Etikettarkiv: Digital vård

Bättre och mer enhetliga journalsystem

Läkare har tillfrågats ”Var och hur anser du att digitaliseringen kan tillföra mest inom sjukvården?”. Vi fick spridda svar, men många handlar om en och samma sak: journalsystemen.

Läkare vill få ett smidigare och mer användarvänligt journalsystem, som är enhetligt och bättre synkat. Det ska finnas sammanhållen och rikstäckande journalföring och datasystem. ”Vansinne att alla landsting/regioner försöker uppfinna sina egna hjul”, skriver en läkare. Det påpekas också att journal- och datasystem uppdateras och förnyas alldeles för ofta. Till syvende och sist handlar journalföringen om patientsäkerhet, påpekar många, eftersom det underlättar när patienter söker vård, underlättar inläggningar och minskar dubbelarbete.
”Låt dataspelstillverkarna göra våra journalsystem. DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös”, skriver en läkare som tröttnat på att systemen inte fungerar tillräckligt bra.
Bland svaren finns också en frustration med att det bara tycks bli fler datorprogram att hålla koll på och fylla i vid patientmöten.
Ett viktigt led i digitaliseringen är enligt många att minska administrationsbördan så att läkare i stället kan få tid till sina patienter. Upplevelsen av huruvida det faktiskt hjälper är delad.

”Låt dataspelstillverkarna göra våra journalsystem. DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös.”

Patientkontakt på distans
En annan del av digitaliseringen handlar om patientarbetet, och också där går åsikterna isär. Vissa läkare tycker att det är smidigt med videosamtal med patienter, till exempel vid årskontroller för kroniskt sjuka, eller att man kan göra bedömning av tester och bilder på distans. Också chattar lyfts fram som en positiv möjlighet. Andra menar att videosamtal är en krånglig och ineffektiv variant av telefonkontakt. Något som anges som en tillgång är onlineformulär med rutinfrågor och hjälp för adekvat triagering.
En del av de tillfrågade har dock tröttnat på digitaliseringen. ”Det finns för stor övertro till digitalisering. Det är som att sminka en gris – digitaliseringen löser inte grundfrågan med dysfunktionell sjukvård där alla är administratörer”, skriver en läkare.

De vanligaste svaren

• Att ha samma journal- och datasystem i hela Sverige
• Minska administrativa bördan för att få mer tid för patienterna
• Digitala patientbesök
• Övertro på digitaliseringen

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Digitalt planeringsverktyg effektiviserar slutenvården

Inom slutenvården på Akademiska sjukhuset har man för vårdplanering och styrning ersatt whiteboards och klisterlappar med en digital pekskärm som ger medarbetarna ett faktabaserat beslutsstöd i realtid. Det digitala verktyget frigör tid till patientnära arbete och underlättar både central vårdplatskoordinering och arbetsflöde på avdelningsnivå.

År 2018 präglades slutenvården på Akademiska sjukhuset av vårdplatsbrist, återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och svårigheter att överblicka aktuellt vårdplatsläge. Denna situation sådde fröet till DiViS, ett digitalt verktyg för visualisering och styrning av slutenvårdsflödet.
Verktyget har utvecklats i nära samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Tietoevry.

”Vårdpersonal som inte är på plats kan överblicka systemet från sin egen dator.”

Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare på produktionsenheten på Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Styra och koordinera
DiViS består av två komponenter: en för att styra och koordinera vårdplatser och patientflöden på sjukhusövergripande nivå, och en för att planera och styra arbetet på avdelningsnivå.
– DiViS hämtar data i realtid från journalsystemet och används i huvudsak på digitala pekskärmar, men även vårdpersonal som inte är på plats kan överblicka systemet från sin egen dator, säger Patrik Bodeby, som tidigare var projektledare och avdelningschef vid sjukhusets kirurgiska utvecklingsavdelning och numera är verksamhetsutvecklare på produktionsenheten.
När en första pilotversion av DiViS var framtagen började man arbeta med verktyget på kirurgiska utvecklingsavdelningen. Eftersom det var här behovet synliggjordes från början var det lätt att få personalen att börja använda den digitala tavlan i den dagliga verksamheten.

Nina Falk, Akademiska sjukhusets projektledare för DiViS.

Visualisera aktuell beläggning
För medarbetarnas del innebär DiViS att de har fått tillgång till ett helt nytt tvärprofessionellt kommunikationsverktyg. Aktiviteter och behov kopplade till avdelningens inskrivna patienter sätts upp och bockas av direkt på tavlans touchskärm eller från den egna datorn. Personalen behöver därmed inte längre springa och leta efter varandra eller lämna över handskrivna lappar för att förmedla information. Alla har alltid tillgång till en aktuell bild av dagens planering och patienternas omvårdnadsbehov.
– De främsta fördelarna med DiViS är att det ger vårdavdelningar bättre möjlighet att visualisera aktuell beläggning, styra sina egna flöden, samordna och prioritera resurser och aktiviteter, och underlättar rapportering och kommunikation. När samtliga medarbetare enkelt kan överblicka vad som gjorts och vad som behöver göras ökar även delaktigheten, säger Nina Falk, Akademiska sjukhusets projektledare för DiViS.

