Etikettarkiv: Ledarskap

Stora problem inom svensk sjukvård

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Läkare riktar skarp kritik mot sjukvården i en undersökning. Framförallt bristen på personal och vårdplatser, dålig ledning och politiker som tar beslut utan kunskap och insikt, samt mycket dålig arbetsmiljö.

Läkare har i Framtidens Karriär – Läkares undersökning svarat på frågan ”Vilka är de största problemen inom svensk sjukvård just nu?”

Personalbrist
En majoritet av de tillfrågade läkarna anser att de största problemen är personalbrist inom alla yrkeskategorier. En följd av detta är brist på vårdplatser, där utrymmet finns men inte personalen som ska ta hand om patienterna.
Man menar att läkare och sjuksköterskor flyr från yrket på grund av dålig personalpolitik. ”Underläkare behandlas i många fall styvmoderligt och känner sig överkörda och underskattade.” Inom andra branscher vet man att om personalen blir väl omhändertagen tar de också väl hand om kunderna. Det måste vara ännu viktigare inom vården, där det kan handla om liv och död. Ge läkarna större möjligheter att vara delaktiga i styrning och beslut som tas.

Ledning och organisation
Många anser att det inte är hållbart att personer utan medicinsk kompetens tillåts att inneha verksamhetschefsbefattningar. Alltför många politiker tar beslut som inte är förankrade i verkligheten. Det känns som att både politiker och administratörer ”använder vården som en lekstuga”. Vården får inte vara en karriärstege för politiker. Det är människor och människors liv vi behandlar och tar beslut om. ”Man skulle aldrig låta en politiker styra ett flygplan.”
Resurser och hur de används är också en ledningsfråga. Man har sparat sönder sjukvården vilket ibland gör det omöjligt att ge den vård som krävs. Alltför många regioner i Sverige går med ekonomiskt underskott och har dessutom sparbeting.

Arbetsmiljö
Läkare och övrig personal har en ohållbar arbetssituation där många går på knäna. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att få personalen att stanna genom att skapa en god arbetsmiljö. Det spelar ingen roll hur hög lönen är om arbetsmiljön ändå gör dig utbränd.
Ineffektiva it-system som inte är anpassade till verksamheterna är också en arbetsmiljöfråga som skapar mycket stress. Det gör att it blir en belastning i vardagen och inte den hjälp som det var tänkt.

Största problemen inom svensk sjukvård
1. Personal- och vårdplatsbrist
2. Dålig personalpolitik
3. Dålig ledning och styrning
4. Dålig arbetsmiljö
5. Ineffektiva it-system
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 18–21 oktober 2019. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Lönefrågan, chefskap och arbetsmiljö i fokus

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet. Foto: Johan Knobe
2020 ska Sveriges läkarförbund tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting förhandla fram ett nytt kollektivavtal med fokus på läkares lön och arbetsvillkor. För att kunna upprätthålla en högkvalitativ sjukvård krävs, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, att arbetsgivarna investerar i läkarna.

– Lönefrågan är förstås helt central i förhandlingen. Arbetsmarknaden för unga läkare är tuff, många har osäkra anställningsavtal, vilket innebär att de ofta utnyttjas lokalt. Vi har på senare tid även noterat en viss lönemässig inbromsning för läkare, vilket vi förstås vill motverka. Ytterligare fokusfrågor är självklart läkares arbetsmiljö och att göra det attraktivt för fler läkare att vilja ta en chefsposition, säger Heidi Stensmyren.

Tuff arbetsmiljö
Sveriges läkarförbund arbetar sedan många år bland annat för att den årliga löneöversynen ska innehålla såväl individuella lönesamtal som förhandlingar mellan lokala parter samt att lönen ska sättas lokalt och så nära verksamheten som möjligt. De anser också att lönen ska sättas utifrån faktorer som ansvar, kompetens, yrkesskicklighet och bidrag till verksamhetens utveckling.
Många läkare upplever en tuff arbetsmiljö med tunga jourer och ett tungt arbete överlag. Ett växande sjuktal bland läkare är en av anledningarna till att Sveriges läkarförbund ser behov av att lyfta arbetsmiljöfrågan i samband med avtalsrörelsen. En viktig delfråga blir läkares rätt till återhämtning och vila.

