Etikettarkiv: Geriatrik

Helhetsperspektiv inom geriatriken

Verksamhetschefen Arne Sjöberg brinner för helhetstänkandet inom geriatriken.

Geriatriken har haft ett tufft år i och med pandemin, men är en specialitet där ny kunskap hela tiden implementeras.
– Om man är en vetgirig människa som vill lära sig mycket så är den här patientgruppen fantastisk att jobba med som läkare, säger Arne Sjöberg, verksamhetschef i Kalmar.

Geriatriken är en relativt ung specialitet som bara funnits i omkring 30 år. Arne Sjöberg har varit verksamhetschef vid geriatriska kliniken på länssjukhuset i Kalmar i 29 år och varit med och utvecklat specialiteten.
– Människan ses fortfarande i stor utsträckning som ett objekt, ett organ eller en diagnos, med ett slags ”maskintänkande” inom flera discipliner. Det blev innehållslöst för mig. Visionen är istället att se människan som ett subjekt, där vi har ett personcentrerat synsätt. Det är så lätt hänt att man blir ”han med urinvägsinfektion” eller ”den demente” istället för en människa med demenssjukdom, säger han.

”Vi är väldigt frikostiga med att skicka iväg folk för fortbildning eftersom kunskap är en färskvara.”

Inte bara kroppen
Arne Sjöberg betonar att det inom geriatriken finns en viktig psykisk dimension, liksom en social och existentiell. Dessa behöver analyseras utifrån eventuella behov hos patienten.
– Allting samspelar. Det är ganska lätt att bota en urinvägsinfektion men det kanske är den existentiella problematiken man ska jobba med för att skapa livskvalitet.
Och det finns ständigt nytt att lära.
– Vi är väldigt frikostiga med att skicka iväg folk för fortbildning eftersom kunskap är en färskvara. Det är en framgångsfaktor för att överleva som specialitet, att mina läkare är insatta i det senaste. Då måste jag skapa förutsättningar för dem att tillgodogöra sig det, säger Arne Sjöberg.

Pandemin försvårade
Under pandemin har en av Arne Sjöbergs avdelningar blivit en covid-avdelning. Under andra och tredje vågen har allt fler yngre patienter tagits in, vilket fått konsekvenser.
– Det har lett till en undanträngningseffekt för de sköraste äldre som behöver sjukhusvård. De har istället hamnat på en medicinklinik eller ortopeden till exempel, och där får de inte den geriatriska vården. Det har bidragit till en onödig överdödlighet eftersom de inte blivit omhändertagna på det sätt de hade kunnat bli.
Arne Sjöberg ser tre saker som vården behöver ta till sig från pandemin: man behöver säkra tillgång till skyddsutrustning, åtgärda den bristande kunskapen om hygienföreskrifter, samt ha ledare som vet hur en pandemi eller liknande kris ska hanteras.
– Det hände mycket på kort tid och det var ingen som tänkte på att utbilda personal i äldreomsorgen i tid kring allt detta, på det sätt vi gjorde här på sjukhuset. I framtiden kommer vi att vara bättre beredda och tidigare i våra planer. Vi har alla lärt oss mycket.

Symptombild hos äldre skiljer sig

Foto: Shutterstock
Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening. Foto: Alexander Ruas
Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening. Foto: Alexander Ruas

Carina Metzner, ordförande i Svensk geriatrisk förening, hoppas att Coronapandemin ska bidra till att i ökad utsträckning rikta uppmärksamheten mot de äldre.
– Jag hoppas att det leder till att man värnar mer om dem och tar mer hänsyn till deras behov framöver.

– Smittspridningen när det gäller covid-19 har varit störst bland de äldre som är sjukast, skörast och allra äldst. Det är den grupp som vanligtvis är mest utsatt för olika typer av virus, som säsongsinfluensa, säger Carina Metzner, som även är verksamhetschef för Multisjuka äldre på Tema åldrande på Karolinska universitetssjukhuset.