”När samtliga medarbetare enkelt kan överblicka vad som gjorts och vad som behöver göras ökar även delaktigheten.”

Verksamhetsbehoven styrde
– Vi var tidigt tydliga med att vi inte ville köpa in ett färdigt system. För oss var det viktigt att DiViS skulle utvecklas och utvärderas successivt under projektets gång, att verksamhetsbehoven styrde utvecklingen och att kunna involvera våra medarbetare från start. En av våra viktigaste framgångsfaktorer är just att medarbetarna var delaktiga i utformningen av DiViS redan från start. Tietoevrys konsulter träffade medarbetare på avdelningar och deltog i avdelningars dagliga styrningsmöten och sjukhusövergripande vårdplatskoordineringsmöten för att studera arbetssätt och fånga behov och krav. Tillsammans har vi skapat ett system som kontinuerligt utökas med ny funktionalitet i takt med att verksamhetens behov skiftar, säger Patrik Bodeby.
Efter det första pilotprojektet på utvecklingsavdelningen har DiViS successivt introducerats på nästan samtliga slutenvårdsavdelningar.

Ökar patientsäkerheten
– Nu pågår arbetet med vidareutveckling, så plattformen kan användas även för löpande reflektion och arbetsmiljöuppföljning. Vår ambition är att DiViS framöver även ska kunna användas till att följa upp kvalitetsmått. Det kan också bli aktuellt att börja använda DiViS i operations- och öppenvårdsverksamheten, säger Nina Falk.
DiViS ger medarbetarna rätt förutsättningar att agera proaktivt i en komplex verksamhet och snabbt kunna överblicka var patienten befinner sig på sin vårdresa. Teamarbetet gynnas av ett gemensamt verktyg och medarbetare behöver inte lägga tid på att hitta kollegor för att förmedla information. För patientens del har DiViS bidragit till en ökad patientsäkerhet eftersom risken att personalen missar viktiga moment som kan leda till fördröjd behandling minimeras.

”Genom vårt agila arbetssätt kan förbättringsförslag implementeras i DiViS på ett par månader.”

Sara Saltin, projektledare för DiViS-projektet på Tietoevry.

Involvera medarbetarna
– Det nära samarbetet mellan oss på Tietoevry och Akademiska sjukhuset har varit helt unikt. Initialt hade vi tät och löpande kontakt med avdelningschefer och medarbetare och DiViS fick växa fram under deras överinseende. Nu när DiViS är breddinfört sammanställer Nina synpunkter och förbättringsförslag från verksamheten och tar dem vidare till oss. Genom vårt agila arbetssätt kan förbättringsförslag implementeras i DiViS på ett par månader, vilket ytterligare stärker medarbetarnas engagemang i systemet, säger Sara Saltin, projektledare för DiViS projektet på Tietoevry.
– Mitt råd till andra sjukhus som vill införa den här typen av system är att börja i liten skala, involvera medarbetarna från start och att inleda implementeringen som en pilot på en avdelning. Eftersom Akademiska sjukhuset äger systemet själva uppmuntrar vi även andra vårdgivare som är intresserade av den här typen av system att ta kontakt med oss. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Patrik Bodeby.

Ny chattbot ska bedöma patienter

Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig i Region Gävleborg. Foto: Niklas Larsson

Med den nya tjänsten Min vård tar digitaliseringen i Region Gävleborg ett stort kliv framåt. Via frågeformulär och en triage-chattbot ska patienter slussas rätt.
– Triagemotorn blir ett kraftfullt medicintekniskt verktyg, och gör det möjligt för oss att få bort onödiga mellanhänder och jobba mer effektivt, säger Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig.

I början av maj lanserades digitaliseringsprojektet Min vård i Region Gävleborg. Syftet är att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Förhoppningen är att många enklare tillstånd ska lösas med egenvårdsråd eller självservicefunktioner.
– Tjänsten var från början en politisk beställning, att våra invånare ska kunna nå vården digitalt. Och det vi konstaterade var att vi redan nu har bristande tillgänglighet och brist på rätt kompetenser. Ska vi göra vården ännu mer tillgänglig måste vi också bygga funktioner som skapar nytta i verksamheten, säger Simon Nilsson, läkare och utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.

”Ska vi göra vården ännu mer tillgänglig måste vi också bygga funktioner som skapar nytta i verksamheten.”

