Etikettarkiv: Västra Götalandsregionen

Egenmonitorering – nya möjligheter för patienter och vårdgivare

Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg
Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg

Genom egenmonitorering kan både patienter och vårdgivare dra nytta av digitaliseringens fördelar. Under två års tid har vårdgivare från såväl primärvård som specialistvård undersökt hur vårdformen kan användas i Västra Götaland.

Senast i morse skickade distriktssköterskan Gunnel Pedersen ett chattmeddelande till en av patienterna i Västra Götalandsreginen som deltar i pilotprojektet inom egenmonitorering.
– Jag skrev att värdena såg fina ut och att han skulle höra av sig om han undrade över något, säger Gunnel Pedersen som arbetar som samordnare för egenmonitorering inom Närhälsan.
Fokus ligger på hjärtsvikts- och hypertonipatienter. Men även till exempel diabetespatienter har inkluderats i projektet där fem olika sjukhusförvaltningar har gått samman för att utvärdera och finslipa den digitala vårdformen.
Den lätt överviktiga och heltidsarbetande femtioåringen som Gunnel Pedersen chattade med är ett tydligt exempel på hur egenmonitoreringen fungerar. Mannen fångades upp i projektet när han besökte vårdcentralen för att förnya sin blodtrycksmedicin.
Under ett första möte fick mannen, förutom information om egenmonitoreringen, även en våg, ett aktivitetsarmband samt en blodtrycksmätare. Samtliga instrument var ihopkopplade med den app som installerats på mannens mobil.
Mannen började sedan att dagligen kartlägga sina värden i appen. I andra änden satt Gunnel Pedersen och följde utvecklingen i en vårdgivarportal.
– I början såg jag förhöjda värden. Jag tog då kontakt med medicinerande läkare som ökade på behandlingen, säger hon.
Hon kunde sedan följa hur mannens värden stabiliserade sig. I takt med att tiden gick blev även en annan positiv trend synlig.
– Som en följd av egenmonitoreringen har mannen tagit tag i sin egen hälsa. Han har stadigt gått ner i vikt och hans värden har stabiliserats, säger Gunnel Pedersen.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Äldre anammar tekniken
Även IVA-sjuksköterskan Mikael Ekman arbetar som samordnare för projektet inom Närhälsan.
– Egenmonitoreringen förenklar och snabbar upp vårdförloppet. Här finns det fantastiska möjligheter och det måste bli ännu mer känt ute i samhället, säger han.
Att egenmonitorering inte skulle vara något för äldre personer håller han inte med om.
– En av alla lärdomar vi har fått längs vägen är att ålder inte behöver vara ett hinder. Många äldre är nyfikna på tekniken och har dessutom barnbarn som håller dem uppdaterade, säger han.

Brett samarbete
Erfarenheterna från medarbetare ute på golvet är nödvändiga för utvecklingen av egenmonitoreringen. Det är även viktigt med ett brett regionalt samarbete som är förankrat hos såväl sjuksköterskor som läkare och chefer.
– Att samla fyra olika sjukhusförvaltningar och Närhälsan under samma tak är en utmaning. Men det är även fantastiskt roligt att få byta erfarenheter och se att det inte spelar någon roll var vi sitter, säger Gudrun Greim som är delprojektledare för egenmonitoreringen inom primärvården samt verksamhetschef för Närhälsan online.
Hon får medhåll av Helén Sjöland, delprojektledare och hjärtläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset.
– Vi har bestämt oss för att ha likartade arbetssätt och tillsammans har vi utformat något som kan liknas vid en kokbok för hur vi ska agera vid egenmonitoreringen, säger hon och berättar att även om specialistvården är mer restriktiv med vilka patienter som erbjuds egenmonitorering så är själva förfarandet i stort sett detsamma.