Symptomen skiljer sig
73 procent av läkarna anser att säkerhetsrutinerna mot smittspridning av covid-19 i äldreomsorgen har varit dåliga eller inte så bra.
– Smittspridningen bland äldre är en känslomässigt laddad fråga för många. I det här läget, när vi befinner oss mitt i en pandemi, är det viktigt att vi tar ett steg tillbaka och strävar efter att överblicka situationen innan vi drar förhastade slutsatser eller letar syndabockar när det gäller smittspridningen i just denna åldersgrupp. Det gäller att skilja på fakta och känslor, och hittills vet vi för lite för att kunna dra några slutsatser kring alla de faktorer som orsakat smittspridningen bland äldre, säger Carina Metzner.
– Covid-19 är ett relativt nytt virus och ingen sitter inne på alla svaren kring virusets påverkan på sköra äldre. De första sjukdomssymptomen hos äldre är sällan feber eller luftvägsproblematik, utan de första sjukdomstecknen kan istället vara minskad aptit, magproblem eller att man uppvisar tecken på förvirring. Man bör också ha i åtanke att vi ännu inte vet hur eventuell immunitet mot Coronaviruset utvecklas bland äldre, säger hon.

Testa de äldre frikostigt
– Jag anser att man bör vara väldigt frikostig med provtagning av äldre patienter, man bör testa dem för covid-19 vid minsta lilla förändring i deras mående. Samtidigt är det viktigt att konsekvent fortsätta följa de basala hygienrutiner som vi generellt är duktiga på i Sverige: regelbunden handtvätt, ökad användning av visir vid kontakt med äldre och att inte arbeta när man känner sig sjuk, säger Carina Metzner.
Hon anser att samhället i stort har mycket att lära av Coronapandemins spridning och effekter på de äldre.
– Vi behöver vara fortsatt uppmärksamma på hur det här viruset beter sig hos äldre. Vi lär oss kontinuerligt allt mer om hur covid-19-viruset fungerar. Det gäller allt från symptombilden till virusets långsiktiga effekter på kroppen och immunförsvaret, säger Carina Metzner.

Vad anser du om säkerhetsrutinerna mot smittspridning av covid-19 i äldre­omsorgen? De är…
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Geriatriken i Södertälje – utvecklande verksamhet med visioner

Roza Partovi, ST-läkare och Peter Johnson, tf. verksamhetschef på Geriatriska kliniken vid Södertälje sjukhus. Foto: Ulrich Schulte
Roza Partovi, ST-läkare och Peter Johnson, tf. verksamhetschef på Geriatriska kliniken vid Södertälje sjukhus. Foto: Ulrich Schulte

Roza Partovi skulle bli specialist i allmänmedicin. Men när hon efter två år randade på Geriatriska kliniken vid Södertälje sjukhus bestämde hon sig för att byta specialitet.
–Jag stortrivs med arbete, miljö och kollegor och är väldigt nöjd med mitt beslut.

Helhetsperspektivet på de äldres vård var en av anledningarna till att Roza Partovi bestämde sig för att stanna inom geriatriken.
– Här finns utmanande medicinska frågeställningar och en miljö som präglas av god sammanhållning, trevlig atmosfär och variation i arbetet vilket ger en ständig fortbildning och stadig utveckling.
Hon får medhåll av Peter Johnson, tf. verksamhetschef, som kan räkna in hela 20 år inom verksamheten.
– Efter några år som geriatriker på ett större sjukhus sökte jag till Södertälje, eftersom jag ville till ett litet sjukhus med korta beslutsvägar där man kan vara med och utveckla saker och ting. Under de gångna åren har jag varit med i en rad olika utvecklingsprojekt som förbättrat vården för patienter i både det stora och det lilla.
Peter är inte ensam om att ha arbetat länge på kliniken.
– Här finns en trogen specialistgrupp som ofta börjat som AT-läkare, stannat kvar och liksom jag arbetat i många år på sjukhuset.

Bred verksamhet
Både Peter och Roza lyfter fram variationen som en stor fördel i arbetet. På Södertälje sjukhus finns två avdelningar för akutgeriatrik, rehabavdelning, demensavdelning, minnes- och osteoporosmottagning samt regionens enda mottagning för multisjuka äldre. Till det kommer ASIH, en palliativ avdelning och fyra äldreboenden.
– Här finns väldigt många olika inriktningar som vi underläkare roterar mellan. Varje dag ser helt annorlunda ut, konstaterar Roza.
Peter har fortsatt på det inslagna spåret med verksamhetsutveckling, och arbetar just nu med att sjösätta ett projekt med fokus på distansmonitorering.
– Målet är att vi genom modern teknik som stegräknare, syrgasmätare, automatiska vågar och tum-EKG ska kunna övervaka patienterna i hemmet och hitta deras försämring innan de själva känner av den. På så vis kan vi ligga steget före, motverka och åtgärda problem kanske genom bara ett telefonsamtal eller hembesök. Det här är en geriatrisk klinik med visioner, en verksamhet som jag varmt kan rekommendera andra läkare att söka sig till.