Löna sig att bli chef
Läkarförbundet arbetar bland annat för att det ska löna sig för läkare att anta en chefsroll, med konkurrenskraftiga löner och villkor och ett ansvar som innebär att chefsrollen tydligt kopplas till mandat och befogenheter. Ett bra chefsstöd som ger rätt förutsättningar för att skapa utrymme för verksamhetsutveckling är ytterligare en kärnfråga, liksom möjligheten för läkare att bedriva ett verksamhetsnära chefskap som kan kombineras med klinisk tjänstgöring.
– Den som är chef ska kunna ta ansvar för hela verksamheten och kunna stödja läkare i deras yrkesutövning. Läkare ställs inför många svåra etiska beslut och en tuff arbetsbelastning, vilket ställer krav på en riktigt bra chef som kan ta ett professionellt yrkesansvar, säger Heidi Stensmyren.

Chefsrollerna måste bli mer attraktiva för läkare

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Foto: Rickard Eriksson
Drygt 7 av 10 läkare och sjuksköterskor anser att verksamhetschefer och första linjens chefer inom hälso- och sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap. Administrativt stöd, utveckling i chefsrollen och utrymme för strategiska frågor skulle stärka chefsrollens attraktionskraft.

Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det beror förmodligen på att läkare och sjuksköterskor ser att många chefer detaljstyrs i stor utsträckning, och för sjuksköterskor går mycket tid åt till schemaläggning och att ringa in personal. Det ger ett väldigt litet utrymme för strategiska och långsiktiga frågor, exempelvis verksamhetsutveckling, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Fokus läggs på fel saker
Hon håller med om att verksamhetschefer och första linjens chefer i sjukvården ofta har dåliga förutsättningar att bedriva ett bra chef- och ledarskap.
– Mycket fokus läggs på fel saker och chefen får arbetsuppgifter på sitt bord som bättre kunde hanteras i samarbete med personal- eller ekonomiavdelningen. Man har ett stort ansvar men oftast inte rätt förutsättningar för att göra utvecklingsplaner, rekrytera rätt personer eller återföra resultat till bättre arbetssätt, säger Karin Båtelson.

Fler med medicinsk kompetens
Hon anser att det lokala ledarskapet i sjukvården spelar en stor roll för vårdens innehåll och personalens trivsel.
– Alla branscher behöver chefer med stor kunskap om verksamheten, det är inget unikt för sjukvården. Det handlar inte bara om att leda för dagen utan också för framtiden och lika viktigt att förstå vilka beslut som stöttar medicinska prioriteringar och som ger bäst resursutnyttjande. Här måste man som chef kunna påverka. Man måste också ha medicinsk och etisk kompetens att stötta i vardagen när medarbetarna finns i en verklighet med både knappa resurser och svåra beslut, säger Karin Båtelson.

Karin Båtelsons åtgärder för att förbättra ledarskapet i sjukvården:
• Stärk rekryteringsbasen, skapa chefstjänster med mindre ansvarsområden och skapa möjligheter att gå chefsutbildningar genom hela karriären.
• Administrativ stöd, från exempelvis ekonomi- eller HR-avdelningen. Det är viktigt för att chefen ska ha tid att stötta sina medarbetare i deras dagliga arbete.
• Mandat att genomföra åtgärder för att rekrytera och behålla medarbetare. Varje chef bör själv få mandat att bestämma vad gäller lön, arbetstid, fortbildningsgarantier och liknande, utifrån vad som krävs för att rekrytera och behålla medarbetare på sin enhet.
• Chefen bör erbjudas utvecklingssamtal, löneutveckling och fortbildning. Att även chefer behöver kontinuerlig fortbildning, bra löneutveckling och utvecklingssamtal betraktas dessvärre inte som en självklarhet på alla arbetsplatser.
• Låt chefen ha kvar en fot i det kliniska arbetet. Många läkare vill gärna kunna kombinera en chefsroll med kliniskt arbete. Arbetsgivare som vill attrahera fler läkare till chefsroller bör därför erbjuda den möjligheten. Det gäller i synnerhet första linjens chefer när man börjar sin chefsbana, för att få fler läkare att vilja ta steget att pröva en chefskarriär.
Vilka förutsättningar anser du att verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.
Vilka förutsättningar anser du att första linjens chef inom hälso- och sjukvården har för att bedriva ett bra chef- och ledarskap?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 19–26 februari 2019. Över 1000 sjuksköterskor svarade på undersökningen.