Vårdgivarna mer positiva
Det är för tidigt att dra några slutsatser men Gudrun Greim har kunnat se flera positiva trender. Hon har bland annat sett hur egenmonitoreringen ersatt många fysiska besök samt att vård­givarna har kunnat agera snabbare. Patienterna som deltar i projektet uppger även att de känner sig tryggare.
Under de två år som pilotprojektet har pågått har hon även sett hur vård­givarnas inställning har förändrats.
– För två år sedan var många tveksamma till egenmonitoreringen, men intresset för att lära sig att monitorera växer, säger Gudrun Greim.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Vårdform för framtiden
Nästa fas i projektet är att implementera egenmonitoreringen på en bredare front.
– Jag är övertygad om att egenmonitoreringen är här för att stanna och att problem som uppstår längs vägen kommer att lösas. Om vi tittar på till exempel hjärtsviktsvården så blir den allt mer läkemedelsintensiv. Då passar det extra bra med egenmonitorering, säger Helén Sjöland.

Västra Götalandsregionen – Närhälsan

Egenmonitorering i Västra Götaland: Patienten behöver ha BankID, en egen mobiltelefon eller surfplatta där appen för egenmonitorering installeras, vårdgivaren lånar ut mätutrustning och hjälper patienten att komma igång. Vårdgivaren avgör utifrån patientens behov vilka parametrar som ska mätas. Det kan vara: blocktryck, vikt, syremättnad, fysisk aktivitet och självskattningar.
Projektet genomförs inom både primär- och specialistvård, på Östra sjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Sjukhusen i Väster samt i Närhälsan. I dagsläget har cirka 260 patienter med främst hjärtsvikt, hypertoni och diabetes använt egenmonitorering. Patienterna egenmonitorerar under minst sex månader. En del av patienterna har använt en enklare lösning med en interaktiv lärplattform där varken internet, datorvana eller BankID behövs. Pilotprojektet sjösattes hösten 2019 och pågår i tre år.

www.narhalsan.se

Digitaliseringen skapar nya strukturer för sjukvården

Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen och Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
För att sjukvården ska nyttja digitaliseringens möjligheter krävs ett öppet sinne för nya arbetssätt och verktyg som inte nödvändigtvis förutsätter ett fysiskt läkarmöte. Sjukvårdens digitalisering banar väg för nya arbetssätt, men det krävs mod för att implementera dem i den dagliga verksamheten.

Nästan 9 av 10 läkare fördröjs i sitt arbete på grund av brister i it-system eller andra administrativa system, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Många system är föråldrade och informationen är uppdelad på flera olika system. Många it-system är inte heller utformade utifrån sjukvårdspersonalens arbetssätt, säger Ragnar Lindblad, programägare Framtidens vårdinformationsmiljö i Västra Götalandsregionen. Han är specialistläkare i invärtesmedicin och arbetade kliniskt i femton år innan han började arbeta med e-hälsofrågor.

Ny vårdinformationsmiljö
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Ragnar Lindblad, att man utvecklar system som inte bara stöttar rent administrativt utan även stödjer det medicinska arbetet.
– I Västra Götalandsregionen och i Region Skåne implementeras en ny vårdinformationsmiljö från en och samma leverantör. Region Stockholm är mitt i en upphandling och en rad andra regioner har precis avslutat en gemensam upphandling. Det nya systemet stöttar det kliniska arbetet, sjukvårdspersonalen ska bara behöva mata in informationen en gång. Systemet kommer även att stödja läkarnas beslutsfattande och göra patienten mer involverad i sin vård, säger Ragnar Lindblad.
Just att involvera patienterna på ett tidigt stadium är en framgångsfaktor som han identifierat. Modiga chefer som vågar stå upp även när det blåser är också viktigt.

AI och digital vård på distans
– Det finns ett stort behov av att använda en mer standardiserad it-infrastruktur som enkelt kan anpassas utifrån olika verksamheters behov. Systemet ska vara användarvänligt och designat utifrån sjukvårdens behov, säger Ragnar Lindblad.
43 procent av läkarna anser att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården.
– Utan AI-teknik kommer sjukvården inte att överleva på sikt. AI används redan idag i sjukvården, och är en nödvändighet för att kunna processa stora datamängder. Det är dock viktigt att vi använder AI-tekniken på ett moraliskt och medicinskt korrekt vis, säger Ragnar Lindblad, och fortsätter:
– Det är bra att fler läkare är positivt inställda till digital vård idag jämfört med för ett par år sedan. Vi har fortfarande jobb kvar att göra när det gäller att utforska potentialen för den digitala vården på distans och för att se hur den på bästa sätt kan komplettera den fysiska vården.