Fem olika steg
En nyckelfunktion är den så kallade triagemotorn, en automatiserad chattbot och algoritm. Patienten har 279 frågeformulär att tillgå, och i slutet av formuläret finns triageringen. Med hjälp av fem olika steg ska patienten hamna rätt.
– Vilken yrkesgrupp ska handlägga patienten? Behövs det en särskild spetskompetens inom professionen, kanske en diabetessjuksköterska? Vilken är rätt vårdenhet, är det primärvården eller en specialistmottagning? Vilken vårdform behövs – det är inte meningen att allt ska sorteras till digitala besök, en läkare kan ju behöva titta i halsen vid halsont. Sista frågan är om det är brådskande, där prioritering sätts på en skala mellan 0 och 12, säger Simon Nilsson.

Tilltalande för yngre
När de fem frågorna besvarats av algoritmen låses tidsbokningssystemet upp för patienten, som då kan hitta en tid för sitt besök, oavsett om det ska ske digitalt eller fysiskt. Dessutom får vårdpersonalen en delvis färdig journalanteckning från plattformen, och inbyggt finns möjlighet för vårdgivare att chatta med varandra och slippa pappersremisser.
– Det här kommer att vara mest tilltalande för yngre medborgare, men tanken är att kan vi halvautomatisera deras kontakt kan vi få mer tid till de som är sköra. Vi kommer att ha en kraftigt ökad åldrad befolkning i regionen, men inte fler händer i vården. Så om vi minskar administration och dokumentation så kanske vi ändå räcker till, säger Simon Nilsson.

AI ökar precisionsgraden i vården

Markus Lingman, specialist­läkare i kardiologi och internmedicin på Hallands sjukhus och Årets AI-svensk 2020. Foto: Ciprian Gorga, Hallands sjukhus

Artificiell intelligens, AI, handlar om att analysera stora datamängder för att se komplexa mönster och göra förutsägelser. AI är en verktygslåda för att hantera betydligt större informationsmängder än vad den mänskliga hjärnan är kapabel till, och tillämpningsområdena i sjukvården är otroligt många.

AI har många tillämpningsområden i sjukvården, alltifrån bildanalys till att processa stora mängder information om specifika patienter och därigenom erbjuda beslutsstöd för läkare. AI kan ta hänsyn till ett stort antal parametrar som berör patientens hälso- och sjukdomssituation.
– Utöver beslutsstöd kan AI användas till att förutsäga hur patientens sjukdomstillstånd kommer att utvecklas över tid. Det underlättar förstås klinikers möjligheter att sätta in förebyggande åtgärder och behandling i rätt tid, säger Markus Lingman, som är strateg och sitter i ledningsgruppen för Hallands sjukhus. Han är specialistläkare i kardiologi och internmedicin samt adjungerad professor i medicin. Markus Lingman utsågs till Årets AI-svensk 2020, ingår i strategigruppen för AI Sweden och leder ett antal nationella projekt inom informationsdriven vård.

Planera och dimensionera
AI kan även användas på en övergripande nivå för att identifiera mönster i sjukvården. Genom att analysera data kring antalet vårdsökande kan AI utgöra ett viktigt stöd i arbetet med att planera och dimensionera vården, säger Markus Lingman. Hans intresse för AI är sprunget ur det faktum att både forskning och verksamhetsutveckling under en längre tid har närmat sig en komplexitetsnivå och en informationsflora som är svår att hantera med traditionella verktyg. Det krävs i stället ett kraftfullt verktyg som kan hantera en hög komplexitetsnivå och omfattande informationsmängder.

”Sjukvården är relativt sent ute när det gäller AI-utveckling, flera andra sektorer har kommit betydligt längre.”

Ökar precisionsgraden
– Sjukvården är relativt sent ute när det gäller AI-utveckling, flera andra sektorer har kommit betydligt längre. Jag har därför låtit mig inspireras av bland annat fordonsindustrin i arbetet med att implementera AI i sjukvården. Jag såg vad man lyckats åstadkomma med AI i andra branscher och bestämde mig för att försöka tillämpa det i sjukvården, säger Markus Lingman.
Han anser att sjukvården behöver verktyg som ökar precisionsgraden i de insatser som genomförs.
– Ofta behandlas många patienter för säkerhets skull eftersom vi inte alltid vet vilka patienter som är i störst behov av specifika insatser. Många patienter med kroniska sjukdomar kallas rutinmässigt till årliga kontroller, men en del är egentligen inte i behov av något läkarbesök. AI är ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma mer riktade vårdinsatser, säger Markus Lingman.

Individualiserad vård
AI utgör i dagsläget en viktig komponent i läkemedelsutveckling och bilddiagnostik. Markus Lingman förutspår att det framöver kommer att spela en avgörande roll i utvecklingen av precisionsmedicin och göra det möjligt att individualisera omhändertagandet av patienter.
– AI kan även generera mycket patientnytta. Det kan hjälpa en kroniskt sjuk patient att förutsäga och i viss mån förebygga skov. En stor fördel med AI är att det spar tid för läkaren och ger mer nytta för patienten, säger han.

