Etikettarkiv: Läkemedel

Digital teknik ger bättre kliniska prövningar

Ehsan Parvaresh Rizi, Global Development Medical Director, och Wilhelm Ridderstråle, Global Clinical Program Lead på AstraZeneca. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Ehsan Parvaresh Rizi, Global Development Medical Director, och Wilhelm Ridderstråle, Global Clinical Program Lead på AstraZeneca. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Genom digitala verktyg kan kliniska studier bli enklare för patienten och mer tillförlitliga för sjukvård och läkemedelsbolag. I olika pilotprojekt utvecklar AstraZeneca lösningar i framkant.

Kliniska studier är avgörande i utvecklingen av nya läkemedel, och det är av största vikt att patienterna är följsamma och att resultaten går att lita på. Digital teknik gör det möjligt att mäta fler saker hemma, vilket är till stort gagn för patienterna. Den kan också ge mer exakt data.
– Det finns stor potential i att använda digitala lösningar i kliniska studier, men än så länge är vi på ett tidigt stadium. Vi testar olika tekniker för att se vad patienter och sjukvård tycker fungerar bäst, säger Wilhelm Ridderstråle, Global Clinical Program Lead på AstraZeneca.

Vi söker en klinisk forskningsläkare till AstraZeneca. Klicka här för mer information och ansök

Smart burklock
I en pågående studie om hjärt-kärlsjukdomar testas nu flera digitala verktyg. Ett är ett smart lock, som kommunicerar till sjukvården via ett SIM-kort. Varje gång burken öppnas och stängs skickas en signal till den som ansvarar för studien. Har burken inte öppnats på exempelvis fyra dagar underrättas ansvarig prövare, så att denne kan kontakta patienten.
– Vi har även utvecklat en interaktiv app. Den ger allmän information om hjärt-kärlsjukdomar och innehåller ett frågeformulär där patienten kan rapportera om sitt hälsotillstånd. På så sätt får vi in kontinuerlig information om patientens mående, berättar Ehsan Parvaresh Rizi, Global Development Medical Director på AstraZeneca.
Den pågående studien om hjärt-kärlsjukdomar genomförs i samarbete med Uppsala Clinical Research Center (UCR) och involverar 39 sjukhus i Sverige. I studien överförs data från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart, så att dessa uppgifter kan användas som ”baseline” och även för uppföljning av patienter som randomiseras.

Positiv feedback
Hittills har resultaten av dessa pilotprojekt varit goda, och såväl sjukvård som flertalet patienter upplever verktygen positivt.
– Man får pröva sig fram till vad som fungerar och hur man kan utveckla tekniken på bästa sätt. Det är ett spännande framtidsområde, menar Ehsan.
Wilhelm instämmer och tillägger:
– För läkare som är intresserade av att använda digital teknik för att främja läkemedelsutveckling och göra skillnad för patienter finns det många möjligheter här på AstraZeneca. Vi ligger ännu bara i början av den här utvecklingen!

Vi söker en klinisk forskningsläkare till AstraZeneca. Klicka här för mer information och ansök

AstraZeneca

AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet läkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel. Vi är ett av få renodlade läkemedelsföretag som omfattar hela värdekedjan för ett läkemedel, från upptäckt till tillverkning och distribution. Vi är verksamma i över 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter globalt. Här finns många spännande karriärmöjligheter för läkare, som vill skapa nytta för patienter världen över.

Läs mer på: www.astrazeneca.com

Forskning som gör skillnad för många

Catharina Lindholm och Christina Inna Stahre tycker att möjligheterna på AstraZeneca är fantastiska. Foto: Patrik Bergenstav
Catharina Lindholm och Christina Inna Stahre tycker att möjligheterna på AstraZeneca är fantastiska. Foto: Patrik Bergenstav

Fokus på forskning globalt och fantastiska medarbetare är starka skäl till varför Catharina Lindholm och Christina Inna Stahre trivs på AstraZeneca. Det bästa är ändå att deras arbete hjälper många patienter.

Catharina Lindholm är studieläkare inom autoimmuna sjukdomar och började på AstraZeneca för fem år sedan. Hon jobbar främst med en reumatisk sjukdom som heter SLE, systemisk lupus erythematosus.
– Det som driver mig är att få fram bättre läkemedel för dessa patienter. SLE är en ovanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Inget botemedel finns och endast ett nytt läkemedel har godkänts de senaste 60 åren, berättar Catharina Lindholm.

