, och där tänkte vi bygga upp ett kliniskt träningscentrum. Det är ju inte bara läkare inom ambulans- och intensivsjukvård som behöver träna praktiska färdigheter, det behöver vi i primärvården också, säger Gudrun Greim.
Tack vare kompletterande utbildning och handledning i Fristad har alltså ett 50-tal läkare med utländsk bakgrund börjat jobba i primärvården. Det har lett till betydligt fler fast anställda läkare i området och halverade kostnader för hyrläkare – en besparing på nästan 32 miljoner kronor mellan 2014 och 2016 i primärvårdsområdet, som har 15 vårdcentraler.
De flesta av läkarna stannar i Borås-trakten; 70 procent av dem var kvar i området efter två år. En av dem är Nikos Georgiannos, allmänspecialist från Grekland. Han flyttade till Sverige 2014 och var en av de första ”EU-läkarna” som utbildades i Fristad.
– När jag flyttade till Sverige hade jag med mig mångårig erfarenhet som allmänläkare och dessutom agerade jag även som kursledare och lärare inom allmänmedicin. Nu hjälper jag till med utvecklingsprojektet på Fristad vårdcentral, berättar Nikos Georgiannos.

Passar som en handske
Nikos har i flera år varit aktiv i EURACT (European Academy of Teachers in Family Medicin/General Practice). Med den bakgrunden verkar hans nuvarande jobb passa ”som hand i handske”.
– Precis! Och det är just det vi försöker göra här i Fristad för alla våra läkare; att skaffa ”den rätta handsken för handen”.
– Läkarens kompetens utgörs av kunskaper, praktiska färdigheter och attityd. Vi värderar och kompletterar alla dessa tre delar under läkarens utbildning.
– Nyckeln till effektiv primärvård är utbildningen. Med kontinuerlig uppföljning och strukturerad värdering försöker vi individuellt anpassa processen för att främja patientens trygghet och säkerhet, säger Nikos Georgiannos.
Enhetschef Gudrun Greim har tagit fram utbildningsprogrammet, som hela tiden utvecklas och anpassas. Specialister i allmänmedicin från utomnordiska länder, provtjänstgörande läkare i väntan på legitimation, läkarassistenter och läkarstudenter från många länder kommer till Fristad för att ta del av utbildningsprogrammet.

Från krigets Syrien
Utbildningen i Fristad var från början inriktad på specialistläkare från andra EU-länder. Under hösten 2017 deltar även några läkare från Syrien. En av dem är Ayham Ghozlan från Damaskus. Hans landsman Abdullah Ahmad var ortoped i Hasakah, nära den turkiska gränsen.
Båda kom till Sverige 2014 och är nu mitt i sista steget för att få svensk läkarlegitimation; sex månaders provtjänstgöring i Fristad. Båda planerar att stanna kvar i Sverige och på förvånansvärt god svenska, efter bara tre år i landet, berättar de om sina framtidsplaner.
– Jag vill gärna fortsätta jobba inom allmänmedicin och på sikt leta efter en placering i kardiologi, helst i Västra Götaland, säger Ayham Ghozlan.
Abdullah Ahmad har jobbat som ortoped, men kan tänka sig att arbeta inom allmänmedicin också.
– Jag trivs bra här, alla är så hjälpsamma. Och eftersom Fristad vårdcentral är en utbildningsvårdcentral så har jag föreläsningar varje fredag som extra förmån. Jag kan fråga handledarna om allt, det är verkligen jättefint, säger Abdullah Ahmad.

Närhälsan
Priser till Närhälsan Fristad Utbildningsvårdcentral:

Från SFAM, Svensk förening för allmänmedicin:
Bästa förbättringsprojekt 2017 till Gudrun Greim, för ett standardiserat utbildningsprogram för läkare från utomnordiskt land.
”För framtagande och genomförande av ett praktiskt, strukturerat och primärvårdsanpassat introduktionsprogram med klinisk handledning för utlandsutbildade läkare i syfte att utveckla ett allmänmedicinskt och patientcentrerat arbetssätt.”

Från Västra Götalandsregionen:
”Guldstetoskopet 2016 tilldelas Närhälsan Fristad vårdcentral för att med obändig vilja och envishet ha byggt upp en välfungerande utbildningsvårdcentral i en modell som är unik i sitt slag för Sverige och Närhälsan och med tydlig koppling till affärsplanens övergripande mål.”

Närhälsan är den offentliga primärvården i Västra Götaland. Närhälsan driver verksamhet inom både beställd vård och vårdval, och i all verksamhet vill vi erbjuda god service och vård med hög kvalitet. Inom organisationen finns även forskning och utveckling (FoU) och stödfunktioner som apotekare, ekonomi, HR, IT, kommunikation, säkerhet och utveckling. Närhälsan finns på hundratals platser i Västra Götaland och vår enda vinst är att invånarna i Västra Götaland har ett så friskt och skönt liv som möjligt.
www.narhalsan.se

Framtidens vårdcentral har mer tid för patienten

Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Foto: Sergio Joselovsky
Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Foto: Sergio Joselovsky
Framtidens vårdcentral skapar förutsättningar för mer vård och mindre administration. ”Vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter”, säger Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen, VGR.

– En av digitaliseringens främsta fördelar är att vi kan få fram data om i stort sett allt. Genom att se vad som faktiskt fungerar bäst så kan vi effektivisera på riktigt, säger Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i VGR.
Hans fokus är en kvalitets- och kunskapsstyrd verksamhet, att effektivisera arbetsflöden, minimera tidsödande dokumentation och skapa smartare beslutsstöd. Morgondagens vårdcentral ska vara sömlös, kommunikativ och tillvarata läkarnas viktigaste kompetenser, enligt Christer Rosenberg.
– Målet måste vara att läkare ska bli mer läkare och mindre administratörer. Blir vi mer fokuserade på det vi ska göra, ökar värdet för invånarna. Och kan vi arbeta effektivare, ökar värdet för medarbetarna. Det gäller alla medarbetare, inte bara läkarna, säger han.

Ta vara på digitaliseringen
För att nå dit ska gemensamma journalsystem mellan kommun-, primär-, och akutsjukvård skapa en sömlös vårdkedja. Automatiserade, självlärande beslutsstöd ska förbättra arbetsflödena inom både den förebyggande och den symtombaserade vården. Det handlar om att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, menar Christer Rosenberg.
– Vi kommer till exempel snart att kunna monitorera kroniker via mätningar i hemmet och få kontinuerliga medicinska resultat varje timme. Det är en stor fördel då vi kan börja följa faktiska hela förlopp istället för att pussla ihop förloppsbilden själva genom ett par tre undersökningstillfällen per år.

Tveksamheter bland läkare
Trots tydliga fördelar finns en tveksamhet till digitaliseringens utveckling av vården. I en nyligen genomförd undersökning av Framtidens Karriär Läkare tillfrågades 600 läkare runtom i Sverige om de anser att satsningarna på e-hälsa och digitalisering förbättrar hälsosjukvården. Knappt hälften svarade nej. Med det är något Christer Rosenberg ser positivt på.
– Att vi tycker olika skapar bara en dynamik i utvecklingen. Det måste finnas kritiska ögon för att något ska bli riktigt bra. Och framtidens vårdcentraler i ett nytt hälso- och sjukvårdssystem kommer att bli riktigt bra.