Etikettarkiv: SYLF

Stor brist på AT-platser

Shadi Ghorbani, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande i SYLF.

Regionerna, som ansvarar för dimensioneringen av AT-platser, har under en längre tid erbjudit för få platser i förhållande till behovet. För många olegitimerade läkare är den långa väntan på en AT-plats påfrestande och frustrerande. Den långa väntan är en omfattande förlust för såväl individen som sjukvården och samhället i stort.

– Den bristande tillgången på AT-platser är en problematik som vid det här laget funnits i flera års tid. Obalansen mellan tillgång och efterfrågan har minskat något på senare tid men antalet AT-platser är fortfarande för få. 2023 räknar SKR med att det behövs 1800 AT-platser, men man har bara dimensionerat för drygt 1600 platser, säger Shadi Ghorbani, som är ST-läkare i allmänmedicin och sedan april 2022 ordförande i SYLF, Sveriges yngre läkares förening.
Den genomsnittliga väntetiden för att få en AT-plats uppgår i dagsläget till drygt 11 månader. Både SYLF och SKR bedömer att det kommer att behövas 2050 AT-platser år 2027.

Ökar bristen på specialister
– Samtliga regioner rapporterar en brist på specialistläkare. Fler AT-platser är en förutsättning för att regionerna framöver ska ha någon chans att utbilda och rekrytera tillräckligt många specialister, säger Shadi Ghorbani.
Ytterligare en faktor som kan ha bidragit till bristen är att AT-tjänstgöringen i somliga regioner är 21 månader lång. SYLF förespråkar i stället 18 månader.
– Det är samtidigt glädjande att regeringen i februari 2022 i en unik satsning öronmärkte 375 miljoner kronor till nya AT-platser. Det kan förhoppningsvis minska bristen, säger Shadi Ghorbani.

”Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning.”

Brist även på BT-platser
2021 började de första studenterna på den nya sexåriga legitimationsgrundande läkarutbildningen. Om fem år ska de genomföra sin bastjänstgöring, BT.
– Den stora fördelen med BT är att det är en introduktionstjänstgöring på drygt ett år som ger läkare med såväl svensk som utländsk läkarlegitimation en gemensam introduktion till den svenska sjukvården. Ett problem är dock att man redan 2021 hade alltför få BT-platser i förhållande till behovet. Enligt Läkarförbundet och SKR:s bedömning behövs mellan 700 och 800 BT-platser per år, men 2021 erbjöds endast ungefär 150 platser. Det varierar dessutom stort hur långt olika regioner kommit i att få fram BT-platser, säger Shadi Ghorbani.

ST med ledarskapsinriktning
Ytterligare en fråga som SYLF driver är mer ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning.
– Forskning visar att när läkare finns representerade på ledande positioner i sjukvården så blir vården mer patientsäker och kostnadseffektiv vård, och medarbetarhälsan förbättras. Yngre läkare visar ofta intresse för ledarskap. Det är därför anmärkningsvärt att endast 3 av 21 regioner erbjuder ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning. Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda detta. Det är viktigt, inte minst för att tillvarata läkares ledarskapsintresse men också för framtidens sjukvård, säger Shadi Ghorbani.

Hudiksvall topprankas av landets AT-läkare

Maria Palm, övergripande studierektor, Region Gävleborg, Narmin Esmail, ST-läkare på ögonkliniken i Hudiksvall och Lisa Månsson Rydén, studierektor för AT- och ST-läkare i Hälsingland. Foto: Peter Engström
Maria Palm, övergripande studierektor, Region Gävleborg, Narmin Esmail, ST-läkare på ögonkliniken i Hudiksvall och Lisa Månsson Rydén, studierektor för AT- och ST-läkare i Hälsingland. Foto: Peter Engström

Hudiksvall är Sveriges bästa allmänmedicinort. Det visar årets AT-ranking som sammanställts av SYLF, Sveriges yngre läkares förening. Tillgänglighet av allmänspecialist på plats samt avsatt tid för studier och handledning är viktiga faktorer bakom framgången.