Chefens tips: Gör annat

Yvonne Freund-Levi har lång erfarenhet av att vara ledare. Foto: Karl Gabor
Yvonne Freund-Levi har lång erfarenhet av att vara ledare. Foto: Karl Gabor
Teamarbete och egenvård är två viktiga ledord för chefer, enligt Yvonne Freund-Levi, som har gedigen erfarenhet av ledarskap i vården.

Yvonne Freund-Levi är nytillträdd lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet, överläkare i psykiatri i Region Örebro samt docent på KI. Hon är psykiatriker och geriatriker, kognitiv psykoterapeut och mindfulnessinstruktör, och har haft flera chefspositioner.
– Som ledare måste du vara en teamspelare. Det har varit en lång era av individualism, men den mentaliteten är på väg att försvinna. Det är inte bara mitt och jag som ska framträda, utan man måste ha ett gemensamt mål för hela gruppen, säger Yvonne Freund-Levi.

Fysiska möten
Ett bra sätt är enligt henne att blanda både kön och generationer, för att få till olikt tänkande i gruppen. Det måste också finnas tid för reflektion.
– Det går inte att kommunicera endast via mejl eller sms, det blir en anorektisk kommunikation. Man behöver också träffas fysiskt.
Yvonne Freund-Levi har gått två chefsutbildningar via Handelshögskolan i Stockholm.
– Det gjorde att jag fick upp ögonen för komplexiteten i att vara chef. Man har ansvar för olika yrkesgrupper och ekonomin och ställs inför utmaningar på både mikro- och makro­nivå.

Bollplank viktiga
För chefer är det enligt Yvonne Freund-Levi viktigt att ha kontakt med andra ledare.
– Man kan ha lunchmöten med varandra över Skype och bolla svåra frågor och etiska dilemman, det är jätte­viktigt att ha det bollplanket.
Något som Yvonne Freund-Levi betonar är vikten av egenvård. Fysisk aktivitet och nyttig kost är en viktig grund att stå på – samt att ha ett nätverk utanför själva professionen.
– Gör något som är så långt bort från yrkeslivet som möjligt, gärna något som stimulerar andra delar av hjärnan, som till exempel musik eller dans. Man måste ha möjlighet att tanka energi någonstans. Det är jätteviktigt att yrkeslivet inte blir hela livet.
Yvonne Freund-Levi beskriver det också som en viktig arbetsledande funktion att uppmuntra medarbetare att ta hand om sig själva.
– Det är som med syrgas på flygplan: man måste hjälpa sig själv först och sedan patienten. Om man är sönderstressat och inte äter och sover bra så märks det i patientkontakten. Det handlar hela tiden om att möta utmaningar med någon form av balans.

Prioriteringar en nyckel för ledare

Infektionsläkaren Fredrik Sund är verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Infektionsläkaren Fredrik Sund är verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Staffan Claesson
Att lära sig själv och andra att göra rätt prioriteringar är A och O enligt infektionsläkaren Fredrik Sund, verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Alla som tycker att det är en stressig arbetsmiljö inom vården idag behöver mer eller mindre hjälp att prioritera bättre, säger han.

Fredrik Sund är sedan fyra år tillbaka verksamhetschef för infektionskliniken på Akademiska sjukhuset. Utöver rekrytering av personal – och att få folk att stanna på arbetsplatsen – ser han prioriteringar som en av sina viktigaste uppgifter.
– Det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter att utföra och de som är nya inom vården blir lätt överväldigade. Det kan resultera i att alla arbetar i ett högt tempo, men kanske inte utför arbetsuppgifterna i rätt ordning. Det är omöjligt att gå hem och känna att man genomfört alla arbetsuppgifter, men det är viktigt att kunna se hur man ska prioritera för att det viktigaste ska bli gjort.