Vi söker specialistläkare/överläkare till Geriatriken på Södertälje sjukhus. Klicka här för mer information och ansök

Geriatriken Södertälje sjukhus
Geriatriken vid Södertälje sjukhus består av både öppen- och slutenvård. Här finns två akutgeriatriska avdelningar, rehab- och demensavdelning, minnes- och osteoporosmottagning samt regionens enda mottagning för multisjuka äldre. Till det kommer ASIH, en palliativ avdelning och fyra äldreboenden.

Södertälje sjukhus
152 86 Södertälje
Tel: 08-550 240 00
www.sodertaljesjukhus.se

Södertälje sjukhus logotype

Geriatriska enheten – framtidsenhet på Mälarsjukhuset

Margurette Friman, ST-läkare, Therese Lundin, verksamhetschef, Martina Tovola, specialistläkare och Anna Living, ST-läkare på Geriatriska avdelningen på Mälarsjukhuset. Foto: Pierre Pocs
Margurette Friman, ST-läkare, Therese Lundin, verksamhetschef, Martina Tovola, specialistläkare och Anna Living, ST-läkare på Geriatriska avdelningen på Mälarsjukhuset. Foto: Pierre Pocs

Geriatriska enheten på Mälarsjukhuset har under senare år haft stort fokus på kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Snart går flytten till nyrenoverade lokaler och i maj blir avdelningen första verksamheten utanför storstadsområdet som Silviacertifieras.

I slutet av maj blir Geriatriska enheten på Mälarsjukhuset Silviacertifierad, vilket är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet kvalitetsarbete.
– Vi har flera personer som arbetar hos oss som är drivande i utvecklingsarbetet på geriatriken. Förbättringsarbetet fick ny fart efter att hela personalstyrkan genomgick Stiftelsen Silviahemmets demensutbildning. Utbildningen gjorde att vi fick en gemensam kunskapsbas i omhändertagandet av kognitivt sviktande patienter men också att vi fick en tydligare målbild i hur vi vill arbeta tillsammans framöver, berättar Anna Living, ST-läkare på avdelningen.
Efter avslutade läkarstudier i Lund arbetade Anna, som har rötterna i Mälardalen, kvar i Skåne.
– Efter några år längtade jag hem och fick höra att geriatriken i Eskilstuna var välfungerande så jag sökte mig hit och trivs väldigt bra. Arbetet är varierande och samarbetet mellan de olika delarna av geriatriken fungerar bra liksom samarbetet med internmedicin och övriga kliniker.
En av de stora fördelarna med arbetet på geriatriken menar Anna, är variationen i arbetet.
– Jag möter patienter med olika sjukdomar som ofta inte riktigt kan förmedla vad de lider av, vilket gör att jag som kliniker behöver tänka till, fundera ett varv extra och ta beslut utifrån just den patient jag har framför mig. Det är ett spännande och utmanande arbete, både medicinskt sett och ur ett etiskt perspektiv.
Hon får medhåll av kollegan och ST-läkaren Margurette Friman.
– Här finns alla möjligheter att utveckla sig. Vi arbetar utifrån en personcenterad vård där vi även måste ta hänsyn till sociala faktorer, dels arbetar vi i team med sjuksköterskor och paramedicinare, vilket är utvecklande i sig.
Margurette berättar att hon under första tiden som ST-läkare på geriatriska avdelningen arbetade vid sidan av en överläkare.
– Jag fick ta mer ansvar allt eftersom tiden gick. Här finns alla förutsättningar om man gillar utmaningar ssom att ronda och ha patienter som följs upp via avdelningens mobila team. Här har jag som läkare också möjlighet att åka på hembesök och följa upp efter utskrivning om det behövs, vilket gör det möjligt att följa hela vårdförloppet på ett bra sätt.
Martina Tovola var redan erfaren specialist när hon för tre år sedan sökte sig från en tjänst på universitetssjukhuset i Prag till geriatriska enheten på Mälarsjukhuset. Ett beslut hon inte ångrat.
– Det är stor skillnad, i Tjeckien är geriatrik mer eller mindre synonymt med långvård. Här finns såväl minnesmottagning, geriatrisk mottagning samt en mobil äldre-akutmottagning. Jag arbetar numera främst med akut geriatrik vilket är mycket utvecklande.