Årets AT-ranking från SYLF visar att både Hudiksvall och Gävle har klättrat kraftigt i listan. Hudiksvall har gått från nionde till femte plats medan Gävle gått upp hela 24 placeringar: från 49:e till 25:e plats. Dessutom toppar Hudiksvall och Hälsinglands primärvård listan över bästa allmänmedicinort.
Maria Palm, övergripande studierektor, Region Gävleborg, ser de fina placeringarna som ett kvitto på att verksamheten är på rätt väg.
– Vi har långsiktigt arbetat för hög och jämn kvalitet i AT-utbildningen i hela regionen med starkt fokus på handledning, vilket jag tror är en av de viktigaste orsakerna bakom det fina resultatet.
Lisa Månsson Rydén, studierektor för AT- och ST-läkare i Hälsingland, berättar att verksamheten haft ett kontinuerligt förbättringsarbete på AT-sidan i Hälsingland och Gästrikland vad gäller både rekrytering och AT-läkarnas eget inflytande på sin tjänstgöring.
– I Hälsingland har vi bland annat startat ett utbildningsutskott där AT-läkare tillsammans med representanter för varje klinik har regelbundna möten. Detta har exempelvis resulterat i att AT-tjänstgöringen numera inleds med en månad i primärvården och att AMLS och ATLS införts som obligatoriska kurser i utbildningen, att det anordnas lokal AT-stämma för alla AT-läkare i länet och att det tagits fram en AT-bok samt en AT-handledarmanual.

Stort engagemang
Att framhålla i sammanhanget är att Region Gävleborg har en studierektor för varje medicinsk specialitet. Studierektorerna ingår i regionens utbildningsråd som leds av Maria Palm.
– Vi har en stark utbildningsorganisation med engagerade AT-chefer, samordnare, studierektorer och medarbetare ute i verksamheterna som tillsammans arbetar för att göra våra AT-läkares tjänstgöring så bra som möjligt.
Per Granström är läkare och verksamhetschef för hälsocentralen i Harmånger med lång erfarenhet, både av yrket och av att handleda nya kollegor. Att regionen hamnar högt i rankingen tror han beror på flera orsaker.
– Som AT-läkare är man oerfaren och osäker, så det gäller att skapa en trygghet. Förutom schemalagd handledning är den dagliga stöttningen oerhört viktig; så fort det behövs ska det finnas en erfaren kollega att vända sig till. Jag tror också att studierektorerna spelar en stor roll för det fina resultatet. De har skapat ett bra upplägg och en gruppgemenskap som är viktig när man är ny i yrket.
Själv gjorde han sin AT-tjänst på Hudiksvalls sjukhus.
– Det är visserligen 30 år sedan, men faktum är att det var en mycket bra AT. Här finns en lång tradition av att ta väl hand om nya kollegor. Jag tror att det hela beror på att AT-läkaren inte lämnas åt sitt öde utan alltid har en handledare att vända sig till.
Narmin Esmail, ST-läkare på ögonkliniken i Hudiksvall är beredd att hålla med.
– Jag gjorde min AT i Hudiksvall, blev klar i juni och hade en väldigt bra handledning. Om det någon gång dök upp problem gick de alltid att lösa på ett smidigt sätt. Jag är väldigt nöjd med den primärvårdsplacering jag hade på hälsocentralen i Ljusdal och kan verkligen rekommendera verksamheten till andra AT-läkare.

Riktade insatser
Maria Palm berättar att verksamheten under det senaste året gjort riktade insatser för just handledning och kollegialt stöd för AT i Gävle.
– Det är något vi fortsätter med generellt för alla läkare under utbildning i Region Gävleborg. Rankingen visar att vi är på rätt väg, nu är det viktigt att fortsätta arbeta långsiktigt och att höja kvaliteten ytterligare. Vi kommer även fortsättningsvis att sträva efter att våra AT-läkare ska känna att de har stort inflytande över sin arbetsmiljö. Här finns sannolikt utrymme för förbättring och det tar vi med oss i det fortsatta arbetet.
Inom primärvården i regionen arrangeras årligen chefsdagar samt handledarträffar tre gånger per år. Regionen anordnar, förutom den grundläggande handledarutbildningen, även fortbildning av handledare, allt i syfte att skapa en ännu bättre AT- och ST-utbildning.
– Att ha läkare som trivs och vill stanna kvar handlar i förlängningen om hållbarhet för regionen och att kunna leverera vård av hög kvalitet till dess befolkning, fastslår Lisa Månsson Rydén.

För mer information om att arbeta som AT- och ST-läkare i Gävleborg, klicka här

Per Granström, läkare och verksamhetschef för hälsocentralen i Harmånger. Foto: Peter Engström
Per Granström, läkare och verksamhetschef för hälsocentralen i Harmånger. Foto: Peter Engström

Region Gävleborg
Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö. Här finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter och en bra miljö att leva och bo i. Vill du forska finns det goda möjligheter att få stöd och handledning. Med cirka 6 500 anställda är Region Gävleborg en av länets största arbetsgivare och en viktig aktör för utvecklingen av ett livskraftigt Gävleborg.