Objektivt beslutsstöd
En fördel med AI är förstås att det är en teknologi som utgör ett objektivt beslutsstöd, oavsett tidpunkt och förutsättningar. AI låter sig inte påverkas av sådant som trötthet eller känslor. Än så länge finns bara ett fåtal AI-stöd implementerade i vården men runt hörnet väntar en stor mängd produkter på att göra entré.
– För närvarande utformas en lagstiftning på EU-nivå som beskriver under vilka förutsättningar AI-modeller bör utformas framöver. En sådan lagstiftning behövs för att sortera bort de modeller som inte är framtagna på adekvat sätt, avslutar han.

Vilka positiva förändringar har skett?

Möjligheten att kommunicera digitalt, engagemang bland personal, och lärdomar som dragits under pandemin an­ges som goda förändringar i vården. Men de flesta uppger att det inte hänt något positivt alls de senaste åren.

Frågan som ställdes till ett slumpmässigt urval av läkare var Kan du ge exempel på någon positiv förändring inom sjukvården under de senaste åren? Svaren har spretat, men det finns några mönster.

Digitalisering
Digitalisering är ett stort tema som många nämner ur olika synvinklar. Framför allt är det möjligheten till digitala möten med både kolleger och patienter som lyfts fram – och en bieffekt av det är enligt vissa också att man har färre möten totalt sett, vilket uppskattas. Också nya digitala verktyg ses som något positivt av flera.

”Känslan av enhet och kampvilja under pandemin. Det har varit jobbigt men också påmint oss om varit vi valt den här branschen.”

Samarbetet
Många lyfter fram att samarbetet förbättrats under pandemin, exempelvis i form av kommunikation mellan slutenvård och öppenvård. Några nämner engagemanget och det kollegiala stödet som kommit fram under pandemin. ”Känslan av enhet och kampvilja under pandemin. Det har varit jobbigt men också påmint oss om varit vi valt den här branschen” skriver en läkare. Personalen anses dessutom ha fått ett större inflytande. Också lärdomar och den snabba omställningen under pandemin hyllas.
Den medicinska utvecklingen har också gått framåt, något som många tar fasta på. Nya läkemedel och behandlingsmetoder, sätt att operera och inte minst covidvaccinet.

Inget positivt
Men en stor del av de som svarat på frågan svarar rätt och slätt ”nej” till om något positivt har skett. ”För närvarande upplever jag en stark sprial nedåt”, uppger en läkare. En annan skriver: ”Hoppats på så mycket gott som skulle ha kunnat komma men känner varje ny ledning, varje nytt sätt att jobba styrs av en underliggande produktionsmålsättning och pressar redan befintliga pressade resurser till att knäckas.”

De vanligaste svaren

• Digitalisering
• Bättre samarbete sedan pandemin
• Större inflytande för personalen
• Medicinsk utveckling
• Att det inte skett något positivt alls

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Taligenkänning frigör administrativ tid

Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance. Foto: Jörgen Andersson
Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance. Foto: Jörgen Andersson

Idag skriver många läkare in patientens journalanteckningar med hjälp av tangentbordet. Med AI-baserad taligenkänning, blir frigjord administrativ tid snabbt en stor vinst.

Att tala går tre-fyra gånger fortare än att skriva och läkare kan enkelt färdig­ställa sitt journalarbete direkt efter patientmötet.
– Med Dragon Medical taligen­känning kan läkare med hjälp av röstkommandon även utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet. Detta minskar antalet ”klick” och systemet blir mer användarvänligt, säger Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance.

Klicka här för att läsa mer om Dragon Medical One

Journalanteckningar direkt
Andra läkare dikterar idag sina journalanteckningar och skickar dem vidare som ljudfil till en medicinsk sekreterare, som sedan skriver in informationen. Ofta tar det flera dagar eller till och med veckor innan denna information blir tillgänglig för vårdpersonal och patient. När läkare använder taligenkänning, omvandlas talet till korrekta journal­anteckningar direkt.
– Tidigare dikterade jag och det kunde ta en eller två veckor innan diktatet var utskrivet. Idag när jag använder taligenkänning kommer texten direkt, säger Mari Gustafsson, specialistsjuksköterska psykiatri i Region Kronoberg.
Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet och insyn i sin vård.
– En stor fördel för patienten är att få snabb tillgång till sin vårdinformation på 1177 Vårdguiden. Även mellan vårdenheter blir information tillgänglig i realtid. Allt blir mer patientsäkert och effektivt helt enkelt, tillägger Torbjörn.