Satsar framåt
I samband med den förestående ceremonin för Silviacertifieringen flyttar avdelningen till nyrenoverade lokaler som är bättre anpassade för geriatrisk inriktning, med bland annat enkelrum för alla patienter.
– Flytten kommer att innebära ett lyft även för arbetsmiljön eftersom lokalerna är mer funktionella och där egna rum kommer att förenkla vården, säger Therese Lundin, verksamhetschef, som berättar att geriatriken är en av sjukhusets framtidsenheter.
– Om fem år hoppas jag att verksamheten har stärkts ännu mer, att vi har fler läkare på avdelningen och verkligen kan erbjuda bra förutsättningar för norra länsdelens patienter. Siktet är inställt på att jobba ännu mer med nära-vård-konceptet där ambitionen är att så många som möjligt inte ska få vård i en sjukhussäng, utan kan få vård i hemmet eller i den boendeform som man har.
Både Martina, Margurette och Anna kan varmt rekommendera andra läkare att söka sig till den geriatriska enheten i Eskilstuna.
– Mälarsjukhuset har fördelen att vara lagom stort för att ha tillgång till bred kompetens och tillräckligt litet för att man ska känna de flesta kollegor, vilket underlättar. För att göra ett bra jobb inom geriatrik krävs samarbete med kollegor inom andra specialiteter och även inom teamet på avdelningen samt med patienter, anhöriga och kommunen. Det är ett väldigt roligt och givande sätt att arbeta, fastslår Anna.

Vi söker enhetschef och geriatriker till Mälarsjukhuset Eskilstuna. Klicka här för mer information och ansök

Geriatriken Mälarsjukhuset
Geriatriska avdelningen på Mälarsjukhuset är en avdelning med 20 vårdplatser. Vi kommer under 2019 flytta till nyrenoverade lokaler och har Silviacertifierat avdelningen som ett led i att kvalitetssäkra arbetet. Vi värnar om ett gott samarbete med kommunen och primärvården för att säkra god vård och omsorg efter utskrivning.

Mälarsjukhuset
Geriatriska avdelningen
633 49 Eskilstuna
Tel: 016-10 30 00
www.regionsormland.se

Sörmland Geriatrik logotype

Vi söker enhetschef och geriatriker till Mälarsjukhuset Eskilstuna

Mälarsjukhuset Geriatrik

Vi söker enhetschef med specialistläkarkompetens och geriatriker till den geriatriska sektionen, Mälarsjukhuset Eskilstuna

– Den geriatriska sektionen på Mälarsjukhuset är Silviacertifierad sedan våren 2019 och vi är mycket stolta över den kvalitetsstämpel som vår demensvård nu har erhållit. På den geriatriska sektionen jobbar just nu två specialister, två ST läkare, en neuropsykolog och tre sjuksköterskor med specialistkompetens inom öppenvård och mobil verksamhet. Vi har också en slutenvårdsavdelning med alla platser öppna och bra bemanning med sjuksköterskor och undersköterskor. Vi jobbar alltid i team och har nära samarbete med paramedicin, vårdnära service och medicinska sekreterare.

Klicka här för mer information och ansök

Välkommen till en arbetsplats där du gör skillnad varje dag!

För mer information vänligen kontakta:
Therese Lundin, Verksamhetschef
Tel: 016 10 44 51
Eller läs mer på regionsormland.se/jobbahososs

Landstinget Sörmland genomför storsatsning på vård av äldre i hemmet

Bo Rejbrand, geriatriker på vårdcentralen Linden i Katrineholm. Foto: Andreas Sander
Bo Rejbrand, geriatriker på vårdcentralen Linden i Katrineholm. Foto: Andreas Sander
I Sörmland har landstinget under en längre tid genomfört en mängd olika satsningar på vården av äldre och hemsjukvård för att stå väl förberedda på att möta behoven hos de allt fler äldre svenskarna. Insatserna har gett resultat över förväntan och landstinget söker nu nya och fler medarbetare.