Region Gävleborg
801 88 Gävle
Tel: 026-15 40 00
www.regiongavleborg.se/


Ska primärvården inom ramen för ST vara obligatorisk?

Sofia Rydgren Stale, ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen på Sveriges Läkarförbund (Foto: Rickard L. Eriksson) och Jonas Ålebring ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Foto: Eva Widman).
Sofia Rydgren Stale, ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen på Sveriges Läkarförbund (Foto: Rickard L. Eriksson) och Jonas Ålebring ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Foto: Eva Widman).
Den frågan debatteras flitigt efter att Västra Götalandsregionen föreslagit att alla ST-läkare ska göra sidotjänstgöring inom allmänmedicin under minst två månader. Ämnet har även lett till diskussioner om hur bristen på specialister inom bland annat primärvård och psykiatri ska lösas.

Även om avsikten är god – att bygga broar mellan primärvården och sjukhusbaserad vård – höjs nu tonläget om förslaget till obligatorisk sidotjänstgöring i allmänmedicin.
– Läkarförbundet är mycket kritiska till att primärvården inte får rätt förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag att vara basen för svensk hälso- och sjukvård. Därför driver vi på och arbetar för en nationell primärvårdsreform med listning på läkare och ett listningstak. Men läkares specialiseringstjänstgöring är primärt en utbildningsfråga och ska utformas individuellt utifrån målbeskrivningen för specialiteten, vilket rimmar illa med det föreslagna obligatoriet, säger Sofia Rydgren Stale som är psykiater och ordförande i utbildnings- och forskningsdelegationen på Sveriges Läkarförbund.

Bra med ömsesidig förståelse
Som specialistläkare inom psykiatri kan Sofia dock se fördelarna med att få en inblick i primärvården. Speciellt då patienter med psykisk ohälsa finns i alla delar av vårdkedjan.
– Ett ökat utbyte skulle kunna leda till en mer ömsesidig förståelse och ett bättre samarbete mellan primärvård och sjukhusbaserad vård. Men för att få till en bestående förändring måste vi använda oss av morötter istället för piska. Tvingas ST-läkare ut i primärvården finns det risk att tjänstgöringen inte uppfattas som särskilt givande, fortsätter hon.
I en undersökning från mars i år som genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare, ställdes frågan till ett slumpmässigt urval av läkare vad de ansåg om obligatorisk sidotjänstgöring inom vissa andra specialiteter för ST-läkare. Här svarade hela 67% att de var positivt inställda. På frågan: Vilka specialiteter borde sidotjänstgöra inom primärvården? angav en majoritet av de svarande att psykiatri, internmedicin och geriatrik kunde vara lämpliga.
Men när Sjukhusläkaren gjorde en enkät fick förslaget på obligatorisk tjänstgöring inom primärvården tummen ner från 37 av 53 specialitetsföreningar inom Läkarförbundet. Många menade just att en tidsdefinierad obligatorisk tjänstgöring inte är förenlig med nuvarande föreskrift från Socialstyrelsen. Men också att ST-läkare redan har svårt att hinna med adekvat sidotjänstgöring.

Satsa på god arbetsmiljö
Jonas Ålebring som är ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf) säger att det är viktigt att fråga utreds ytterligare.
– Vi tror att läkare som gör specialisering på sjukhus kan lära sig mycket av primärvården, men man måste utgå från vilken specialitet det handlar om och ST-läkarens individuella behov och förutsättningar. Det vi från Sylf efterfrågar är tydliga mål med sidotjänstgöring inom allmänmedicin, säger han.
Istället för att tvinga ut samtliga ST-läkare i primärvården tycker Jonas att det är bättre att satsa på att utlysa fler offentliga ST-tjänster inom allmänmedicin och förbättra arbetsmiljön.
– För att vårdcentralen ska bli en attraktiv arbetsplats måste man locka läkare med bra villkor. Primärvården passar till exempel utmärkt för möjlighet till vidareutbildning inom kommunikation och hälsofrämjande arbete, fortsätter han.