Många regioner redan igång
Region Skåne har fortsatt sin breda utrullning av taligenkänning och har nu fler än 4000 användare. Kundgrupp COSMIC (KGC) med åtta regioner och Capio S:t Görans sjukhus har under året valt att investera i taligenkänning. En av dessa regioner är Kronoberg, som nu har påbörjat sitt breddinförande av taligenkänning som en del av omställningsprogrammet ”Nära vård”. De vill möjliggöra en ökad patientsäkerhet genom att journalanteckningar blir tillgängliga direkt för både patienter och vårdpersonal i samband med vårdtillfället.
– Hälso- och sjukvården befinner sig på en spännande förändringsresa! Beteenden, processer och rutiner anpassas till ny teknologi och det är oerhört spännande. I slutändan handlar teknologin om människor, om att förbättra för såväl patienter som medarbetare i vården, avrundar Torbjörn Hurtig.

Klicka här för att läsa mer om Dragon Medical One

Nuance

Nuance erbjuder AI-baserade taligenkänningslösningar för klinisk dokumentation. Med Dragon™ Medical One skapas patientens vårdhistoria i journalsystemet i realtid. Dragon Medical One minskar vårdpersonalens administrativa börda, ökar patientens delaktighet och höjer patientsäkerheten.

Vill du veta mer? Läs mer om Dragon Medical One på vår hemsida eller kontakta oss: infohealth.nordic@nuance.com

www.nuance.se

Egenmonitorering – nya möjligheter för patienter och vårdgivare

Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg
Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg

Genom egenmonitorering kan både patienter och vårdgivare dra nytta av digitaliseringens fördelar. Under två års tid har vårdgivare från såväl primärvård som specialistvård undersökt hur vårdformen kan användas i Västra Götaland.

Senast i morse skickade distriktssköterskan Gunnel Pedersen ett chattmeddelande till en av patienterna i Västra Götalandsreginen som deltar i pilotprojektet inom egenmonitorering.
– Jag skrev att värdena såg fina ut och att han skulle höra av sig om han undrade över något, säger Gunnel Pedersen som arbetar som samordnare för egenmonitorering inom Närhälsan.
Fokus ligger på hjärtsvikts- och hypertonipatienter. Men även till exempel diabetespatienter har inkluderats i projektet där fem olika sjukhusförvaltningar har gått samman för att utvärdera och finslipa den digitala vårdformen.
Den lätt överviktiga och heltidsarbetande femtioåringen som Gunnel Pedersen chattade med är ett tydligt exempel på hur egenmonitoreringen fungerar. Mannen fångades upp i projektet när han besökte vårdcentralen för att förnya sin blodtrycksmedicin.
Under ett första möte fick mannen, förutom information om egenmonitoreringen, även en våg, ett aktivitetsarmband samt en blodtrycksmätare. Samtliga instrument var ihopkopplade med den app som installerats på mannens mobil.
Mannen började sedan att dagligen kartlägga sina värden i appen. I andra änden satt Gunnel Pedersen och följde utvecklingen i en vårdgivarportal.
– I början såg jag förhöjda värden. Jag tog då kontakt med medicinerande läkare som ökade på behandlingen, säger hon.
Hon kunde sedan följa hur mannens värden stabiliserade sig. I takt med att tiden gick blev även en annan positiv trend synlig.
– Som en följd av egenmonitoreringen har mannen tagit tag i sin egen hälsa. Han har stadigt gått ner i vikt och hans värden har stabiliserats, säger Gunnel Pedersen.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Äldre anammar tekniken
Även IVA-sjuksköterskan Mikael Ekman arbetar som samordnare för projektet inom Närhälsan.
– Egenmonitoreringen förenklar och snabbar upp vårdförloppet. Här finns det fantastiska möjligheter och det måste bli ännu mer känt ute i samhället, säger han.
Att egenmonitorering inte skulle vara något för äldre personer håller han inte med om.
– En av alla lärdomar vi har fått längs vägen är att ålder inte behöver vara ett hinder. Många äldre är nyfikna på tekniken och har dessutom barnbarn som håller dem uppdaterade, säger han.

Brett samarbete
Erfarenheterna från medarbetare ute på golvet är nödvändiga för utvecklingen av egenmonitoreringen. Det är även viktigt med ett brett regionalt samarbete som är förankrat hos såväl sjuksköterskor som läkare och chefer.
– Att samla fyra olika sjukhusförvaltningar och Närhälsan under samma tak är en utmaning. Men det är även fantastiskt roligt att få byta erfarenheter och se att det inte spelar någon roll var vi sitter, säger Gudrun Greim som är delprojektledare för egenmonitoreringen inom primärvården samt verksamhetschef för Närhälsan online.
Hon får medhåll av Helén Sjöland, delprojektledare och hjärtläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset.
– Vi har bestämt oss för att ha likartade arbetssätt och tillsammans har vi utformat något som kan liknas vid en kokbok för hur vi ska agera vid egenmonitoreringen, säger hon och berättar att även om specialistvården är mer restriktiv med vilka patienter som erbjuds egenmonitorering så är själva förfarandet i stort sett detsamma.

