Etikettarkiv: Vårdplatser

Vårdplatsbristen allvarlig

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån
Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån

9 av 10 läkare anser att vi har för få vårdplatser för ett normaltillstånd i Sverige i förhållande till antalet invånare. Vårdplatsbristens konsekvenser innebär utmaningar i strävan efter att ge fullgod vård till samtliga patienter, även i ett normaltillstånd.

Undersökningsresultatet är inte förvånande med tanke på att Sverige har betydligt färre vårdplatser än andra OECD-länder. Slutsatsen är att Sverige dessvärre står sig dåligt i jämförelse med andra länder vad gäller antalet vårdplatser per invånare, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare i kirurgi vid Danderyds sjukhus.
Anledningen till att antalet vårdplatser är relativt få i den svenska sjukvården är, enligt Johan Styrud, att regionerna successivt har minskat antalet vårdplatser i drygt tio års tid. Minskningen innebär också att man nu saknar buffert vad gäller skyddsutrustning och läkemedel, något som självklart fått mycket kännbara effekter i samband med Coronapandemin.

”Det främsta skälet till den successiva neddragningen är förmodligen att man velat spara pengar”

Improviserat fram lösningar
– Det främsta skälet till den successiva neddragningen är förmodligen att man velat spara pengar. Många regioner har anlitat externa konsulter och inte lyssnat på vårdpersonalen i tillräckligt hög utsträckning, vilket förstås innebär att det medicinska perspektivet inte varit tillräckligt representerat i beslutsfattandet, säger Johan Styrud.
I samband med en katastrofsituation resulterar neddragningarna i att vårdpersonalen tvingas improvisera fram lösningar för att få fram fler vårdplatser där behoven är som störst.
– Personalen och sjukhusledningarna har ansträngt sig till det yttersta för att lösa situationen under Coronapandemin. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket personalen orkar. Det här är inte långsiktigt hållbart, säger Johan Styrud.

Medicinsk kompetens måste styra
En viktig åtgärd för att vi ska ha en tillräckligt hög vårdplatskapacitet, både i en normalsituation och i en katastrofsituation är, enligt Johan Styrud, att inte ständigt köra på högsta växeln.
– Man måste tillåta sjukvården att hålla ett något lägre tempo ibland, helt enkelt släppa in lite mer luft i systemet. Min förhoppning är att politiker som tidigare anlitat konsulter som fattat beslut om sjukvården utan att ge vårdpersonalen inflytande får en tankeställare under Coronapandemin. Det kan öppna för ett beslutsfattande som i ökad utsträckning baseras på medicinsk kompetens och verksamhetskompetens. Det kommer att krävas pengar för att vända situationen. Det kan ta flera år innan sjukvården är tillbaka i ett normalläge igen, i synnerhet med tanke på den vårdskuld vi bygger upp under Coronapandemin. Det går inte att spara sig ur detta, säger Johan Styrud.

Vad anser du om antalet vårdplatser (för ett normaltillstånd) i Sverige i förhållande till antalet invånare?
vardplatser_graf
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Oroväckande utveckling av sjukvården i Sverige

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Vad går fel inom svensk sjukvård? Läkarna anger flera allvarliga problem. Den gemensamma nämnaren är dålig personalpolitik och att styrningen av sjukvården bygger på felaktiga grunder. Även bristen på vårdplatser, för lite resurser och dåliga it-system.

Två av tre läkare anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Här följer deras svar på vad det innebär.

Personalpolitik och löner
Hårda ord beskriver sjukvården: ”Systematiskt förfall av offentlig vård vad gäller utveckling, utbildning och personalpolitik.” ”Jag och mina kollegor känner oss maktlösa.” Man menar att arbetet, med kravet från politikerhåll på större tillgänglighet, är oerhört stressande och ohållbart på sikt. Det råder ständig brist på tid för att möta patienter, för reflektion och vidareutbildning. Resultatet: allt fler väljer att lämna yrket.
Löneutvecklingen för den som stannar på sin arbetsplats är i det närmaste obefintlig jämfört med den som byter arbetsplats ofta eller blir hyrpersonal.