Ge rätt struktur
Enligt Fredrik Sund gäller det att som chef guida sina medarbetare till rätt prioriteringar, men också att man sedan ska släppa taget. På skrivbordet har han ett citat av amerikanske företagsledaren Jack Welch: “When you were made a leader you weren’t given a crown, you were given the responsibility to bring out the best in others.”
– Det tycker jag är en bra filosofi. Medarbetare gör mycket av jobbet bäst själva när man gett dem rätt struktur, och en del av den strukturen är just prioriteringar.
Vardagen för en chef liknar han vid det klassiska datorspelet tetris.
– Det är verkligen högt och lågt, det kan vara fel på en automat eller så tvingas man stänga vårdplatser av personalbrist, det är utmaningar kors och tvärs. Det är som tetris, det faller ner olika typer av klossar som man ska placera på bästa sätt och det är då viktigt att man även som chef kan prioritera hårt bland arbetsuppgifterna. Skulle jag göra allt som folk ber mig att göra, då skulle ingenting fungera.

Omvärldsanalyser
Fredrik Sund har bland annat gått chefsutvecklingsprogrammet för sjukvården på Handelshögskolan i Stockholm, CUPS, och har ett bra nätverk av andra chefer vid universitetssjukhusen runtom i landet.
– Jag tror mycket på omvärldsanalyser och att träffa andra, det är väldigt viktigt för en chef idag.
Fredrik Sund är också kliniskt verksam och arbetar som bakjour några helger i halvåret.
– När mina medarbetare kommer till mig med frågor och synpunkter så vet de att de har en chef som är väl insatt i vad de pratar om och vad det innebär, eftersom jag själv får uppleva det. Det ger trovärdighet.

Utveckla din karriär och hitta livskvalitet i Gävleborg

Region Gävleborg
David Bardens, ST-läkare i allmänmedicin i Region Gävleborg. Foto: Peter Engström

Arbetsglädje, variation, engagerade kollegor samt livskvalitet i en fantastisk natur. I Region Gävleborg har du som är ST-läkare eller färdig specialist i allmänmedicin spännande karriärmöjligheter och chans att utvecklas professionellt och privat.

För drygt tre år sedan jobbade David Bardens inom gynekologi på ett stort universitetssjukhus i Tyskland. Han var frustrerad över en orimlig arbetsbelastning och nyfiken på att arbeta i Sverige. David såg en annons om en karriärkväll i Sundsvall.
– Jag reste dit och träffade en HR-konsult från Region Gävleborg. Alla var enormt positiva och trevliga och jag fick ett fantastiskt bra intryck. Så fort jag kom tillbaka till Tyskland sade jag upp mig och sex veckor senare flyttade jag till Sverige, berättar David.
Efter en intensivkurs i svenska började David sin ST-tjänst i allmänmedicin i Region Gävleborg. Idag har han ett och ett halvt år kvar tills han är färdig specialist.
– Jag har aldrig ångrat mig. Här har jag fått ett jobb där jag känner stor arbetsglädje och verkligen utvecklas som läkare, med alla olika slags patienter och diagnoser. Mina yngsta patienter är spädbarn och mina äldsta över 100 år gamla, berättar David.
– På min gamla arbetsplats var det viktigaste att jag producerade. Här finns en stark betoning på handledning, utveckling och att man ska trivas i sin läkarroll. Det är en stor skillnad.