Vårdgivarna mer positiva
Det är för tidigt att dra några slutsatser men Gudrun Greim har kunnat se flera positiva trender. Hon har bland annat sett hur egenmonitoreringen ersatt många fysiska besök samt att vård­givarna har kunnat agera snabbare. Patienterna som deltar i projektet uppger även att de känner sig tryggare.
Under de två år som pilotprojektet har pågått har hon även sett hur vård­givarnas inställning har förändrats.
– För två år sedan var många tveksamma till egenmonitoreringen, men intresset för att lära sig att monitorera växer, säger Gudrun Greim.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Vårdform för framtiden
Nästa fas i projektet är att implementera egenmonitoreringen på en bredare front.
– Jag är övertygad om att egenmonitoreringen är här för att stanna och att problem som uppstår längs vägen kommer att lösas. Om vi tittar på till exempel hjärtsviktsvården så blir den allt mer läkemedelsintensiv. Då passar det extra bra med egenmonitorering, säger Helén Sjöland.

Västra Götalandsregionen – Närhälsan

Egenmonitorering i Västra Götaland: Patienten behöver ha BankID, en egen mobiltelefon eller surfplatta där appen för egenmonitorering installeras, vårdgivaren lånar ut mätutrustning och hjälper patienten att komma igång. Vårdgivaren avgör utifrån patientens behov vilka parametrar som ska mätas. Det kan vara: blocktryck, vikt, syremättnad, fysisk aktivitet och självskattningar.
Projektet genomförs inom både primär- och specialistvård, på Östra sjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Sjukhusen i Väster samt i Närhälsan. I dagsläget har cirka 260 patienter med främst hjärtsvikt, hypertoni och diabetes använt egenmonitorering. Patienterna egenmonitorerar under minst sex månader. En del av patienterna har använt en enklare lösning med en interaktiv lärplattform där varken internet, datorvana eller BankID behövs. Pilotprojektet sjösattes hösten 2019 och pågår i tre år.

www.narhalsan.se

Pandemin har genererat nya samverkansstrukturer

Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Foto: Niklas Larsson

En positiv effekt av pandemin är att samverkan över avdelnings- och vårdgivargränserna har förbättrats avsevärt. Sjukvårdsledningarna har ofta givit professionerna ett större mandat att fatta självständiga beslut. Fler läkare och färre chefer har varit involverade i de dagliga besluten kring hur man bör strukturera och hantera vården av coronapatienter.

Trettiosex procent av läkarna anser att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Andelen är lägre än väntat. Det kan bero på att somliga läkare i stället uppfattar de förändringar som skett under pandemin som negativa. Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar under pandemin, säger Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Han har arbetat kliniskt som läkare i ett par år och arbetar sedan 2017 som utvecklingsansvarig.

”Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar.”

Medarbetarna delaktiga
En farhåga i Region Gävleborg var läkarnas skepsis mot digitala patientmöten. Med facit i hand kan Simon Nilsson i stället konstatera att merparten av regionens läkare betraktar de digitala patientmötena som ett välfungerande komplement. En lärdom under coronapandemin är, enligt Simon Nilsson, vikten av att inte krångla till saker och ting och värdet i att låta medarbetare testa sina idéer. Ett exempel var i början av pandemin när det inte längre fanns några tillgängliga respiratorer i Region Gävleborg. En lungläkare föreslog då att man kunde bygga om CPAP:er så de kunde ge patienter ett visst andningsstöd.
– Jag hoppas att fler läkare känt sig delaktiga i verksamhetsutvecklingen under pandemin. Fler har engagerat sig för att vara med och driva förändringar. En lärdom från pandemin är att riva murar mellan avdelningar. Tidigare utgick många verksamheter med resursbrist från ett silotänk där de i första hand såg till sin egen verksamhet. Under pandemin har vi tvingats tillämpa ett bredare perspektiv som jag hoppas lever kvar även långsiktigt. Det är viktigt att verksamheterna även fortsättningsvis uppmuntrar vårdpersonalens vilja att engagera sig i verksamhetsutvecklingen, säger Simon Nilsson.

Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Hallands sjukhus.