Aina Nilsson, divisionschef för primärvården.
Aina Nilsson, divisionschef för primärvården.
Att äldre och kroniskt sjuka vårdas i hemmet blir allt vanligare, vilket ställer vården inför nya utmaningar och förändrade förutsättningar. Då landstinget byggde upp modellen för hälsovalet under 2009 var dessa utmaningar i centrum för utförliga dialoger kring hur regionen lämpligast skulle kunna tillgodose sina invånares behov. En av de som var delaktiga i arbetet är divisionschef för primärvården, Aina Nilsson, som har varit verksam inom landstinget i Sörmland i många år.
– Primärvården har alltid haft läkaransvar för hemsjukvården och det har varit en kärnfråga hur vi bäst tar det ansvaret. I takt med att fler och fler äldre vårdas utanför sjukhusen har det blivit allt tydligare att det finns många fördelar med hemsjukvård, såvida patienten inte är i direkt behov av sjukhusens kompetenser och resurser.
Förutom att hemsjukvård sparar resurser och minskar belastningen på sjukhusen och deras personal finns det också många studier som visar att gamla och multisjuka drar stora fördelar av att kunna få vård hemma. Mot den bakgrunden har landstinget genomfört flera viktiga insatser.
– Detta är inget tidsbegränsat projekt utan en inriktning som genomsyrar vården i hela Sörmland och som har resulterat i flera effektiva initiativ, till exempel fler geriatriker, fler allmänläkare och en seniormottagning med ett team som är specialinriktat på vård av äldre i Oxelösund. Vi avser att etablera sådana team på fler platser i regionen och jag är övertygad om att de kommer att utgöra en viktig del av primärvårdens framtid, säger Aina.

Spännande och utmanande
I Katrineholm är det geriatrikern Bo Rejbrand som överinser det geriatriska arbetet på såväl vårdcentral som särskilda boenden och hela hemsjukvården. Han har arbetat inom vården i Sörmland i dryga tio år, men när regionen började satsa mer aktivt på vård av äldre accepterade han det geriatriska uppdraget vid vårdcentralen Linden i Katrineholm.
– Man lär sig oerhört mycket av att arbeta med äldre och jag kände att jag ville dra nytta av de kunskaperna och erfarenheterna. Geriatrik är en bred specialisering; många gånger agerar jag stöd åt exempelvis sjuksköterskorna, andra utför jag planerade hembesök, ordinerar behandlingar eller genomför demensutredningar eller brytpunktssamtal.
Bos uppdrag är omfattande, men han betonar att han trivs väldigt bra. Då han hade slutfört sin specialistutbildning till geriatriker 2015 fick han en mängd erbjudanden, men valet föll trots allt på Katrineholm.
– Stämningen här är öppen och engagerad. Vi jobbar i väldigt kompetenta och tighta team med olika professioner, allt ifrån sjukgymnaster och arbetsterapeuter till sjuksköterskor och undersköterskor.
En stor del av Bos arbete utförs i samverkan med andra professioner eller med patienter och anhöriga. Många gånger behöver han tänka utanför ramarna och använda sin fantasi för att hitta lämpliga lösningar.
– Det är ett spännande och utmanande arbete som kräver bra kommunikation över professionsgränserna. Eftersom många äldre är multisjuka behöver behandlingar utformas i samråd med till exempel kirurger, infektionsläkare, psykiatriker och många andra. Man utbyter erfarenheter och lär sig oerhört mycket, betonar han.

Johan Samuelsson, allmänmedicinare och Anders Ericsson, geriatriker på vårdcentralen i Oxelösund. Foto: Marie Linderholm
Johan Samuelsson, allmänmedicinare och Anders Ericsson, geriatriker på vårdcentralen i Oxelösund. Foto: Marie Linderholm
Kunskaper om hela vårdkedjan
På vårdcentralen i Oxelösund har det som Aina Nilsson nämnde inrättats landstingets första seniormottagning. Allmänmedicinaren Johan Samuelsson och geriatrikern Anders Ericsson är två av de läkare som driver mottagningen, men de berättar att det snarare rör sig om ett arbetssätt än en konkret mottagning. Anders poängterar att geriatriken har ändrat karaktär under det senaste decenniet och att det har lett till nya villkor för såväl läkare som patienter.
– Det finns idag färre vårdplatser vilket medför kortare vårdtider och mindre utrymme för allmän geriatrisk vård på sjukhusen. Istället har fokus hamnat på specifika inriktningar, såsom strokerehabilitering, palliativ vård eller akut geriatrik. Geriatrik i öppen vård har därför nu också blivit en del av primärvården.
På mottagningen finns ett djupt engagemang för vård av äldre och Johan betonar att det är ett omväxlande arbete som gör stor nytta.
– Geriatrik kräver omfattande kunskaper om hela vårdkedjan, inklusive mediciner, behandlingsmetoder, diagnoser och interaktioner. Ofta är de äldre väldigt sjuka och det händer att behandlingar gör mer skada än nytta, så då gäller det att våga prova nya grepp. Därför är det viktigt att hålla sig à jour, vilket är en rolig utmaning.
Han får medhåll av Anders, som förklarar att äldre har andra fysiska förutsättningar och ofta har flera sjukdomar som interfererar med varandra, vilket skapar en komplexare sjukdomsbild.
– Förutom att vi tar emot patienter öga mot öga agerar vi ofta konsulter när problem uppstår. Det sparar tid och medför att vi har ett större utrymme för att ge utförlig och relevant information till såväl de anhöriga som de äldre själva. Det är dock inte alltid vi läkare som är navet i detta, utan många spörsmål hanteras av andra professioner och specialister i vårt team, såsom kuratorer, apotekare eller arbetsterapeuter.