Inkludera vårdpersonalen
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Läkare är beroende av att kunna överföra information mellan och hämta patientdata från olika vårdgivare. Läkare och patienter kan ha svårt att överblicka var i vårdförloppet man befinner sig, och patienter känner ofta ett behov av att upprepa hela sin sjukomshistoria av rädsla för att något ska missas, säger Sara Lei, ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon är även styrelseledamot för digitala vårdgivaren Doktor.se och klinisk rådgivare för Cambio.
För att komma tillrätta med problemen krävs, enligt Sara Lei, framförallt att sjukvårdspersonalen involveras i utveckling och införande av sjukvårdens it-infrastruktur.
– Det behövs en fungerande och användarvänlig struktur för vårdpersonal att ge återkoppling på de system som används i dagsläget. Man behöver sätta av resurser och inkludera det i den övergripande verksamhetsutvecklingen, säger Sara Lei.

Integrera ny teknik
3 av 4 läkare anser att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården.
– Genom att på ett naturligt sätt integrera ny teknik i vårdens olika steg, även i vårdmötet, kan vårdpersonal och patienter mötas på det sätt som passar bäst. Ibland kan det räcka att bara skicka information och kompetens mellan två sjukhus i olika städer istället för att patienten ska behöva åka långa sträckor i onödan. Vi behöver ha en vårdorganisation som stödjer patientens och vårdpersonalens önskemål och behov. Där kan tekniken vara ett hjälpmedel, säger Sara Lei.

Fördröjs du i ditt arbete på grund av brister i it-system eller administrativa system?

Anser du att digital vård på distans ska finnas som en möjlighet inom hälso- och sjukvården?

Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta som läkare digitalt på distans?

Anser du att AI-lösningar är värdefulla för sjukvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av läkare 22 mars–2 april 2019. Över 1 000 läkare har svarat på undersökningen.

Närhälsan startar kliniskt träningscentrum för primärvården

Handledarna Nikos Georgiannos, Mohamed Boraa Diabei och Parminder Singh under ett utbildningstillfälle. Foto: Ulf Ekström
Handledarna Nikos Georgiannos, Mohamed Boraa Diabei och Parminder Singh under ett utbildningstillfälle. Foto: Ulf Ekström

På Närhälsans Utbildningsvårdcentral i Fristad har det pågått en unik satsning med läkarutbildning som har belönats med flera priser. Innovationsarbetet fortsätter med två nya enheter, Kliniskt TräningsCentrum (KTC) och LäkarKonsultCenter (LKC).

För fem år sedan startade Närhälsan Fristad projektet Utbildningsvårdcentral. Huvudsyftet var i början att möta den läkarbrist som finns i Sverige och introducera rekryterade allmänläkare från andra EU-länder till svensk sjukvård. Sedan dess har det hänt en hel del.
Numera erbjuds kompletterande utbildning och kompetensvärdering för läkaren oberoende i vilken steg i karriären hen befinner sig.
– Det är förstås väldigt roligt att vårt arbete skapar ringar på vattnet. Utmärkelserna ser jag som en bekräftelse på att det vi gör är bra, säger Gudrun Greim, medicinsk rådgivare för Närhälsan området V7 och projektledare för KTC.
– Verksamheten har utvecklats över tid och inom kort öppnas Sveriges första kliniska träningscentrum för primärvården med olika övningsstationer särskilt anpassade för primärvårdens behov och i samråd med studierektorsenheten, säger Gudrun Greim.
– Det unika med vårt koncept är att läkarna inte bara får möjlighet att lära sig koder, rutiner och regler på teoretisk nivå utan direkt kan träna sina färdigheter först i primärvårdens simulationsmiljö och sedan i verkligheten på en riktig vårdcentral säger Nikos Georgiannos.
Nikos Georgiannos, specialist i allmänmedicin från Grekland, var en av läkarna i den första läkarkullen 2014. Idag är han utbildningsledare för Utbildningsvårdcentralen samt medicinsk rådgivare och samordnare för LäkarKonsult-Center, en ny enhet som förväntas bidra till omställningen till en god och nära vård.
Gudrun Greim påpekar att primärvården i Sverige står inför stora utmaningar och att den nationella visionen är att skapa en bredare primärvård, nära samhället.
– Detta är även vår utmaning. Ett led i det arbetet är vår nya verksamhet, Läkar-KonsultCenter som skapar utrymme inte bara för allmänläkare utan även för andra specialister.