Förbättrad samverkan
– Många läkare inom anestesi och intensivvård är i nuläget slitna och trötta. Det pågående och väntande arbetet med att hantera den uppskjutna vården ligger som en våt filt över verksamheterna, vilket bidrar till att många ännu inte fått den återhämtning de behöver. Det kan därför vara svårt för många läkare att i dagsläget orka lyfta blicken och se de positiva verksamhetsförändringar som pandemin trots allt medfört, säger Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård, tf. verksamhetschef för opererande och medicinsk specialistvård vid Hallands sjukhus i Kungsbacka samt ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.
Hon betraktar den förbättrade samverkan på alla nivåer som pandemins viktigaste verksamhetsförändring, däribland den nationella samordningen av IVA-platser, som var nödvändig för att hantera ett relativt lågt antal IVA-platser, redan innan pandemin.
– Samverkansstrukturerna har utvecklats otroligt mycket även lokalt, inte minst vad gäller samarbetet över klinikgränser. Under pandemin har det inte funnits utrymme att fundera på vem som egentligen ansvarar för vad eller vems resurser som ska användas utan fokus har bara varit att hitta lösningar. Det har även varit nödvändigt att hitta innovativa alternativ för att hantera den material- och läkemedelsbrist som uppstod. Den problemlösningskulturen hoppas jag verkligen att vi kan tillvarata och vidareutveckla, säger Maja Ewert.
Hon anser att sjukvården bör fortsätta nyttja de samverkansarenor som etablerats under pandemin, utveckla dem ytterligare och inkludera dem som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen.
– Det är angeläget att bevara samverkansstrukturen, även om mötestillfällen nu kan glesas ut, säger Maja Ewert.

Anser du att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Onkolog på distans

Jan Novotný är uppkopplad i Prag och har sina patienter i Norrbotten. Foto: Simon Eliasson

Tjeckiske onkologen Jan Novotný bodde i Boden i tre år tillsammans med sin familj. Nu har han flyttat hem till Prag och jobbar vidare åt Sunderby sjukhus på distans.
– Det har stora fördelar för patienterna, jag kan prata med dem när de är på Kanarieöarna eller i Abisko, säger han.

År 2012 flyttade Jan Novotný till Boden med sin familj. Efter tre månaders intensivkurs i svenska började han arbeta som onkolog på sjukhuset i Luleå, fokuserad på gastrointestinal cancer och neuroendokrina tumörer.
– Eftersom Norrbotten är så stort var det redan då vanligt att man träffade patienter på distans, och alla mindre sjukhus och vårdcentraler var ihopkopplade med ett videokonferenssystem. Så det är ingen skillnad om jag är inkopplad från Övertorneå eller Prag, säger han.

”Det bästa är om man kan träffa patienten fysiskt första gången, då får man en bättre kontakt.”

Kan sakna patienterna
Sedan 2015 spenderar Jan Novotný en vecka i månaden på Sunderby sjukhus, resten av tiden är han i Prag. På grund av pandemin har besöken i Sverige uteblivit helt, men han hoppas på att snart kunna återuppta dem.
– Jag kan utföra adekvat vård utan att träffa patienten, men jag kan längta efter att prata djupare och bredare med patienter och deras anhöriga. Det bästa är om man kan träffa patienten fysiskt första gången, då får man en bättre kontakt.
Men Jan Novotný ser att många patienter föredrar distansvård, bland annat de som är bortresta eller bor långt bort från sjukhuset.
– Det finns patienter som inte klarar att pendla mellan hemmet och sjukhuset, och då är det här en stor hjälp för dem.

Får snabbare hjälp
Upplägget att jobba på distans kräver ett teamarbete. Patienterna genomgår upprepade provtagningar och bild­diagnostik, som gör att Jan Novotný kan göra en bedömning.
– Nackdelen är att jag inte kan undersöka patienter som behöver en fysisk undersökning. Jag kan till exempel inte lyssna på lungorna vid misstanke om lunginfektion. Det finns situationer då jag behöver hjälp av mina kolleger som finns på plats på sjukhuset, säger Jan Novotný.
Han betonar att han har många bokningsbara tider, så patienter kan snabbare få hjälp.
– Det är ganska långa väntetider i Sverige men nu kan jag träffa patienten vid rätt tid. Har en patient akuta komplikationer kan vi prata samma dag vilket innebär att jag kan ta rätt beslut vid rätt tid. Vi kan jobba på och få resultat väldigt snabbt.

Digitalisering med patienten i centrum

Göran Örnung, divisionschef för medicin och Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatri. Foto: Mikael Frisk
Göran Örnung, divisionschef för medicin och Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatri. Foto: Mikael Frisk

I Region Jämtland Härje­dalen divisionen Nära vård är flera spännande projekt i gång, som gynnar både patienten och läkaren. Bland annat har man börjat med drönartransport av prover, och egenmonitorering för patienter med högt blodtryck och hjärtsvikt.
– Det är bara fantasin som sätter gränserna för vad man kan göra, säger divisionschefen Göran Örnung.

Charlotta Wasell, ST-läkare i allmänmedicin.
Charlotta Wasell, ST-läkare i allmänmedicin.