Felaktig styrning
Här menar man att styrningen dikteras av ekonomiska modeller hämtade från tillverkningsindustrin. Vården måste styras av människor som har medicinsk kunskap och inte som nu med administration och ekonomi som ledstjärnor. ”Antalet vårdande anställda minskar procentuellt jämfört med administrativ personal.” Det är för många politiska administrativa beslut som styr sjukvården.
Många menar också att den administrativa bördan har ökat för läkare. Det tillsammans med dåliga it-system blir ytterligare ett stresspåslag som påverkar arbetsmiljön. Det är inte rimligt att läkare ska ringa och jaga vårdplatser i­stället för att ta emot en ny patient. Bristen på vårdplatser är ett stort problem enligt många: lokaler finns men personal som kan ta hand om patienterna på avdelningarna finns inte.

Resurser saknas
Resurserna är för små för den växan­de befolkningen, som blir äldre, sjuk­are, har fler kroniska och allvarliga sjukdomar. Det används för mycket resurser till ”vård” av friska unga människor istället för de som verkligen behöver vård, men som inte är så högröstade.
Synpunkter ges också på att för mycket privatiseringar leder till att landstinget får åtgärda det som de vinstdrivande företagen inte klarar. Hyrpersonal både sänker kvaliteten och sätter det kontinuerliga förbättringsarbetet på undantag, samtidigt som det kostar mer. Digitala läkare tar resurser från den offentliga vården.

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Personalpolitik och löner
2. Felaktig styrning av sjukvården
3. Resurserna för små i förhållande till ökande befolkning
4. Brist på vårdplatser
5. Administrativa bördor
6. Dåliga it-system

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Bättre personalpolitik krävs för bättre sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Hur ska utvecklingen i sjukvården vändas? Den absolut viktigaste åtgärden enligt läkarna är att personalen måste behandlas bättre inom sjukvården. Förutom mer resurser måste dessa också användas rätt och professionen måste få styra sjukvården.

Läkarna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll har svarat på frågan: ”Vilka åtgärder anser du måste vidtas för att vända utvecklingen till att gå åt rätt håll i svensk sjukvård?”

Personalpolitik och vårdplatser
En övervägande del av de tillfrågade läkarna anser att lönen och arbetsmiljön måste förbättras för framförallt sjuksköterskor. Bristen på vårdplatser är främst en följd av för få sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är personalen som är verksamheten, och de är en förutsättning för en bra och säker sjukvård med hög kvalitet. Det spelar ingen roll hur fina lokaler och apparater som finns om man som arbetsgivare inte begriper att det gäller att värva, värna om och behålla bra personal.

Låt professionen styra
För att kunna vända sjukvårdsutvecklingen behövs mer resurser. Förutom mer pengar måste man se över hur resurserna används: ”Politikerna måste våga tala om att pengarna inte räcker till allt, och då också våga prioritera.” Här menar man att politiker måste lita på professionen: ”Låt de som vårdar styra vården med hjälp av en kunnig HR, ekonomiavdelning som stödfunktioner.” Man efterlyser färre chefer generellt, exempelvis genom att ta bort mellanchefer utan medicinsk kunskap.

Primärvården
En stor enighet råder om att primärvården behöver utvecklas och få mer resurser. Det är en förutsättning att primärvårdens läkare och sjuksköterskor har en dräglig arbetssituation. Primärvården ska vid behov slussa patienter vidare till slutenvården.
Däremot råder det delade meningar om den digitala primärvården. Många menar att inga skattepengar ska läggas på e-tjänster, utan patienten får betala som om det vore privatmottagning. Andra menar att det kan vara ett komplement till de fysiska vårdcentralerna om det används på ett etiskt och medicinskt korrekt sätt. ”Vi behöver utbilda människor i hur man söker vård och framförallt om egenvård.” Alltför många ”friska” personer söker sig till akutmottagningar och vårdcentraler.