Kvalitetshöjande insatser
Teamet sparar även mycket tid på att ha en erfaren seniorsjuksköterska som hanterar första kontakten med de som hör av sig till vårdcentralen. Johan konstaterar att det skapar en trygg kontinuitet för patienterna samtidigt som det frigör tid för seniorteamet att ägna tid åt mer komplicerade situationer.
– Det är ett effektivt sätt att arbeta. Man undviker risken för att patienter går vilse i vården och har bra möjligheter att följa upp och erbjuda stöd. Det är en kvalitetshöjning.
Målet är att starta fler seniorteam i regionen och både Johan och Anders är övertygade om att vårdcentralen även fortsättningsvis kommer att ha en viktig funktion i kombination med hemsjukvården.
– Till syvende och sist handlar det om att hitta rätt insatser för rätt patient och då gäller det att utforska alla tillgängliga lösningar. Seniorteam är en viktig del av det arbetet, säger Johan.

Anna Krakowska, distriktsläkare, Susanne Rehn Svensson, verksamhetschef och Micke Rizell, geriatriker på vårdcentralen i Trosa. Foto: Christian Boo
Anna Krakowska, distriktsläkare, Susanne Rehn Svensson, verksamhetschef och Micke Rizell, geriatriker på vårdcentralen i Trosa. Foto: Christian Boo
Utnyttjar kompetensen optimalt
Även i Trosa har satsningen på geriatrik medfört stora förbättringar. På vårdcentralen arbetar veteranen Micke Rizell, som under sina 30 år som läkare och geriatriker på universitetssjukhuset i Örebro har riktat in sig på att förbättra och vidareutveckla vården för äldre och multisjuka.
– Det är stor skillnad att arbeta på vårdcentral jämfört med på sjukhus. Man får lära sig helt andra saker och här utnyttjas min kompetens optimalt; jag sköter en hjärtsviktsmottagning, är ansvarig för alla seniorboenden, för hemsjukvården, demensutredningar, diabeteskontroller, årskontroller och utredningar. Jag får verkligen lära känna patienterna och deras behov, vilket är fantastiskt roligt, säger han.
Kollegan och distriktsläkaren Anna Krakowska kom till Sverige från Polen 2002. Under sin kompletterande utbildning på Nyköpings lasarett fick hon chansen att knyta kontakter och bygga nätverk, något som har spelat stor roll även under hennes fortsatta arbete. Nu brinner hon för att rekrytera fler läkare till Trosa.
– Liksom på många andra håll är vi i stort behov av fler läkare och jag skulle verkligen rekommendera vårdcentralen i Trosa. Här finns utmärkta arbetsvillkor och stämningen är väldigt positiv. För oss är det viktigt med kontinuitet, inte bara för patientsäkerheten utan för hela personalgruppen.

Nytänkande idéer
Ett viktigt steg för att rekrytera och behålla läkare är det tydliga fokus på ST-handledning som finns på vårdcentralen och det är inte ovanligt att läkarna kommer tillbaka efter att de utexaminerats.
– Vi har ett ökat fokus på teamarbete och många nytänkande idéer som lockar nya läkare, till exempel kring beteendemedicinska arbetssätt eller utvecklade rutiner vid lättakutarbete. Vi lägger också stor tyngd vid förebyggande hälsovård och vid att stötta patienter i deras förändringsarbete.
Både Anna och Micke återkommer flera gånger till patientsäkerhetsfrågor och beskriver hur fortbildning och kunskapsutbyte är viktiga aspekter vad gäller att hålla en hög och jämn vårdkvalitet.
– Vi arbetar aktivt med att identifiera åtgärder och förändringar som kan förbättra både arbetsmiljö och behandlingsmetoder. Förutom att regionen lägger stora resurser på fortbildning för personalen lär vi oss också mycket av varandra. Dessutom har vi olika flödesteamgrupper vars uppgifter kretsar kring hur vi kan förbättra rutiner och få till ett smartare arbetssätt. Det finns mycket kvar att utveckla, avslutar de.