Vill du jobba med oss på AstraZeneca? Klicka här för mer information och ansök

Alla arbetar mot gemensamma mål
– Tidigare var jag reumatolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hade hand om patienter med SLE. Jag bedrev även egen forskning men känner att jag kan göra mycket mer på AstraZeneca. Visserligen saknar jag mina patienter men här får jag fokusera på forskningen. Jag uppskattar all kunskap bland medarbetarna och att vi jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål, säger Catharina Lindholm.
Kollegan Christina Inna Stahre nickar instämmande:
– Alla som jobbar här är superduktiga och vill bidra till ett bättre liv för patienterna genom bra läkemedel. Min främsta drivkraft är nyfikenhet och här får jag utlopp för den. Potentialen är enorm när du jobbar i ett stort globalt företag. Du kan starta projekt, jobba var du vill i hela världen eller ändra inriktning. Det är som att komma till ett smörgåsbord av möjligheter.

Olika bakgrunder föder nya idéer
Efter 16 år på AstraZeneca är Christina Inna Stahre fortfarande lika entusiastisk över företaget. Hon är forskningsläkare inom typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjukdom men hennes främsta uppgift är en grupp på 65 personer som ska ha rätt sammansättning, kompetens och utbildning. Rekryteringen är viktig eftersom spännande idéer uppstår i mötet mellan människor med olika bakgrunder.
Christina Inna Stahre var tidigare chef för förlossnings- och obstetrisk anestesi på Östra sjukhuset i Göteborg. Precis som Catharina Lindholm saknar hon kontakten med patienter:
– Det är fantastiskt att vara med om kejsarsnitt med lyckliga nyblivna föräldrar men nu kan jag hjälpa många fler. Det är en fördröjd belöning men jag tycker att den är värd mer.

Vill du jobba med oss på AstraZeneca? Klicka här för mer information och ansök

AstraZeneca

AstraZeneca har cirka 61000 medarbetare i över 100 länder och är ett globalt, forskningsbaserat bioläkemedelsföretag med huvudfokus på följande sjukdomsområden: hjärta/kärl, renala och metabola sjukdomar, cancer och andningsvägar. Företaget bedriver även forskning inom områdena autoimmunitet, neurovetenskap och infektion.

AstraZeneca
Pepparedsleden 1
431 50 Mölndal
Tel: 031-776 10 00
www.astrazeneca.se/

Långsiktigt krävande situation för intensivvården

Annette Nyberg, överläkare vid anestesikliniken på Alingsås lasarett och ordförande i Svensk Förening för Anestesi- och Intensivvård.
Annette Nyberg, överläkare vid anestesikliniken på Alingsås lasarett och ordförande i Svensk Förening för Anestesi- och Intensivvård.

Situationen i intensivvården är väldigt ansträngd under covid-19-pandemin, även om belastningen varierar mellan olika regioner. Intensivvårdspersonalen gör en fantastisk insats med stora personliga uppoffringar i form av långa arbetspass och mindre återhämtning under pandemin.

– Det är bekymmersamt att regeringen bedömer tillgången på intensivvårdsplatser som god i Sverige. Även om de fysiska vårdplatserna finns där så krävs väldigt mycket specialiserad och kompetent personal i form av intensivvårdsläkare och IVA-sjuksköterskor för att kunna vårda svårt sjuka covid-19-patienter, säger Annette Nyberg, överläkare vid anestesikliniken på Alingsås lasarett och ordförande i Svensk Förening för Anestesi- och Intensivvård.
En utmaning är, enligt Annette Nyberg, att intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterskor nu vårdar betydligt fler patienter än normalt. Många regioner har snabbutbildat läkare och sjuksköterskor med andra specialistinriktningar som nu arbetar i intensivvården. Det ställer höga krav på intensivvårdsläkare och IVA-sjuksköterskor, som utöver sin ökade arbetsbelastning, lägger mycket tid på att stötta de kollegor som saknar tidigare intensivvårdserfarenhet.