Många karriärvägar
Han lyfter också fram att det finns ett starkt kollegialt stöd, bra utbildningsmöjligheter och många olika karriärvägar för allmänläkare. Exempelvis finns ST med särskilt fokus på ledarskap för den som är intresserad av att jobba som chef eller ledare.
– Jag vill verkligen också betona den fina livskvaliteten som den här regionen erbjuder. Här finns vacker natur, norrsken och ett stort utbud av olika kulturevenemang. Jag blev överraskad av hur livligt och rikt kulturlivet är här. Dessutom är man aldrig mer än ett par timmar från Arlanda.
Som allmänläkare får David möjlighet att arbeta med en av sina hjärtefrågor – barnvaccinationsprogrammet. I Tyskland utmanade han en känd vaccinationsmotståndare, som hävdade att det inte finns något bevis för att mässlingviruset verkligen existerar. David vann i domstol och fortsätter att strida för vikten av att vaccinera.
– Var sjätte minut dör ett barn av mässling och jag har själv sett det ske. Här i Sverige är vaccinationsmotståndet mindre, men det är väsentligt att vi fortsätter att sprida kunskap och skapa förtroende bland föräldrar. Detta är ett av många områden där primärvården har en viktig roll att spela.

Primärvården Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö och med goda personalförmåner. Här finns goda karriärmöjligheter och en bra livsmiljö. Primärvården är väl utbyggd med hälsocentraler över hela länet. Vi har klinisk träningsverksamhet i hela länet och ett kliniskt träningscentrum i Gävle. Vill du forska finns det goda möjligheter, och vårt centrum för forskning och utveckling samarbetar bland annat med Uppsala universitet och Högskolan i Gävle.

Vill du jobba med David?
Kontakta verksamhetschef Helena Bikoff:
Tel: 070-301 96 26
helena.bikoff@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se


ST-ledarskapsutbildning ger både professionell och personlig utveckling

Fredrik Hagerman och Stefan Soneberg, ST-läkare som gått den ST-ledarskapsutbildning som erbjuds i Region Gävleborg. Foto: Pernilla Wahlman
Fredrik Hagerman och Stefan Soneberg, ST-läkare som gått den ST-ledarskapsutbildning som erbjuds i Region Gävleborg. Foto: Pernilla Wahlman

– Utbildningen var enormt utvecklande. En inre resa som satt avtryck och påverkat mig både personligt och som läkare och ledare. Det säger Stefan Soneberg, ST-läkare i intermedicin som gått den ST-ledarskapsutbildning som erbjuds i Region Gävleborg.

För snart ett år sedan tog den första kullen läkare examen från Region Gävleborgs ST-ledarskapsutbildning. Syftet med utbildningen är att stimulera ST-läkare till ledarskapsutveckling och stärka deras förutsättningar för framtida ledaruppdrag i organisationen.
– Vår förhoppning är att på sikt öka andelen chefer som i sin grundprofession är läkare och att denna satsning bidrar till att både behålla och locka fler ST-läkare och läkare till regionen, säger Karin Bending, HR-strateg.
Maria Palm, övergripande studierektor, berättar att utbildningen rönt stort intresse, både bland ST-läkare, äldre kollegor och andra regioner.
– Vi är förstås mycket glada över det positiva mottagandet och är nu i färd med att rekrytera nästa kull. Utbildningen erbjuder en unik möjlighet att kombinera den kliniska medicinska vardagen med en omfattande ledarskapsutbildning.

Naturligt steg
För Stefan Soneberg som tidigare varit engagerad i AT-rådet och direkt efter avslutad AT-tjänstgöring började arbeta med utbildningsfrågor på medicinkliniken i Gävle blev ledarskaps-ST ett naturligt steg.
– Jag blev mer och mer nyfiken på verksamhetsdelen och fick bland annat vara med och ta fram riktlinjerna för Region Gävleborgs ledarskaps-ST. Jag tyckte innehållet lät så intressant att jag själv ville gå kursen!
Även för kollegan Fredrik Hagerman blev ledarskaps-ST ett naturligt steg i utvecklingen.
– Jag läste på samhällsvetarprogrammet innan jag sadlade om till läkarutbildningen och har alltid sett mig själv som en humanist i naturvetarkläder. Intresset för ledarskap samt hur organisationer och grupper fungerar har alltid funnits där. Därför kändes det naturligt att söka till ledarskaps-ST när tillfälle gavs.