Minskad administration
Läkarsekreterare, undersköterskor och sjukvårdsbiträden efterlyses. Många läkare anser att administration tar alltför mycket tid från patienterna. Att återinföra exempelvis läkarsekreterare kan avlasta både läkare och sjuksköterskor.
För att få en enhetlig och likvärdig vård i Sverige bör den förstatligas. ”Det är oacceptabelt att det ska vara avgörande var en patient bor, vården måste ha lika hög kvalitet i hela landet.”

Läkarnas åtgärder för att vända utvecklingen
1. Bättre personalpolitik generellt
2. Bättre löner och arbetsmiljö för sjuk­sköterskor
3. Låt professionen styra
4. Utveckla primärvården
5. Administrativ avlastning
6. Förstatliga sjukvården

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Ökad standardisering kan stärka patientsäkerheten

Lars Almroth, barnläkare och hälso- och sjukvårdsdirektör i Blekinge.
Lars Almroth, barnläkare och hälso- och sjukvårdsdirektör i Blekinge.
34 procent av läkarna upplever patientsäkerheten inom sjukvården som dålig eller inte så god. För att öka patientsäkerheten krävs en gedigen analys av arbetssätt och rutiner. Det anser Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör i Blekinge.

Det är välkänt att de största patientsäkerhetsriskerna ofta uppstår i övergången mellan olika delar av vården. Det kan exempelvis röra sig om att viktig patientinformation går förlorad mellan vårdgivare. Patientsäkerheten kan vara hög inom vårdenheter, men den stora utmaningen är många gånger att få till en god patientsäkerhet i hela vårdkedjan, säger Lars Almroth.
Läkarna som bedömde patientsäkerheten inom sjukvården som kritisk fick även ange vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja patientsäkerheten. Svaret på den frågan blev framförallt ökad bemanning, förbättrade arbetsvillkor, god arbetsmiljö och fler vårdplatser.
– Dessa faktorer nämns ofta i patientsäkerhetssammanhang. Visst ligger det nära tillhands att exempelvis ange ökad bemanning som en patientsäkerhetshöjande faktor, men man behöver stanna upp och analysera om de nuvarande arbetssätten och rutinerna verkligen stärker patientsäkerheten. Sjukvården behöver generellt arbeta mer standardiserat, vilket inte står i motsatsförhållande till personcentrerad vård, säger Lars Almroth.

Hur bedömer du att patientsäkerheten är just nu inom sjukvården? (som du har kontakt med)

Endast 5% av läkarna som arbetar på ett universitetssjukhus svarade mycket god.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Läkarnas råd för höjd patientsäkerhet

Vilka åtgärder måste vidtas för att höja patientsäkerheten? Svaret på den frågan från läkare blev ökad bemanning, förbättrade arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och fler vårdplatser.

Patientsäkerheten inom sjukvården är dålig eller inte så god – ansåg 34% av läkarna i vår undersökning. Dessa fick då följdfrågan ”Vilka åtgärder måste vidtas för att höja patientsäkerheten?”. Här följer en sammanfattning av svaren.

Mer personal och vårdplatser
Personalresurser kommer högst upp på listan för att kunna garantera patienternas säkerhet. Man föreslår nyrekrytering och syftar på såväl läkare som sjuksköterskor. Man betonar även vikten av att behålla erfaren och kompetent personal. Förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor samt högre lön tror man är åtgärder som kan få personalen att stanna. På andra plats kommer behovet av fler vårdplatser. Bristen kan i många fall kopplas till underbemanning. Det är dessa två faktorer som tydligt dominerar svaren i undersökningen.

Stöd för it och administration
Inte lika många, men ändå ett väsentligt antal, tar upp administration och it. Man vill minska på administrationen men samtidigt få tid avsatt för det som behöver göras. Många efterfrågar ett bra it-stöd och ett väl fungerande journalsystem.

Personalens kompetens
Kompetens var ytterligare en faktor för att öka säkerheten. Svaren i undersökningen visar på att man vill se kvalificerad och kompetent personal. Man betonar behovet av utbildning, främst i form av löpande fortbildning och kunskapsuppdatering.

God arbetsmiljö
Slutligen nämner ett antal personer vikten av bättre arbetsmiljö vilket kan leda till att personalen trivs och vill stanna. Det bidrar i sin tur till bibehållen kompetens och kontinuitet.