Omfördelning mellan regioner
– Jag tror att vi kan komma att se fler förflyttningar av intensivvårdspatienter över regiongränserna framöver. Hittills har relativt få patienter flyttats men eftersom belastningen är särskilt hög på intensivvården i vissa regioner vore det bra med en utjämning av belastningen, säger Annette Nyberg.
Hon tror också att omfördelning av intensivvårdspersonal över regiongränserna kan efterfrågas mer framöver. Även medicinsk utrustning har mobiliserats till intensivvården, där exempelvis ventilatorer som normalt sett används på operationsavdelningar har flyttats till intensivvården.

”Viktigaste åtgärden för att minimera belastningen på intensivvården är att hålla nere smittspridningen”

Snabb mobilisering
– Jag är imponerad över att många sjukhus kommit så långt som de gjort i arbetet med att mobilisera kompetens och resurser till intensivvården, i synnerhet med tanke på det bristande resursläge som rådde redan innan pandemiperioden inleddes. Mycket ny kunskap inhämtas och omsätts snabbt i praktiken, säger hon.
Den enskilt viktigaste åtgärden för att minimera belastningen på intensivvården är, enligt Annette Nyberg, att hålla nere smittspridningen så andelen covid-19-patienter som behöver intensivvård inte fortsätter att öka.

Brist på läkemedel och material
Bristande tillgång på läkemedel som exempelvis behövs för att söva covid-19-patienter är ett stort problem i hela landet. På många intensivvårdsavdelningar tvingas man improvisera fram lösningar utifrån hur dagstillgången på nödvändiga läkemedel ser ut.
– En grupp för gemensamma läkemedelsinköp har bildats på initiativ av fyra regioner och SKR. Gruppen har mandat att fördela läkemedel mellan regionerna och sjukhusen. Jag önskar dock att det ska initieras en motsvarande grupp för regiongemensamma inköp och möjlighet till fördelning av sjukvårdsmaterial. Det råder stor brist på material. Varje verksamhetschef behöver besluta om är att godkänna att man använder vissa typer av sjukvårdsmaterial längre än normalt samt att man ska kunna återanvända en del material. Det skulle underlätta om man från centralt håll kunde godkänna avsteg från regelverket, men det har Socialstyrelsen sagt nej till, säger Annette Nyberg.

Långsiktigt hållbar arbetsmiljö
En avgörande fråga för svensk intensivvård just nu är förstås hur man ska kunna skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för personalen under en extremt krävande pandemiperiod som riskerar att bli långvarig.
– Det viktigaste för patientsäkerheten och arbetsmiljön är acceptabel arbetsbelastning och längd på arbetspass samt möjlighet till återhämtning. I den ständigt föränderliga verklighet vi befinner oss i nu är det viktigare än någonsin att arbetsgivarna formulerar tydliga riktlinjer kring allt från skyddsutrustning till vad som gäller kring testning av personal och rutiner för arbetsuppgifter. Det bidrar till att öka tryggheten i en mycket krävande situation, avslutar Annette Nyberg.

Hur bedömer du tillgången på skyddsutrustning för sjukvårdspersonalen idag, i slutet av april? Jag bedömer den som…
instensiv_graf1
Hur bedömer du tillgången på läkemedel idag, i slutet av april, inom vård av covid-19-patienter? Jag bedömer den som…
instensiv_graf2
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Långsiktigt och forskningsinriktat i läkemedelsindustrin

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

För läkare som vill arbeta med forsknings- och utvecklingsfrågor i en global miljö kan läkemedelsindustrin erbjuda många olika karriärvägar. Läkare som vill använda sin kompetens till att vara med och utveckla framtidens läkemedel har goda möjligheter att själv påverka såväl karriärutveckling som forskningsinriktning.

– Läkemedelsindustrins viktigaste uppgift är att driva innovation och medicinsk utveckling och därigenom utveckla behandlingar som hjälper så många patienter som möjligt att få rätt och bättre behandling vid rätt tillfälle. Jag sökte mig till läkemedelsindustrin eftersom jag länge varit intresserad av forskning, utveckling och innovation. Möjligheten till livslångt lärande och personlig utveckling kändes också intressant, säger Anders Gabrielsen, specialistläkare i kardiologi och internmedicin och sedan 2018 senior director physician på AstraZeneca. Han har tidigare forskat på hjärt- och kärlsjukdomar på KI och har varit verksam i läkemedelsindustrin sedan 2011.