Individanpassning
I utbildningen läggs stor vikt vid ämnen som kultur och struktur i den svenska sjukvården. Regelverk och språkträning är andra viktiga områden.
– All utbildning individanpassas. Vi glömmer inte bort att bakom varje läkarrock finns en människa som nyss har flyttat till ett nytt land, med allt vad det innebär. Just nu har vi sex specialistläkare i utbildning som i början av nästa år ska börja på LäkarKonsultCenter och områdets vårdcentraler, säger Nikos Georgiannos.
Marius Janulevicius, specialist i internmedicin, som kom till Sverige i våras är en av läkarna som nästan är klar med sin introduktionsutbildning.
– Jag har tidigare arbetat på sjukhus i Litauen. Inom primärvården och i Sverige är det lite annorlunda, så jag behöver lära mig nya regler, riktlinjer, nya läkemedel och inte minst det svenska språket.
Det senare behärskar Marius redan mycket bra. Sedan en tid tillbaka arbetar han ett par dagar i veckan på Tranemo vårdcentral.
– Visst, det är en stor utmaning att arbeta som läkare i ett annat land men jag har fantastiska handledare, trivs mycket bra i verksamheten och ser fram emot mitt framtida arbete på LäkarKonsultCenter.

Framtid
Närhälsan Fristad har fram tills idag slussat igenom 70 läkare på olika nivåer till den svenska sjukvården. Gudrun Greim menar att Utbildningsvård-centralen, Kliniskt TräningsCentrum och LäkarKonsultCenter kan spela en viktig roll på lokal och regional nivå. Erfarenheter som har samlats kan bidra till att optimera samarbete mellan primärvården och andra vårdnivåer.
– Att sammanfoga dessa världar är en stor utmaning där jag tror att vi med vårt LäkarKonsultCentrum kommit rätt så långt. Min vision är att vi inom vården ska jobba mer tillsammans oavsett vilken vårdenhet man kommer ifrån. Det talas mycket om jämställd vård för patienterna, men att ha jämställda medarbetare är minst lika viktigt.
Nikos Georgiannos instämmer och flikar in att områdets förbättringsarbete alltid haft långsiktiga mål.
– Vi vill kunna erbjuda våra patienter god och nära vård. Utbildningsvårdcentralen, KTC och LKC är våra innovativa verktyg i det arbetet.

Läkare sökes till Närhälsan. Läs mer och ansök här

Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Marius Janulevicius på Närhälsan. Foto: Ulf Ekström
Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Marius Janulevicius på Närhälsan. Foto: Ulf Ekström

Närhälsan, Västra Götalandsregionen
Närhälsan, den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen, är med cirka 6 500 medarbetare och hundratals mottagningar störst i Sverige på primärvård. Närhälsan driver verksamhet inom både beställd vård och vårdval, och i all verksamhet vill vi erbjuda god service och vård med hög kvalitet.