Fler läkare på chefspositioner
Psykiatri är en annan bristspecialitet med stort rekryteringsbehov. Just nu utbildas 500 läkare inom psykiatrin, men med den psykiska ohälsan som ökar och en stor kommande pensionsgrupp bland psykiater kommer behovet av utbildningsplatser att växa. För att locka fler läkare till bristspecialiteter tror Sofia att man måste arbeta mer aktivt med arbetsmiljön som börjar med gott ledarskap.
– Vi vet att om man har bra stöd från sin chef och kan påverka den egna arbetssituationen minskar risken för utmattning och annan psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att fler läkare får möjlighet att kliva fram som chefer, säger Sofia Rydgren Stale.

Välkomnar kartläggning
Det återstår att se om ST-läkare kommer att behöva göra obligatorisk sidotjänstgöring inom primärvården.
I skrivande stund välkomnar Sylf Socialstyrelsens uppdrag att göra en samlad kartläggning och bedömning av sjukvårdens tillgång och behov i syfte att minska bristen på specialistläkare.
– Det är positivt att staten nu tar ett större ansvar för läkarnas kompetensförsörjningskedja. En samordnad planering baserad på korrekt statistik om tillgång och efterfrågan är grunden för en ändamålsenlig kompetensförsörjning, och för att nå dit måste staten och landstingen samarbeta mer, avslutar Jonas Ålebring.

Vad anser du om obligatorisk sidotjänstgöring i primärvården för ST-läkare inom vissa andra specialiteter?

Vilka av följande specialiteter bör sidotjänstgöra inom primärvården? Ange gärna flera.

Statliga arbetsgivare behöver stärka sin attraktivitet

Jonas Ålebring, ordförande för SYLF.
Jonas Ålebring, ordförande för SYLF.
Vilket intryck har läkare av statliga myndigheter som arbetsgivare? Läkemedelsverket är den myndighet som läkarna har mest positivt intryck av som arbetsgivare. På andra och tredje plats kommer Rättsmedicinalverket och Försvarsmakten.

Läkare kan definitivt göra mycket nytta för många patienter genom att arbeta statligt. På myndigheter kan läkare bland annat vara delaktiga i den nationella vårdutvecklingen, analysera läkemedel och stödja handläggare i medicinska frågor för rättssäkra beslut.
Som läkare på en statlig myndighet arbetar du på ett mer övergripande plan som medicinskt sakkunnig genom att göra nytta för större patientgrupper. Staten kan erbjuda en rad olika karriärvägar och inriktningar för läkare. Man kan exempelvis arbeta med utredningsarbete, med projekt av strategisk betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården regionalt och nationellt eller mer utåtriktat på internationell nivå, i samverkan med exempelvis WHO och EU.
Förutom nämnda statliga arbetsgivare, arbetar det även läkare inom Kriminalvården och på Statens institutionsstyrelse.

Verksamhetsnära ledarskapet
– Läkares intryck av olika arbetsgivare påverkas bland annat av arbetsgivarnas förmåga att se dem som individer, att synliggöra deras kompetens samt att låta dem utvecklas professionellt. Vår erfarenhet är också att det verksamhetsnära ledarskapet, där enskilda läkare involveras i processer och organisationsutveckling, är en avgörande faktor för att läkare ska få en positiv bild av en arbetsgivare. Myndigheter behöver, precis som andra arbetsgivare, arbeta med dessa faktorer för att bevara och öka sin attraktivitet, säger Jonas Ålebring, ordförande för SYLF, Sveriges Yngre Läkares Förening.
Han anser att myndigheter generellt sett behöver bli bättre på att kommunicera de karriär- och utvecklingsmöjligheter man kan erbjuda läkare.

Flera faktorer avgör
– Flera faktorer sammantaget gör en myndighet attraktiv för läkare. Samtidigt ska man inte dra alltför stora växlar på undersökningsresultatet. Att endast sex procent av läkarna har en positiv bild av Försäkringskassan som arbetsgivare kan exempelvis bero på att läkares arbetsuppgifter på Försäkringskassan ofta är mycket komplexa, säger Jonas Ålebring.
– Det verkar finnas stora variationer i hur bra myndigheterna är på att marknadsföra sig mot läkare. Samtidigt är läkare en yrkesgrupp som definitivt behövs, även hos de statliga arbetsgivarna. Hur bra statliga arbetsgivare varit på att attrahera läkare har också varierat genom åren. Myndigheter behöver öka kännedomen om att de kan erbjuda intressanta karriärvägar även för läkare, säger Jonas Ålebring.

Vilka av följande statliga myndigheter har du som läkare positivt intryck av som arbetsgivare? Ange gärna flera.