Anders Gabrielsen, senior director physician på AstraZeneca.
Anders Gabrielsen, senior director physician på AstraZeneca.

Jobba långsiktigt
På AstraZeneca ingår Anders Gabrielsen i ett team som ägnar sig åt klinisk forskning med inriktning på hjärta och kärl, metabolism och njurar.
– Som läkare i den offentliga vården är man bunden till de politiska ramar och förutsättningar som ges. På läkemedelsbolag ges man istället möjlighet att ägna sig åt forsknings- och utvecklingsfrågor på heltid. Det innebär att man ges tid att arbeta utifrån ett mer övergripande och långsiktigt perspektiv. Något som fick mig att söka mig till ett läkemedelsbolag är också möjligheten att jobba utifrån såväl nationella som internationella perspektiv, säger Anders Gabrielsen.

Samverkan
68 procent av läkarna kan tänka sig att arbeta med klinisk forskning i samarbete med läkemedelsindustrin i sin kliniska vardag.
– Det är en glädjande siffra, eftersom samverkan mellan industrin och sjukvården är nyckeln till en bra forskningsmiljö överlag. Sverige har mycket fin forskningshistorik och goda möjligheter till att vara ett föregångsland inom klinisk forskning. Men för att det ska bli verklighet är det viktigt att sjukvårdens medarbetare upplever att de har tillräckligt med tid att ägna sig åt den här typen av forskningssamverkan. Det är helt avgörande att man kontinuerligt arbetar för att öka kontaktytorna, när det gäller forskning och utveckling, mellan sjukvården och läkemedelsindustrin, säger Anders Gabrielsen.

Samtliga specialistutbildningar
– För att trivas med att arbeta i läkemedelsindustrin bör man förstås vara intresserad av innovation och utveckling. Samtliga specialistutbildningar är efterfrågade i industrin, läkemedelsbranschen värdesätter mångfalden av olika kliniska erfarenheter och specialistutbildningar. Som läkare i vår bransch kan man välja att inrikta sig på generell eller väldigt specifik forskning, eller utvecklas i en ledarroll och lära sig mer om organisationsfrågor. Andra exempel på specialistinriktningar är patientsäkerhetsfrågor och farmakologifrågor, avslutar Anders Gabrielsen.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta med klinisk forskning i samarbete med läkemedelsindustrin i din kliniska vardag? (förutsatt att tid avsätts till det)
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 24–29 april 2020. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Forskning med världen som arbetsfält

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläke-medel på AstraZeneca i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav
Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg. Foto: Patrik Bergenstav

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetade tidigare som läkare i sjukvården. Idag har de ledande roller inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Fetma och diabetes ökar dramatiskt runt om i världen. Även i Sverige är andelen stor; hälften av befolkningen beräknas ha övervikt eller fetma, vilket kan leda till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ 2 och åderförfettning med en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
– Det som driver oss är att hitta effektiva behandlingar som kan rädda liv och förbättra livskvaliteten för miljontals människor, säger Anna Maria Langkilde, senior forskningsläkare och global ledare för kliniska studier inom diabetesområdet.
Nyfikenheten fick henne att för 15 år sedan lämna sitt arbete som specialistläkare i sjukvården och ta klivet över till läkemedelsindustrin.
– Jag har arbetat mycket med nutrition och prevention. Prevention är alltid grunden, men det är viktigt att det finns bra behandlingar för patienter när de blivit sjuka. Innan jag började på AstraZeneca visste jag inte så mycket om forskning på ett företag, men jag bestämde mig för att testa och trivdes direkt. Här finns otroligt kunniga människor från hela världen och fantastiska möjligheter att pröva olika roller inom många olika områden.

Kan göra skillnad
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
Cecilia Karlsson är kollega med Anna Maria Langkilde och arbetar som gruppchef och senior forskningsläkare på AstraZeneca.
– Jag arbetade i tio år som läkare inom invärtesmedicin i sjukvården. Mitt fokusområde var metabola och endokrina sjukdomar, med särskilt intresse för sjukdomsmekanismer och varför människor drabbas av sjukdom.
När Cecilia Karlsson blev erbjuden möjligheten att vara med och bygga upp ett kunskapscentrum inom fetma och diabetes på AstraZeneca, tvekade hon inte.
– Jag tog tjänstledigt i sex månader, men valde sedan att stanna kvar. Uppdraget att följa forskning från tidig till sen fas och hela vägen till ett godkänt läkemedel var spännande och lärorikt. Jag känner verkligen att vi kan göra skillnad för patienter världen över. Vi samarbetar mycket med forskare vid universitet och andra företag över hela världen. Det känns oerhört stimulerande att arbeta med utveckling av nya behandlingar som kan minska risken för död och allvarliga komplikationer, säger Cecilia Karlsson.