Region Jämtland Härjedalen divisionen Nära vård har kommit väldigt långt i sin digitaliseringsprocess och jobbar hela tiden för att ha patienten i centrum.
– Tidigare har vården haft ett reaktivt arbete, där man hade kunnat göra mycket mer för att patienterna inte ska komma in som bilar med bärgare. Revolutionen och fjärde vågens vård är nu patientens egenvård. När du är ute och kör bil tittar du på instrumentbrädan och det är likadant med en kronisk sjukdom, får man en signal om att något är fel kan man ta hand om det mycket snabbare, säger Göran Örnung, divisionschef för medicin.
Charlotta Wasell är ST-läkare i allmänmedicin och har analyserat blodtrycksvärden som samlats in i ett pilotprojekt genom egenmonitorering. Patienterna utrustades med en app, blodtrycksmätare och ett aktivitetsarmband. 262 stycken patienter genomförde tillsammans över 63000 mätningar.
– Regionen hade som syfte att utarbeta en vårdmodell som underlättar egenvården för patienter med kronisk sjukdom med hjälp av distansoberoende teknik. Annars kanske patienterna kommer till hälsocentralen och mäter blodtrycket en eller två gånger per år. Resultatet antyder att det faktiskt har en effekt på blodtrycket för patienten så att det potentiellt minskar individens risk för hjärt- och kärlsjukdom och stroke, säger hon.

Odensala hälsocentral söker Distriktsläkare med intresse för Nära Vård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Myrvikens hälsocentral söker ST-läkare. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Större tillgänglighet för patienten
Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen, ser också många fördelar.
– Utifrån min horisont så tror jag på att man har bättre koll på patienterna, samtidigt som det kräver färre besök med resor och allt vad det innebär, det blir en mindre belastning på den fysiska träffen. Det gör att vi kan lägga mer tid på de som måste komma in och som man inte kan göra digital övervakning på. Det blir därmed en större tillgänglighet för patienten som övervakas digitalt men även för andra patienter. Det här är helt klart framtiden.
Göran Örnung ser hur digitaliseringen blir en lösning för de långa väntetiderna som vården kämpar med.
– Det är ett systemfel just nu, där det är långa väntetider om man inte kommer in med blåljusambulans. Att snabbt få komma till med sin oro och få ett klart utredningsalternativ är viktigt för patienterna, och det behovet kommer vi aldrig att bygga ifatt med den fysiska miljön. Det är trögt att komma in genom dörrarna första gången, men med digitala lösningar slipas den tröskeln ner.

Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen.
Jim Kaarnavuo, Närvårdsområdeschef Primärvården Härjedalen.

Drönartransport av prover
Också för läkarna har digitaliseringen stora fördelar.
– När jag som slutenvårdsspecialist ska skriva ut en patient från avdelningen slipper jag skicka en massa papper och remiss, utan nästa läkare kan ta över på en gång digitalt. Det är en framgångssaga, man slipper steget mellan slutenvård och öppenvård. Idag finns det risk för felaktig information i flödet och den som kommer i kläm är patienten. Men med digitaliseringen spelar det ingen roll om den som tar över är 20 minuter eller 2 timmar bort, säger Göran Örnung.
Ett annat spännande pilotprojekt i Jämtland är drönartransport av prover. I glesbygden går marktransporterna endast en gång per dag vilket innebär att alla prover måste tas på förmiddagen.
– Det här öppnar upp många möjligheter. Patienterna kan komma vilken tid de vill, det blir en snabbare analys av proverna, det är miljövänligt, och när drönaren är vid labbet i Östersund kan den ta med läkemedel eller sjukvårdsmaterial tillbaka till hälsocentralen, säger Jim Kaarnavuo.

Underlättar administration
Zeb Freij, ST-läkare inom vuxenpsykiatrin, arbetar med ett projekt som underlättar administration. Läkaren använder som vanligt diktafon men talet omvandlas direkt till text, utan att behöva gå via en sekreterare.
– Det finns också möjlighet till auto­texter: om jag till exempel har undersökt någon neurologiskt och ska beskriva alla fynd så är själva diktattiden kanske fem minuter, men om jag talar in “normalt nervstatus” så tar det bara två sekunder, säger han.
Den nya sortens diktering har också många fördelar för patienten.
– Vårdkolleger kan direkt, utan fördröjning, se vad som skrivits i journalen och patienten själv kan komma hem efter ett vårdbesök och få samma information. Tryggheten och patient­säkerheten får verkligen stå i centrum.

Odensala hälsocentral söker Distriktsläkare med intresse för Nära Vård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Myrvikens hälsocentral söker ST-läkare. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Region Jämtland Härjedalen – Nära vård

Region Jämtland Härjedalen division Nära vård går i bräschen för digitaliseringen. Med sina 21 regiondrivna hälsocentraler och Östersunds sjukhus ger regionen en trygg och nära vård till sina patienter och erbjuder nya spännande utvecklingsmöjligheter för vårdpersonalen. Med olika pilotprojekt, såsom drönartransport av prover, patienters egenmonitorering och talsyntes för läkare blir Region Jämtland Härjedalen division Nära vård en utvecklande arbetsgivare med blicken mot framtiden.

Kontakt:
Göran Örnung, divisionschef Medicin
goran.ornung@regionjh.se
regionjh.se