Läkarnas åtgärder för att höja patientsäkerheten
• Ökad bemanning
• Förbättrade arbetsvillkor
• God arbetsmiljö
• Fler vårdplatser
• Minskad administration, bättre it- och journalsystem
• Kompetens och löpande fortbildning

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Brist på sjuksköterskor orsak till vårdplatsbristen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Endast 3 procent av läkarna anser att situationen angående vårdplatser har förbättrats under 2017. 46 procent svarar oförändrad och 51 procent anser att situationen har blivit är sämre. Hur ska vårdplatssituationen förbättras?

I april i år ansåg 94 procent av läkarna att brist på vårdplatser var allvarligt för patientsäkerheten. De som i vår nya undersökning 10-12 oktober ansåg att vårdplatssituationen inte förbättrats under 2017, fick följdfrågan ”Hur ska situationen angående vårdplatser förbättras?”

Bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor
Hälften av de tillfrågade läkarna ansåg att bristen på sjuksköterskor är den avgörande orsaken till vårdplatsbristen. Man menade att den dåliga lönen, bristande löneutveckling och dåliga arbetsvillkor för sjuksköterskor ligger till grund för att många sjuksköterskor går över till andra enheter, exempelvis primärvården. Det råder akut brist på sköterskor. Man menade också att trivsel, bra scheman och möjlighet till en bra ”lönetrappa” skulle få fler sjuksköterskor att stanna kvar på sjukhusen inom slutenvården. Några menade att det inte finns brist på vårdplatser, endast brist på sjuksköterskor. Fler sjuksköterskor gör att stängda vårdavdelningar kan öppnas. Man ansåg också att sjuksköterskor och läkare har en alltför stor administrativ börda.

Mer resurser och mer personal
En stor del av de tillfrågade ansåg att det förutom fler sjuksköterskor behöver anställas mer personal inom olika områden. Exempelvis fler undersköterskor, farmaceuter, administrativ personal och städpersonal. Flera ansåg också att man bör återinföra vårdbiträden. Sjuksköterskor och läkare ska arbeta med det de har anställts för. Låt pengarna till vården i första hand gå till löner och anställning av personal.
I undersökningen framkom att de resurser som sätts in måste ha som syfte att få fram fler vårdplatser. ”Det handlar inte om antalet vårdplatser baserat på golvyta utan på personalantal”. Stängda avdelningar behöver öppnas, samarbete mellan olika enheter behöver förbättras så att patienter ligger på rätt avdelning beroende på åkomma. Öppna exempelvis observationsavdelningar, vårdplaneringsavdelningar och palliativa avdelningar.

Bättre samarbete mellan kommun och landsting
Många ansåg att kommunen snabb­are ska ta över patienter som behöver vårdplanering för annan typ av vård och boende. Det ska också finnas möjlighet att slussa patienter till enheter med mindre vårdinsatser när den akuta vården är klar. Inom kommunen behövs också fler platser för äldre och långtidssjuka. ”Kommunen ska inte, lika lite som sjukvården, kunna säga ’vi har inte plats’. Då får man ordna plats”.

Fokus på personal för att öka antalet vårdplatser
1. Ökad lön och bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor
2. Anställ mer personal inom olika sektorer
3. Prioritera resurserna mot fler vårdplatser
4. Bättre samarbete med kommunerna

Vårdplatser viktigast för att kunna bedriva kvalitativ vård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
De 57 procent av läkarna som inte har förutsättningar att bedriva vård med den kvalitet som de anser nödvändig, fick följdfrågan ”Vad saknas för att du ska kunna bedriva vård med den kvalitet som du anser är nödvändig?”

Tillgången på vårdplatser bedömdes vara den viktigaste parametern och tätt därefter kom bemanning.

Fler vårdplatser
Ungefär hälften av de tillfrågade i undersökningen nämner vårdplatser som en kritisk faktor. För att kunna erbjuda kvalitativ vård krävs fler vårdplatser på alla nivåer. Bland annat skulle flödet på akuten kunna bli bättre. Ett ökat antal vårdplatser kan också minska stress och säkerställa ett gott bemötande och väl utfört arbete.