AstraZeneca
AstraZeneca har cirka 61000 medarbetare i över 100 länder och är ett globalt, forskningsbaserat bioläkemedelsföretag med huvudfokus på sjukdomsområdena: hjärta/kärl, renala och metabola sjukdomar, cancer och andningsvägar. Företaget bedriver även forskning inom områdena autoimmunitet, neurovetenskap och infektion. AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag med verksamhet i Göteborg och Södertälje. Företaget har tillverkning i 18 länder och den största produktionsanläggningen ligger i Södertälje.

Nyfiken på att jobba med oss?

Kontakta gärna:
Tomas Andersson
Clinical Vice President Cardiovascular and Chronic Kidney Disease
Epost: Tomas.lg.andersson@astrazeneca.com


Bidra till framtidens behandlingar på Merck

Petra Bergman, Justine Fuchs och Petra Sandholm på Merck. Foto: Johan Marklund
Petra Bergman, Justine Fuchs och Petra Sandholm på Merck. Foto: Johan Marklund

I över 350 år har Merck varit en pionjär för bättre hälsa och livskvalitet. Merck är ett globalt företag, med stark fokus på FoU och innovativa läkemedel. För dig som är läkare eller forskarutbildad finns många spännande karriärmöjligheter i Sverige och internationellt.

Merck grundades 1668 av den tyske apotekaren Friedrich Jacob Merck och är världens äldsta fortfarande verksamma läkemedelsföretag. Utmärkande för Merck är en stark entreprenörsanda och att ständigt arbeta i frontlinjen för att utveckla behandlingar mot svåra sjukdomar. Mercks forsknings- och terapiområden omfattar multipel skleros, onkologi, immunonkologi, immunologi, fertilitet och tillväxthormon.
– Merck är mycket forskningsintensivt, med många innovativa läkemedel och mycket i vår ”pipeline”. Det är väldigt roligt att vara en del av den utvecklingen, säger Petra Bergman, som är disputerad biomedicinare. Hon kom till Merck 2017 som Medical Science Liaison inom neuroimmunologi med särskild fokus på MS, ett arbete som innebär nära samarbete med den kliniska sjukvården.

Jobba internationellt
Merck har en stark internationell prägel, med verksamhet i 66 länder. Här finns stora möjligheter till kortare eller längre internationella uppdrag. Det är något som fransyskan Justine Fuchs har tagit fasta på. Justine tog examen som farmaceut (PharmD) i Frankrike och började kort därefter på Merck i Lyon. Hon befinner sig för närvarande i Stockholm på ett fyra månader långt uppdrag som Medical Advisor inom onkologi.
– Det är en chans att arbeta mer ute på fältet och lära mig om sjukvården i Sverige. Internationella uppdrag vidgar perspektiven och bidrar till att vi kan dela best practice inom företaget och lära oss av varandra. Det är väldigt utvecklande, både på ett professionellt och personligt plan, säger hon.

Digital hälsa
En sak som Justine kommer att ta med sig hem till Frankrike är den digitala utvecklingen på Merck i Sverige. Petra Sandholm är projektansvarig inom digital hälsa på Merck.
– Merck i Sverige ligger i fronten för den digitala utvecklingen och det sker väldigt mycket. Bland annat utvecklar vi en robot som screenar för olika sjukdomar, berättar hon.
Alla tre lyfter fram att Merck är en innovativ och dynamisk arbetsplats, där man kan pröva på olika uppdrag och arbeta flexibelt, exempelvis som Petra Bergman som jobbar från hemmet i Malmö när hon inte besöker kliniska verksamheter.
– Här finns stora möjligheter för läkare och forskare med intresse, driv och vilja att vara med och utveckla framtidens läkemedel och behandlingar.