Stor nytta
Fredrik och Stefan tillhör båda den första kullen ST-läkare i Region Gävleborg som förlängt sin ST-utbildning med nio månader för att förkovra sig inom ledarskap. De blev klara i december förra året och kan idag, snart ett år senare, konstatera att de haft stor nytta av sina nyvunna kunskaper.
– En bit in på programmet hoppade jag på ett chefsuppdrag som ansvarig för ST-läkarna och underläkare på kliniken för internmedicin. Idag har jag det som deltidsuppdrag parallellt med min egen ST-utbildning till internmedicinare, berättar Stefan.
Han beskriver det som en fantastisk lyx att gå utbildningen parallellt med att i det dagliga arbetet på kliniken uppleva behovet av just ledarskap.
– Det var oerhört bra timing. I utbildningen fick vi fördjupa oss i olika delar av verksamheten som i slutänden gav ett större helhetsperspektiv av organisationen och hur den fungerar.
Fredrik å sin sida är i färd med att avrunda sin ST-utbildning i allmänmedicin.
– Precis som Stefan har jag haft stor nytta av utbildningen, både professionellt och personligt. Under min STL hade jag ett biträdande chefskap på halvtid för ungefär tio medarbetare på min hälsocentral. Det har lett till att jag nu tagit över rollen som medicinsk rådgivare i verksamheten. Jag är också med i regionens läkemedelskommitté och har ett uppdrag som ordförande i Osteoporosrådet.

Inre resa
En av de stora vinsterna med att göra ledarskaps-ST menar Fredrik är en större självkännedom.
– Jag har lärt mig mycket om mig själv och fått fler verktyg till att hantera olika situationer. För mig handlade det mycket om att kunna och våga ta plats i en grupp. Där stärktes jag mycket.
Stefan nickar instämmande.
– Ledarskapsutbildningen var till stor del en resa i sig själv. Om man är redo för den färden och har ett intresse för ledarskap kan jag verkligen rekommendera andra läkare att gå den här utbildningen.

Maria Palm, övergripande studierektor och Karin Bending, HR-strateg. Foto: Pernilla Wahlman
Maria Palm, övergripande studierektor och Karin Bending, HR-strateg. Foto: Pernilla Wahlman
Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö. Här finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter och en bra miljö att leva och bo i. Vill du forska finns det goda möjligheter att få stöd och handledning.
Med cirka 6 500 anställda är Region Gävleborg en av länets största arbetsgivare och en viktig aktör för utvecklingen av ett livskraftigt Gävleborg.

Region Gävleborg
801 88 Gävle
Tel: 026-15 40 00
www.regiongavleborg.se

Statliga arbetsgivare behöver stärka sin attraktivitet

Jonas Ålebring, ordförande för SYLF.
Jonas Ålebring, ordförande för SYLF.
Vilket intryck har läkare av statliga myndigheter som arbetsgivare? Läkemedelsverket är den myndighet som läkarna har mest positivt intryck av som arbetsgivare. På andra och tredje plats kommer Rättsmedicinalverket och Försvarsmakten.

Läkare kan definitivt göra mycket nytta för många patienter genom att arbeta statligt. På myndigheter kan läkare bland annat vara delaktiga i den nationella vårdutvecklingen, analysera läkemedel och stödja handläggare i medicinska frågor för rättssäkra beslut.
Som läkare på en statlig myndighet arbetar du på ett mer övergripande plan som medicinskt sakkunnig genom att göra nytta för större patientgrupper. Staten kan erbjuda en rad olika karriärvägar och inriktningar för läkare. Man kan exempelvis arbeta med utredningsarbete, med projekt av strategisk betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården regionalt och nationellt eller mer utåtriktat på internationell nivå, i samverkan med exempelvis WHO och EU.
Förutom nämnda statliga arbetsgivare, arbetar det även läkare inom Kriminalvården och på Statens institutionsstyrelse.

