Etikettarkiv: Region Kronoberg

Nya arbetssätt i Kronoberg gynnar nära vård

Yasir Mahdi, distriktsläkare, Sebastian Eriksson, distriktsläkare, och Maria Trevino, diabetessköterska. Foto: Martina Wärenfeldt
Yasir Mahdi, distriktsläkare, Sebastian Eriksson, distriktsläkare, och Maria Trevino, diabetessköterska. Foto: Martina Wärenfeldt

Region Kronoberg har kommit långt i omställningen till Nära vård där vårdcentralerna är navet. Två goda exempel är den personcentrerade diabetesvården och satsningen på digifysiska möten.

För tre år sedan hade Vårdcentralen i Dalbo fjärde sämsta siffrorna för typ-2-diabetesvård i hela länet. Region Kronobergs mål är att max 10 procent av diabetespatienterna får ligga över 70 i HbA1c. På Dalbo var siffran 18,5 procent. Men på två år hamnade de bland de 10 bästa tack vare ett nytt sätt att arbeta.
– Vi har gjort en fin resa som började med att vi tittade på vilka faktorer vi kunde påverka för patienterna med sämst inställd diabetes. Efter det införde vi en diabetesrond varannan vecka där jag och en diabetessjuksköterska diskuterar och går igenom alla patienter som ligger dåligt till i sina värden, säger distriktsläkaren Yasir Mahdi, diabetesansvarig läkare på Dalbos vårdcentral med övergripande koll på diabetespatienterna.
Dalbo har ovanligt många diabetiker i sitt upptagningsområde. Nationellt ligger snittet på 4,5 procent av befolkningen. Här har över 6 procent av de listade patienterna sjukdomen. Diabetessköterskan Maria Trevino, som tidigare jobbat med asylsökande, erfar att typ 2-diabetes ofta är förknippat med fattigdom och psykosociala problem.
– Det är en multifaktoriell sjukdom och många av våra patienter har problem med arbetslöshet och psykisk ohälsa. Många röker, är överviktiga och använder droger, säger Maria Trevino.

Vill du jobba med nya arbetssätt på primärvården i Kronoberg? Nu söker vi specialist i allmänmedicin. Klicka här för att läsa mer och ansök

Kraftsamling har gett resultat
Under diabetesronden handlar det om att identifiera vad hon och Yasir Mahdi kan hjälpa patienten med, utifrån patientens egna färdigheter och förmågor.
– Vissa har inte förstått att de har diabetes och då måste vi börja med att förklara vad sjukdomen innebär. Sedan har vi patienter som inte hämtar ut sin medicin eftersom de inte har råd. De klarar inte kostnaden fram till att de kommer upp till högkostnadsskyddet, säger Maria.
– Det händer att vi skriver brev till kommunen för att fråga om de kan stötta patienten med pengar till medicin, säger Yasir Mahdi.
Kraftsamlingen kring de mest vårdbehövande diabetespatienterna har gett resultat och numer klarar Dalbo vårdcentral Regionen Kronobergs mål med råge. Endast 7,4 procent av patienterna ligger över 70 i Hba1c.