Merck
Merck är ett ledande läkemedelsföretag inom onkologi, neurologi, fertilitet, endokrinologi och immunologi. Merck ägnar sig åt innovativ forskning, inriktad på att upptäcka, utveckla, tillverka och marknadsföra läkemedel för att hjälpa patienter på områden där det finns stora behov av förbättrade behandlingsmetoder. Här finns karriärmöjligheter för läkare och forskarutbildade bland annat som medicinsk rådgivare, forskare och på chefsnivå. En lämplig bakgrund är klinisk erfarenhet och gärna också erfarenhet av forskning och kliniska prövningar.

Merck AB
Tel: 08-562 445 00
E-post: medinfo.nordic@merckgroup.com
www.merckgroup.com
www.merck.se

Merck logotype

Brett karriärspektrum i läkemedelsindustrin

Tomas Andersson, Clinical Vice President på Astra Zeneca.
Tomas Andersson, Clinical Vice President på Astra Zeneca.
Drivkraften inom läkemedelsindustrin skiljer sig i grunden inte från den i klinisk vård – det handlar om att förebygga, lindra och bota sjukdomar.
– Det är ständigt patientnyttan som är i fokus, säger Tomas Andersson, Clinical Vice President på Astra Zeneca.

När Tomas Andersson för 20 år sedan bestämde sig för att byta jobbet som klinisk farmakolog på Lunds universitetssjukhus till ett uppdrag inom läkemedelsindustrin var det mest nyfikenhet att testa något nytt som drev honom. Det som var tänkt som ett tillfälligt avbrott från den kliniska verksamheten blev hans karriär.
– Jag märkte snabbt att min kompetens togs tillvara och att jag kunde utvecklas professionellt, som läkare och forskare. Läkemedelsindustrin är enormt innovativ och här möts kunskap från så många olika håll. Det är väldigt stimulerande, säger han.

Stora framsteg
Under sina två decennier inom läkemedelsindustrin har han sett stora framsteg i behandlingen av många svåra sjukdomar. Magsår, som tidigare ofta krävde inläggning på sjukhus, existerar knappt idag. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat kraftigt tack vare bland annat statiner, och nu står behandlingen av typ 2-diabetes inför en smärre revolution, med helt nya behandlingsprinciper för att förebygga allvarliga hjärt/kärl- och njurkomplikationer.
– Man glömmer lätt vilka enorma landvinningar som gjorts eftersom framstegen snabbt normaliseras. Men det är fantastiskt att få vara med och driva den här utvecklingen, menar han.

Karriärmöjligheter
Tomas Andersson är därför inte överraskad över att en så stor andel av tillfrågade läkare kan tänka sig att arbeta inom läkemedelsindustrin. Här finns ett brett spektrum av karriärmöjligheter oavsett om man vill jobba i nära samverkan med sjukvården kring tillämpning av nya terapier, eller mer fokuserat med klinisk forskning. Det är också en global industri med internationell prägel och möjlighet till utlandsuppdrag.
– De många möjligheterna till specialisering som finns i den klassiska läkarrollen har sina motsvarigheter i läkemedelsindustrin. Det finns något för alla, förutsatt att man är kunskapsdriven och nyfiken på att lära nytt, säger Tomas Andersson.
Han tror att det har skett en attitydförändring under senare år.
– Det har nog funnits en del fördomar mot läkemedelsindustrin. Idag finns en mycket större transparens kring hur vi arbetar och vad vår roll är. Våra studier och data är publika och vi arbetar i nära samverkan med sjukvården, forskarvärlden och övriga samhället. Det är i synergin mellan olika aktörer som kunskap och nytta skapas och vår roll i detta har blivit mycket tydligare, avslutar Tomas Andersson.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom läkemedelsindustrin?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Arbetsvillkor och utveckling av läkemedel lockar läkare

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Bättre lön och arbetsvillkor lockar läkare till läkemedelsindustrin, liksom att få utveckla framtidens läkemedel, själv utvecklas, göra något nytt och att arbeta i team. Ett missnöje med regionerna/landstingen framgår också av svaren.

Läkarna som kan tänka sig att arbeta inom läkemedelsindustrin har svarat på vad som lockar mest med att arbeta där.