Primärvården, Landstinget Sörmland
Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om att arbeta mot ett gemensamt mål. För att kunna utveckla en vård som möter behoven hos dagens medborgare och patienter behöver formerna för vården utvecklas. Detta måste ske i samarbete med inte minst länets kommuner och andra aktörer. Fokus på vården kommer framöver att förflyttas utanför sjukhusen och den kommer att organiseras med utgångspunkt från ett Sörmlandsperspektiv.

Intresserad av jobb eller information? Välkommen att kontakta:
Aina Nilsson
Divisionschef Primärvård
Landstinget Sörmland
E-post: aina.nilsson@dll.se
Tel: 070 66 37101

Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Tel. vxl: 0155-24 50 00
E-post: landstinget.sormland@dll.se
www.landstingetsormland.se

www.landstingetsormland.se

Vården av äldre bör fokuseras till äldrevårdsmottagningar

Maria Holmberg, specialistläkare i geriatrik och vd för Praktikertjänst N.Ä.R.A.
Maria Holmberg, specialistläkare i geriatrik och vd för Praktikertjänst N.Ä.R.A.
Medellivslängden i Sverige har ökat, bland annat till följd av effektivare medicinering och behandling av kroniskt sjuka och multisjuka patienter. Samtidigt växer gruppen äldre som kräver en avancerad vård de sista åren av sitt liv.

Sjukvården behöver rustas på ett bättre sätt för att möta dessa patienters behov.
– Den enskilt viktigaste åtgärden för att klara av den växande gruppen äldre patienter med komplexa vårdbehov är att starta äldrevårdsmottagningar och team som tar ett helhetsansvar dygnet runt för äldre patienter. Det minimerar risken för att äldre hamnar i akutsjukvården, vilket sköra människor inte alltid gynnas av.
Vårdcentraler har ett brett uppdrag och har inte alltid specialistkompetens kring äldre patienters behov. Det är därför bättre att samla ansvaret på äldrevårdsmottagningar, säger Maria Holmberg, specialistläkare i geriatrik. Hon har arbetat som läkare inom landstinget och Praktikertjänst fram till 2013 och är sedan dess vd för Praktikertjänst N.Ä.R.A.

Specialiserade äldrevårds­mottagningar
Hon efterlyser tydligare riktlinjer som gör det lättare för sjukvården att prioritera vilka vårdinsatser multi­sjuka och sköra äldre har störst nytta av. Det finns en del studier men fler behöver utföras. Samtidigt behöver ekonomiska resurser överföras från akutsjukvården till de nya specialiserade äldrevårdsmottagningarna och de geriatriska slutenvårdsenheterna då fler äldre får vård utanför akutsjukhusen.
– Efterfrågan är större än tillgången på geriatriker. Det är därför viktigt att geriatrik får ta en större obligatorisk del av läkarutbildningen än vad den gör idag och finnas som en naturlig del i samtliga specialistläkarutbildningar. Kompetensutveckling inom geriatrik bör också erbjudas till specialister i fler verksamhetsområden eftersom äldre patienter med komplicerade vårdbehov finns överallt i hälso- och sjukvården, avslutar Maria Holmberg.

Vården av äldre kräver experimentella zoner

Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
En viktig åtgärd för att kunna möta de äldre patienternas behov i framtiden är att utbilda samtliga läkare, oavsett specialitet, i geriatrik. Nya subspecialiteter för läkare kan också bli aktuellt, exempelvis med inriktning mot geriatrisk radiologi.

Andelen patienter över 75 år blir bara högre och högre. Denna patientgrupp har ofta ett betydligt svagare immunförsvar jämfört med andra patientgrupper, och uppvisar ofta oprecisa symtom som kräver rätt kompetens för att tolka. De äldsta och mest sköra patienterna är därför en kompetenskrävande patientgrupp, säger Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Han har bland annat forskat och undervisat i geriatrisk radiologi.
– Eftersom många äldre är friskare längre upp i åldrarna så är det inte ovanligt att exempelvis 90-åringar rehabiliteras efter en stroke. Det är en stor skillnad jämfört med när jag tog läkarexamen, säger Olle Ekberg.