Verksamhetsnära ledarskapet
– Läkares intryck av olika arbetsgivare påverkas bland annat av arbetsgivarnas förmåga att se dem som individer, att synliggöra deras kompetens samt att låta dem utvecklas professionellt. Vår erfarenhet är också att det verksamhetsnära ledarskapet, där enskilda läkare involveras i processer och organisationsutveckling, är en avgörande faktor för att läkare ska få en positiv bild av en arbetsgivare. Myndigheter behöver, precis som andra arbetsgivare, arbeta med dessa faktorer för att bevara och öka sin attraktivitet, säger Jonas Ålebring, ordförande för SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening.
Han anser att myndigheter generellt sett behöver bli bättre på att kommunicera de karriär- och utvecklingsmöjligheter man kan erbjuda läkare.

Flera faktorer avgör
– Flera faktorer sammantaget gör en myndighet attraktiv för läkare. Samtidigt ska man inte dra alltför stora växlar på undersökningsresultatet. Att endast sex procent av läkarna har en positiv bild av Försäkringskassan som arbetsgivare kan exempelvis bero på att läkares arbetsuppgifter på Försäkringskassan ofta är mycket komplexa, säger Jonas Ålebring.
– Det verkar finnas stora variationer i hur bra myndigheterna är på att marknadsföra sig mot läkare. Samtidigt är läkare en yrkesgrupp som definitivt behövs, även hos de statliga arbetsgivarna. Hur bra statliga arbetsgivare varit på att attrahera läkare har också varierat genom åren. Myndigheter behöver öka kännedomen om att de kan erbjuda intressanta karriärvägar även för läkare, säger Jonas Ålebring.

Vilka av följande statliga myndigheter har du som läkare positivt intryck av som arbetsgivare? Ange gärna flera.

Hos Capio växer jag både som människa och yrkesperson

Rickard Fahlström, medicinskt ansvarig läkare på Capio Vårdcentral Simrishamn.
Rickard Fahlström, medicinskt ansvarig läkare på Capio Vårdcentral Simrishamn.

Capio Hälsocentral Brynäs fokuserar på kvalitet och på att göra saker som bra som möjligt, både för patienter och medarbetare.
– Det är en mycket utvecklingsvänlig verksamhet där jag kan växa både som människa och yrkesperson, säger Sara Lundholm, specialist i allmänmedicin.

Sara Lundholm, medicinskt ansvarig läkare på Capio Hälsocentral Brynäs.
Sara Lundholm, medicinskt ansvarig läkare på Capio Hälsocentral Brynäs.

Sara Lundholm kom till Capio Hälsocentral Brynäs för drygt tre år sedan för att slutföra sin ST-tjänstgöring i allmänmedicin. Under resans gång blev hon nominerad till att gå ledarskaps-ST.
– För mig har ST-inriktningen mot ledarskap inneburit en stor personlig och yrkesmässig utveckling som jag har stor nytta av i min roll som läkare.
Utbildningen även lett till att Sara Lundholm sedan förra hösten är medicinskt ansvarig läkare på hälsocentralen.
– Inom Capio innebär att det att man är i en ledningsfunktion tillsammans med verksamhetschefen. Den nya rollen innebär att jag fått möjlighet att testa mina nyvunna kunskaper inom ledarskap i kombination med patientarbete, vilket passar mig utmärkt.

Utvecklande
Rickard Fahlström, specialist i allmänmedicin, har liknande erfarenheter. De sista tre åren av sin ST-utbildning gjorde han på Capio Vårdcentral Simrishamn.
– Jag är, förutom allmänspecialist, nu även medicinskt ansvarig läkare och schemaläggare för läkarna.
Vårdcentralen i Simrishamn omfattar, liksom hälsocentralen i Brynäs, både BVC och särskilt boende för äldre.
– Här träffar jag alltifrån nyfödda till riktigt gamla patienter vilket är enormt roligt. Det var ju därför jag en gång valde att söka mig till allmänläkeriet, för att jag ville arbeta med hela människan i alla åldrar.
En stor fördel är också att verksamheten har klart fokus på utveckling.
– Vi arbetar med ständigt kvalitets- och förbättringsarbete med sikte på att skapa en ännu bättre vård för våra patienter.
Han kan tveklöst rekommendera andra läkare att börja sin karriär på vårdcentralen!
– Här finns en stabil medarbetarbas inom alla yrkeskategorier. Som ny läkare kan man få den uppbackning man behöver. Även det faktum att vi har en god struktur med fastslagna rutiner och arbetssätt underlättar för nya medarbetare att komma in i arbetet på ett smidigt sätt.
Också Sara Lundholm kan varmt rekommendera sin vårdcentral till andra läkare.
– Om man vill arbeta i en stimulerande och utvecklande miljö med fokus på kvalitet och på att göra verksamheten så bra som möjligt för både patienter och för medarbetare, då är Capios Hälso-central Brynäs rätt plats att jobba på!