Lön och arbetsvillkor
Drygt hälften av de tillfrågade läkarna svarade att de kan tänka sig att arbeta inom läkemedelsindustrin tack vare bättre lön och arbetsvillkor jämfört med nuvarande arbetsplats. Framförallt nämner man obetald övertid, jourer och ingen möjlighet att påverka sin arbetssituation som något man vill komma ifrån.

Utveckla läkemedel
Att få vara med och utveckla framtidens läkemedel och sjukvård känns också lockande för många. Man anser att läkarprofessionen har viktig kunskap som kan vara samhällsnyttig och bidra till forskning och implementering av nya arbetsmetoder. Fler läkare med forskningsbakgrund skulle också kunna leda till mer relevanta studieupplägg och långsiktigt utvecklingsarbete, som ger bättre säkerhet för patienterna. Det känns spännande och utmanande att få hitta lösningar och botemedel på medicinska utmaningar.
Variation, stimulerande och ”att göra något nytt” är också kommentarer som återkommer i undersökningen. Chansen att få egen utveckling samtidigt som större resurser ger förutsättningar till att göra ett bra jobb känns spännande. Det är även lockande att ta en paus i kliniskt arbete och istället få ägna sig åt forskning. ”Det känns viktigt att bredda förståelsen för läkemedelsindustrins bidrag till vården.”

”Svensk sjukvård är i fritt fall”
”Jag har arbetat som läkare i 31 år och är 56 år gammal, så sannolikt blir det inte aktuellt, men kan bli ett alternativ om det inte går att arbeta utan att knäckas helt.” Arbetssituationen inom landstinget oroar många och är därför en stor anledning till att man kan tänka sig arbeta för en annan arbetsgivare. Man vill komma ifrån överbelastning och en överhängande risk att bli utbränd redan efter några år. Att arbeta inom läkemedelsindustrin kan vara ett karriärsalternativ där den egna kompetensen skulle värderas högre. Det kan också bli den vidareutbildning man önskar men inte går att få inom landstinget.
Man upplever att det skulle kännas mycket positivt att jobba i team mot ett gemensamt mål istället för att bråka om patienter och vårdplatser.

Därför lockar läkemedelsindustrin
1. Bättre lön och arbetsvillkor
2. Utveckla framtidens läkemedel
3. Att få utvecklas och göra något nytt
4. Arbeta med forskning
5. Byta arbetsgivare från landstinget
6. Jobba i team mot gemensamt mål

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Forskning med världen som arbetsfält

Cecilia Karlsson och Anna Maria Langkilde arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.
Cecilia Karlsson och Anna Maria Langkilde arbetar båda inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Anna Maria Langkilde och Cecilia Karlsson arbetade tidigare som specialistläkare i sjukvården. Idag har de ledande roller inom forskning och utveckling av nya diabetesläkemedel på AstraZeneca i Göteborg.

Fetma och diabetes ökar dramatiskt runt om i världen. Även i Sverige är andelen stor; hälften av befolkningen beräknas ha övervikt eller fetma, vilket kan leda till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ 2 och åderförfettning med en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
– Det som driver oss är att hitta effektiva behandlingar som kan rädda liv och förbättra livskvaliteten för miljontals människor, säger Anna Maria Langkilde, senior forskningsläkare och global ledare för kliniska studier inom diabetesområdet.
Nyfikenheten fick henne att för 15 år sedan lämna sitt arbete som specialistläkare i sjukvården och ta klivet över till läkemedelsindustrin.
– Jag har arbetat mycket med nutrition och prevention. Prevention är alltid grunden, men det är viktigt att det finns bra behandlingar för patienter när de blivit sjuka. Innan jag började på AstraZeneca visste jag inte så mycket om forskning på ett företag, men jag bestämde mig för att testa och trivdes direkt. Här finns otroligt kunniga människor från hela världen och fantastiska möjligheter att pröva olika roller inom många olika områden.

Kan göra skillnad
AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel.
Cecilia Karlsson är kollega med Anna Maria Langkilde och arbetar som senior forskningsläkare på AstraZeneca.
– Jag arbetade i tio år som läkare inom invärtesmedicin i sjukvården. Mitt fokusområde var metabola och endokrina sjukdomar, med särskilt intresse för sjukdomsmekanismer och varför människor drabbas av sjukdom.
När Cecilia Karlsson blev erbjuden möjligheten att vara med och bygga upp ett kunskapscentrum inom fetma och diabetes på AstraZeneca, tvekade hon inte.
– Jag tog tjänstledigt i sex månader, men valde sedan att stanna kvar. Uppdraget att följa forskning från tidig till sen fas och hela vägen till ett godkänt läkemedel var spännande och lärorikt. Jag känner verkligen att vi kan göra skillnad för patienter världen över. Vi samarbetar mycket med forskare vid universitet och andra företag över hela världen. Det känns oerhört stimulerande att arbeta med utveckling av nya behandlingar som kan minska risken för död och allvarliga komplikationer, säger Cecilia Karlsson.