Komplicerad klinisk analys
– Andelen personer 85 år och äldre i Sverige beräknas öka med 80 procent fram till år 2035. Vi har alltså bara sett början på ökningen av äldre med komplexa sjukdomsbilder, där flera samtidiga kroniska sjukdomar läggs till varandra. Det innebär att den kliniska analysen av dessa patienter är betydligt mer krävande än för andra patientgrupper, säger Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Han menar att även om många äldre är föremål för mycket vård och omsorg så saknas ett samlat grepp om dessa patienters situation. Det beror bland annat på olämpligt utformade journalsystem samt att sjukvårdens organisation och arbetssätt inte är utformade utifrån äldre och sköra patienters behov.
– Politiker har i många år försökt reformera vården av äldre genom olika politiska beslut och initiativ. Men det som krävs är en experimentell arbetsprocess där sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom geriatrik tillåts prova olika medicinska lösningar tills man hittar fram till en lämplig vård som anpassats till de äldre och sköra patienternas behov, säger Gunnar Akner.

Gunnar Akners viktigaste förslag till åtgärder för vård av äldre
• Journalsystem som är utformade för överblick och hälsoanalys av komplexa hälsoproblem, såväl vid en viss tidpunkt som förlopp över tid.
• Etablera experimentella zoner där vården av äldre kan utvecklas fritt. Ett antal experimentella zoner där man kan bortse från befintliga organisationsgränser, arbetssätt, journalsystem och liknande krävs för att hitta fram till bästa möjliga arbetssätt för den här patientgruppen. Det är viktigt att arbetet i zonerna baseras på geriatrisk kompetens och empiri.
• En helt ny typ av vårdorganisation som utgår från äldres behov snarare än befintliga strukturer. Frågan om utformning av vård och omsorg om äldre personer bör professionaliseras i syfte att skräddarsy en vårdorganisation som utgår från de äldres behov. Det är en stor men nödvändig omställning som behöver äga rum så snart som möjligt.

Utbyggd geriatrik och stärkt primär­vård viktigast för vården av äldre

Människor idag lever allt längre vilket ökar vårdbehovet av äldre människor. En större satsning på geriatriken när det gäller såväl vårdplatser som kompetens värderas högst för att organisera vården på bästa sätt.

Framtidens Karriär – Läkares nyligen genomförda undersökning fick läkare svara på frågan om hur vården av de alltfler äldre ska organiseras. Geriatriken och primärvården var de två kategorier som dominerade.

Fokus på geriatrik
Behovet av fler vårdplatser är stort och att bygga ut geriatriska avdelningar samt inrätta fler kliniker nämns av en majoritet av de tillfrågade. Man vill se mer resurser till geriatriska mottagningar och möjlighet till direktinläggning av de äldre. Man framhåller behovet av fler specialister och större kompetens inom geriatrik. Några vill se en geriatrisk akutmottagning och andra tar upp vikten av ett snabbt flöde till rätt instans.

Satsning på primärvården
Det näst största ämnet var primärvården. Man anser att den bör byggas ut och efterfrågar mer resurser. Ett önskemål är ”en primärvård med möjlighet till kontinuitet, stabila relationer och tillgänglighet”. Flera menar att med rätt förutsättningar är primärvården den rätta instansen för äldrevård. Bättre geriatrisk kompetens och fasta läkare kan ge ett gott omhändertagande och möjlighet till preventivt arbete.

Hemsjukvård och samordning
Därefter tar många upp hemsjukvård och hemnära sjukvård som en viktig aspekt i vården av äldre. Det kan vara allt från mer avancerad sjukvård i hemmet, bland annat genom tekniska lösningar, till ökade möjligheter till hembesök. Besök av läkare och hemsjukvårdsteam anser man också kan förebygga inläggning. Nästan lika många poängterar vikten av samarbete mellan olika instanser. I de flesta fall syftar man på mellan kommun och landsting men det kan också gälla olika specialister. Man nämner även behovet av bättre samordning mellan hemtjänst/boende, primärvård och sjukhus.

Fler vårdplatser och äldreboende
Slutligen kommer två kategorier på delad femte plats – fler vårdplatser och äldreboenden. Behovet av fler vårdplatser ökar då många äldre är multisjuka. Man efterfrågar fler korttidsplatser men även fler vårdplatser generellt för att skapa stabilitet och att de gamla inte skrivs ut för tidigt. Fler äldreboenden gör i sin tur att färdigbehandlade patienter inte belägger sjukhusplatser. Man ser gärna att det finns läkare knutna till äldreboendet för att vårda och arbeta förebyggande.

Läkarnas förslag för vården av äldre
1. Utbyggd geriatrik
2. Stärkt primärvård
3. Hemsjukvård
4. Samordning mellan olika instanser
5. Fler vårdplatser och äldreboenden