Digifysisk vård
Personcentrerad vård, som diabetesteamet på Dalbo vårdcentral är ett föredömligt exempel på, är ett av fyra prioriterade områden i Region Kronobergs omställning till nära vård. Ett annat är digifysisk vård. Digifysisk vård innebär att digitala verktyg och nya arbetssätt kompletterar den fysiska vården. Ett sådant digitalt verktyg är mobiltelefonappen ”Min vård Kronoberg” som just nu utvärderas i ett pilotprojekt på VC Teleborg. Distriktsläkaren Sebastian Eriksson ser många fördelar med appen och arbetssättet. En sådan är att det blir tydligare och enklare för invånarna att ta kontakt med vården. Det ger en möjlighet att presentera sin fråga i lugn och ro och en annan möjlighet till dialog med och inom patientens vårdteam.
– En annan viktig fördel är att det kan frigöra tid för oss sjukvårdspersonal att ägna oss åt kärnverksamheten. Färre behöver sitta i triage och telefon, och fler kan ägna sig åt att träffa patienter istället. Vi behöver verkligen den tiden med våra patienter, säger Sebastian Eriksson.
Appen assisterar vid första triagering och bygger på att patienten får svara på frågor med automatiskt genererade följdfrågor. Appen skapar sedan en presentation av det patienten svarat, med förslag på angelägenhet och val av åtgärd. I mottagaränden finns patientens vårdteam på vårdcentralen som består av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och samtalsterapeut, som tar ställning till presentationen.
– Vi diskuterar fallen i vårdteamet och bestämmer vilken åtgärd som är bäst. Om vi behöver mer information kan vi ställa följdfrågor i en chatt eller bjuda in till kompletterande videosamtal via appen, exemplifierar han.
– Stereotypt tänker man kanske att digitala lösningar för människor isär eller att patienten hamnar längre bort från vården, men jag ser flera fördelar. Det underlättar kommunikationen och samarbetet. Även fortsättningsvis är telefonen en fungerande ingång till vården, då vi behöver flera alternativ för de som exempelvis inte klarar det digitala, säger Sebastian Eriksson.
Andra exempel på nya arbetssätt som digitala lösningar gör möjliga är digital bildremiss hud och EKG i kommunal hemsjukvård.

Vill du jobba med nya arbetssätt på primärvården i Kronoberg? Nu söker vi specialist i allmänmedicin. Klicka här för att läsa mer och ansök

Primärvård – Region Kronoberg

I Region Kronoberg finns 21 vårdcentraler som drivs i regionens regi; några är stora, några är små, några finns i stad, andra på landsbygden. Här pågår arbetet med en god och nära vård för fullt. Det är en framtid som vi tror på – där primärvården är navet, med närhet till patienten och med kontinuitet. Vår läkarbemanning går sakta uppåt, men vi behöver dig också. På sikt ska vi kunna erbjuda en vård som är oberoende av hyrpersonal. Konkret innebär det att vi ska ha en stabil bemanning och klara vårt grunduppdrag med egna medarbetare.

regionkronoberg.se

Den nya, nära vården kräver samverkan

Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.
Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.
En utökad samverkan mellan primärvård och sjukhusvård är enligt många svaret på ett flertal av vårdens utmaningar; det märks inte minst på den stora majoritet som, i en undersökning av Framtidens Karriär – Läkare, menade att samarbetet mellan de två behöver förbättras.

Hela 93 procent av tillfrågade läkare i en undersökning gjord av Framtidens Karriär – Läkare anser att samverkan mellan primärvård och sjukhusvård behöver förbättras mycket eller ganska mycket, en åsikt som delas av hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Kronoberg, Per-Henrik Nilsson.
– Vi står inför att bygga den nya, nära vården i ett pressat bemanningsläge. Den tid vi skulle behöva lägga på utvecklingsarbete och att vårda våra patienter tvingas vi istället ägna åt rekrytering och en allt ökande administrativ börda. Samtidigt står vi mitt uppe i en onödigt jobbig, omfattande generationsväxling, mycket på grund av tidigare bristande, långsiktig planering. Det har blivit en ond cirkel, konstaterar han.

Behöver större muskler
Per-Henrik betonar att det idag råder en överbelastningssituation där ”fel” patienter hamnar på slutenvården istället för att vårdas i primärvård eller i hemmet.
– Det är uppenbart för alla att det behövs förändringar och en av de viktigaste är att ge primärvården större muskler. Multisjuka skulle exempelvis kunna vårdas i sina egna hem, så om vi kan samverka och fördela våra resurser annorlunda ger vi primärvården de förutsättningar den behöver för att vara en stark öppenvård som avlastar sjukhusvård och akutmottagningar. Vår chans att möta framtiden är att arbeta tillsammans.