Vi söker forskande läkare. Läs mer och ansök här

AstraZeneca
AstraZeneca har 61 100 medarbetare i över 100 länder och är ett globalt, forskningsbaserat bioläkemedelsföretag med huvudfokus på sjukdomsområdena: hjärta/kärl och metabola sjukdomar, cancer och andningsvägar. Företaget bedriver även forskning inom områdena autoimmunitet, neurovetenskap och infektion. AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportföretag med verksamhet i Göteborg och Södertälje. Företaget har tillverkning i 18 länder och den största produktionsanläggningen ligger i Södertälje.

Nyfiken på att jobba med oss?
Kontakta gärna Tomas Andersson, Clinical Vice President Cardiovascular and Chronic Kidney Disease
Tomas.lg.andersson@astrazeneca.com


Läkare gör stor nytta i forskande läkemedelsindustrin

Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk. Foto: Jesper Edvardsen / Novo Nordisk
95 procent av läkarna anser att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är viktig eller mycket viktig för sjukvården enligt en undersökning genomförd av Framtidens Karriär – Läkare.
Som läkare i läkemedelsindustrin kan du ägna dig åt alltifrån tidig grundforskning till att arbeta med läkemedelsutveckling ur ett mer kommersiellt perspektiv.

Det är självklart glädjande att så många läkare betraktar läkemedelsindustrins kliniska forskning som viktig. Samtidigt upplever jag att delar av sjukvården tyvärr har en viss beröringsskräck gentemot läkemedelsindustrin. Alla vinner på ett samarbete eftersom våra kompetenser och verksamheter komplett­erar varandra. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket för bättre förutsättningar för framtida behandlingsmöjligheter med patientens bästa i fokus, säger Christina Östberg Lloyd, medicinsk och klinisk forskningsdirektör på Novo Nordisk och ordförande i SWElife, det strategiska innovationsprogrammet som stödjer samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård med målet att stärka life science i Sverige och förbättra folkhälsan.
Hon är specialistläkare i gynekologi och obstetrik och arbetade i sjukvården i många år innan hon tog steget över till läkemedelsbranschen.
– Läkemedelsindustrins arbetssätt har länge fascinerat mig. Det är självklart att läkemedelsindustrin och sjukvården behöver samverka för att åstadkomma bästa möjliga resultat för en bättre hälsa, säger Christina Östberg Lloyd.
Under sina hittills sjutton år i läkemedelsindustrin har hon arbetat som medicinsk rådgivare och nordisk medicinsk chef på Ferring. Sedan nio år tillbaka arbetar hon på Novo Nordisk.

Erbjuder många karriärvägar
– Läkare som är intresserade av led­arskapsfrågor och vill vara med och utveckla nya behandlingsmöjligheter i nära samverkan med sjukvården kan göra en viktig insats i den forskande läkemedelsindustrin. Läkare har en nyckelkompetens som är avgörande, och läkemedelsindustrin erbjuder många spännande karriärmöjligheter för den som har rätt inställning, säger Christina Östberg Lloyd.
Den forskande läkemedelsindustrins efterfrågan på läkarkompetens ökar i takt med att man fokuserar allt mer på avancerade terapiformer, till exempel stamcellsforskning.
– Som läkare gör man skillnad för en bättre hälsa genom att skapa förutsättningar för innovativa behandlingsmöjligheter i såväl läkemedelsindustrin som i sjukvården. Att bidra som just läkare och förstå hur forskning och utveckling leder till att vardagen underlättas för miljontals patienter runtom i världen är ett uppdrag som verkligen känns meningsfullt, säger Christina Östberg Lloyd.

Hur viktig anser du att klinisk forskning inom läkemedelsindustrin är för sjukvården?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Läkare genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 19–22 oktober 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.