Capio Närsjukvård
Capio-koncernen är ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag. I Sverige finns Capios vårdenheter från Umeå i norr till Malmö i söder. Verksamheterna finns på flera nivåer i vårdkedjan från akutsjukhus, närsjukhus och specialistkliniker till vårdcentraler och specialistmottagningar i primärvården. Capio Närsjukvård erbjuder primärvård på mottagningar på 83 platser i 12 landsting och regioner.

Capio Närsjukvård AB
HR-chef
Cecilia Friis
Tel: 0733-842 740
E-post: cecilia.friis@capio.se
www.capio.se

En drivkraft är att se andra växa och vården utvecklas

Mathias Axelsson, verksamhetschef på Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset Linköping.
Mathias Axelsson, verksamhetschef på Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset Linköping.
– Att uppmuntra medarbetarna till att våga lämna sina komfortzoner för att sedan se dem växa och utveckla vården är en av de främsta drivkrafterna i mitt jobb, säger Mathias Axelsson, verksamhetschef på Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset Linköping.

Mathias Axelsson har med dagens mått mätt gjort en något annorlunda chefskarriär inom vården. Utan någon form av ledarskapsutbildning gick han 2006 direkt från avslutad ST-tjänst till rollen som verksamhetschef på röntgenkliniken vid lasarettet i Motala.
– Jag hade stora krav på mig själv och det var lite tufft i början då jag trodde att hela sjukvårdens ansvar och allas välbefinnande hängde på mig. Däremot var den medicinska delen inget problem. Som nybliven röntgenspecialist behövde jag inte konkurrera med överläkarna om vem som visste mest, utan kunde suga åt mig alla kloka råd med öppet sinne.
Efter sex år i Motala kom en förfrågan om att ta över som verksamhetschef på röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset Linköping och idag kan Mathias Axelsson se tillbaka på elva år som specialist och chef inom vården.
Under de gångna åren har han kompletterat sin läkarutbildning med flera olika fortbildningar inom ämnet ledarskap.
– Jag bland annat gått regionens ledarutvecklingsprogram för chefer i första linjen samt deltagit i HUR-programmet som riktar sig till chefer på Sveriges universitetssjukhus. Just nu är jag i färd med att slutföra en MBA på Handelshögskolan i Stockholm, en utbildning som har tillfört många värdefulla aspekter till min roll som ledare.

Sunt förnuft
Att se medarbetare växa och utvecklas ser han som en av de stora behållningarna i yrket.
– Hela min roll går ut på att uppmuntra och stimulera medarbetare till att lämna sina komfortzoner och inte minst att få fler att fatta beslut i de frågor som de kan bäst och som rör deras yrkesvardag. Vi har en lång resa kvar innan alla inom vården känner att de får ta de beslut de behöver och att det faktiskt också förväntas av alla, för att vi ska kunna förändra vården snabbt nog och möta framtidens behov.
Till skillnad från när han själv inledde sin chefskarriär finns det numera en rad olika förberedande utbildningar för läkare med ledarambitioner. För den som funderar på att gå den vägen ger Mathias Axelsson rådet att testa!
– Det är ett enormt roligt jobb och det behövs fler läkare i ledande positioner. Mitt tips är att våga prova, oavsett vilken chefsnivå det handlar om. Man kommer väldigt långt med sunt förnuft, resten går att komplettera med fortbildningar under resans gång.