Värna sjukvårdens kärnarbete
Å andra sidan betonar Per-Henrik att vårdens vision för framtiden i kombination med en vilja att skapa ett nytt, tydligare gränssnitt mellan sjukhusvård och primärvård, med ny läkarvård och bredare uppdrag, avsevärt borde underlätta framtida bemanning.
– Vi har regeringsuppdrag på att utreda och utveckla den nya, nära vården. Nära vård innebär teambaserad, geografiskt nära vård, viktigt stöd i modern digitalisering för att snabbt få kontakt med patienterna samt kontinuitet.
– Det krävs fortsatt statligt stöd för att uppnå detta – landsting/regioner kan inte hantera situationen på egen hand – och inte minst för att värna sjukvårdens kärnarbete. Omställningen kräver puckelinvesteringar och verksamheten måste värnas från mer krav på dokumentation och onödig byråkrati. Det vinner alla på, avslutar Per-Henrik Nilsson.

Anser du att samverkan mellan primärvården och sjukhusvården behöver förbättras?

Utfasningen av hyrläkare förbättrar primärvården

Lena Nazzal, chef för offentligt drivna vårdcentraler i Region Kronoberg. Foto: Stefan Ahlrik, Region Kronoberg
Lena Nazzal, chef för offentligt drivna vårdcentraler i Region Kronoberg. Foto: Stefan Ahlrik, Region Kronoberg
I januari i år inleddes en nationell gemensam satsning för att primärvården ska bli oberoende av hyrläkare. ”Det är en jättestyrka att alla går mot samma mål, menar Lena Nazzal, chef för offentligt drivna vårdcentraler i Region Kronoberg.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har ställt sig bakom satsningen som utgår från lokala handlingsplaner men med både regionalt och nationellt stöd. Syftet är att skapa en tryggare vård och attraktivare arbetsplatser. Även ekonomin är en viktig faktor. Kostnaderna för inhyrd personal inom landsting och regioner ökade totalt med 650 miljoner kronor under 2016, enligt SKL.
Lena Nazzal välkomnar satsningen. Hon är centrumchef för primärvårds- och rehabcentrum i Region Kronobergs län där 21 vårdcentraler och fem rehabverksamheter ingår. För henne är bemanningsproblemen påtagliga. Nästan hälften av distriktsläkartjänsterna är i skrivande stund obemannade. Behovet av hyrläkare är stort.
– Att inte ha egen fast personal påverkar våra vårdcentraler väldigt mycket. Vi ser kvalitetsproblem, frustration hos våra anställa och försämrad patienttrygghet när kontinuiteten uteblir, säger Lena Nazzal.

Omfattande satsningar
Region Kronoberg har redan satsat på lösningar för att komma ifrån hyrläkarberoendet och resultaten börjar märkas. Regionen har utökat antalet AT, och antalet ST-läkare i allmänmedicin har ökat från 33 till 48 på bara ett år. Primärvårdens satsning på utbildningsvårdcentraler har bidragit till detta. Nu ger den nationella satsningen näring åt fler satsningar.
– Vi har precis fått ett beslut från vår regionledning om att den som arbetar hos oss får 10 000 kr extralön per månad utbetald var sjätte månad. Vi har också tagit fram en riktlinje om att 10 procent av arbetstiden kan användas till utvecklingsaktiviteter.

Rätt väg att gå
De ska även bli tuffare kring vilka hyrläkare de anlitar och kommer att tacka nej till leg. läkare och på sikt även till dem som har en pågående specialistutbildning.
– Det kommer att påverka vår tillgänglighet på kort sikt och vara tufft eftersom vi inte alltid kommer att ha den bemanning vi behöver. Men nödvändigt för att kunna bli det nav som primärvården ska vara inom svensk sjukvård.
Enligt en ny undersökning av Framtidens Karriär – Läkare anser 93 procent av läkarna att sjukvården och primärvården behöver förbättras. Något Lena Nazzal tror delvis beror på en bristande läkarkontinuitet. Samtidigt är hon övertygad om att de satsningar som nu sker i både Kronoberg och andra regioner, kommer att bidra till en positiv utveckling av primärvården.