Ökad bemanning
Nästan lika många menar att det också krävs mer personal. I synnerhet fler sjuksköterskor men även läkare samt annan vårdpersonal. Ökad bemanning är nödvändig för att kunna möta kvalitetskraven inom vården. Flera nämner att det framförallt finns ett behov av fler sjuksköterskor på akuten.

Mer patienttid
På tredje plats kommer behovet av mer tid. Det är främst mer patienttid man har i åtanke. Man vill ha längre tid per besök, mer tid för att kunna ”utföra fullständiga undersökningar och bedömningar” och tid för att ”kunna göra ett bra jobb med varje patient från början”. Exempelvis vill man ha tid för att kunna slutföra uppgifter med god och säker kvalitet.

Kompetens och utbildning
Därefter anser man att kunskap är en viktig faktor och efterfrågar kompetent och erfaren personal. Man vill även att mer tid och resurser ska läggas på utbildning och fortbildning. En person sammanfattade: ”mer kompetent personal på rätt plats och vidareutbildning för alla yrkeskategorier”.

Mindre administration
Slutligen vill läkarna i undersökningen befrias från för mycket administration för att kunna ge kvalitativ vård. Dels vill man att den administrativa bördan ska minska och dels vill man att administrationen ska bli mer effektiv. Läkarna efterfrågar smarta journalsystem och mer logiska datasystem.

Det krävs för vård med kvalitet
• Fler vårdplatser
• Bättre bemanning
• Mer patienttid
• Kompetens och fortbildning
• Mindre och mer effektiv administration

Läkarnas beslut för akutsjukvården: Fler vårdplatser och ökad bemanning

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige fick frågan om vilka beslut de skulle fatta för akutsjukvården, om de var ansvariga. Två områden framträdde tydligt – fler vårdplatser och utökad bemanning.

”Fler vårdplatser är nyckeln till bättre flöde” var en av många kommentarer kring bristen på vårdplatser. Man vill undvika köbildning på akuten och utöka antal platser för inläggning. Fler vårdplatser för samtliga avdelningar efterfrågas, akuten ska inte användas som vårdavdelning. Akuten ska erbjuda vård men patienterna måste också slussas därifrån.

Bättre och tätare bemanning
Överlag vill man se en ökad personaltäthet på akuten. Fler läkare per arbetspass och jämnare bemanning under hela dygnet är två av önskemålen från läkarna i undersökningen. Fler anställda med rätt kompetens är högt prioriterat. Man behöver satsa på rekrytering och erbjuda bra villkor för att underlätta bemanningen. Man efterfrågar specifikt fler sjuksköterskor och undersköterskor.

Rätt vård på rätt plats
Medan behovet av vårdplatser och bemanning är de två mest frekventa faktorerna i undersökningen kommer de nästföljande tre kategorierna på mer eller mindre delad tredje plats. En av dem handlar om triagering och vikten av att patienterna kommer till rätt plats från början. Många nämner remisstvång och vill se bättre bedömningar innan patienterna skickas till akuten. Man vill ha ett bra samarbete mellan primärvården, närakuter och akuten.

Bättre arbetsvillkor och högre lön för sjuksköterskor
Högre lön är ytterligare ett prioriterat område. Man vill framförallt se en löneökning för sjuksköterskorna, ”ge dem den lön de är värda”. I samband med lönen nämner man bättre arbetsmiljö och förbättrade arbetsvillkor. Högre lön kan också öka attraktionskraften och stärka bemanningen.

Förstärkt primärvård
Slutligen vill man förstärka primärvården och satsa mer pengar och resurser där. Primärvården bör byggas ut och bli mer lättillgänglig, inte minst för att öppenvården måste fungera för att avlasta akutsjukvården. Primärsjukvården bör vara såväl ”grindvakt” som en viktig länk för vidare vård.

Läkarnas beslut för akutsjukvården
1. Fler vårdplatser
2. Ökad bemanning
3. Triagering och remisskrav
4. Bättre arbetsvillkor och högre lön för sjuksköterskor
5. Förstärkt och utbyggd primärvård