Marita Bäck, PV chef Närhälsan område V7.
Ulrika Classon, Verksamhetschef Närhälsan Fristad Vårdcentral & Utbildningsvårdcentral.
Zoitsa Koltsida, Enhetschef LäkarKonsultCenter.

www.narhalsan.se/


Sveriges största mötesplats för specialister i allmänmedicin

Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fine Licht, Märit Löfgren, Nikos Georgiannos och Christina Vestlund. Foto: Eva Almqvist
Den 8–10 maj 2019 arrangeras Svensk allmänmedicinsk kongress i Borås. SFAM, professionsföreningen för specialistläkare i allmänmedicin, är arrangörer. Under tre intensiva dagar arrangeras en mängd aktiviteter på temat interaktion och framtidens nära vård.

Kongressens tema interaktion föddes ur en önskan om en framtida vårdorganisation där primärvård och högspecialiserad vård verkar tillsammans för att möjliggöra sömlös vård genom gränsöverskridande samverkan och optimalt resursutnyttjande. Sjukvården står inför stora förändringar. Vi bjuder in till konstruktiv diskussion om primärvårdens roll i ett framtida vårdsystem, säger Märit Löfgren, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande för SFAM Södra Älvsborg.
– På SFAM 2019 arrangeras ett stort antal seminarier. Programmet är ännu inte helt klart, men på kongressen föreläser bland annat Roger Neighbour om vikten av självkännedom bland läkare samt forskaren Theo Verheij, som talar om hur man kan hantera osäkerheter kopplat till vanliga infektioner i primärvården, säger Christina Vestlund, specialist i allmänmedicin och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Framtidens nära vård
På kongressen finns även en utställaryta med utställare av allmänmedicinsk relevans. Här kommer bland annat SFAM att ha en monter där man informerar om sin verksamhet.
– Regeringens utredare på temat god och nära vård, Anna Nergårdh, kommer till kongressen, liksom representanter för Västra Götalandsregionen. Vi kommer bland annat att arrangera en workshop med fokus på hur utredningsresultaten kan tillämpas i praktiken, säger Eva De Fine Licht, specialist i allmänmedicin, studierektor för AT-läkare i Alingsås och studierektor för ST-läkare i Södra Älvsborg.

Unik mötesplats
– På kongressen arrangeras seminarier kring utbildning, forskning och miljö. Vi kommer även att diskutera den nya läkarutbildningen som är ute på remiss samt behovet av att koppla forskning till vår dagliga verksamhet. Kongressen är en fantastisk möjlighet att vara med och diskutera hur vi vill att framtiden ska se ut, både för oss specialistläkare och för våra patienter, säger Nikos Georgiannos, specialist i allmänmedicin.

Psykiaterkollega på plats och distans sökes

Iulia Carjan träffar patienter i Borås via dataskärmen. Foto: Per Stålfors
Iulia Carjan träffar patienter i Borås via dataskärmen. Foto: Per Stålfors
Patienter som kommer till vuxenpsykiatrins mottagning i Borås kan få träffa läkare som sitter i Rumänien, Grekland och Sverige via Skype.
– Det fungerar jättebra, över förväntan, säger Iulia Carjan, överläkare vid Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås.

Hon har tidigare arbetat fyra år på VUP vid SÄS, men flyttade tillbaka till Rumänien för att hennes make ska studera klart till läkare. Sedan tänker de komma till Sverige och arbeta.
Nu har Julia Carjan jobbat som webbläkare i ett och ett halvt år, från sin lägenhet i Bukarest. Via Skype tar hon emot patienter som kontaktar VUP med eller utan diagnoser.
– De flesta kommer från primärvården med misstanke om psykiatriska diagnoser, som personlighetsstörning, depression och ångest eller bipolär sjukdom. Jag träffar även patienter från någon av våra fyra vårdavdelningar för uppföljning.

Första bedömningen
– Mitt jobb är att göra en läkarbedömning, sätta in huvuddiagnosen och påbörja den medicinska behandlingen. Vi har möjlighet att skicka våra patienter vidare till mer subspecialiserade mottagningar om det behövs, berättar Iulia Carjan.
Hon tycker att distansjobbet fungerar bra, men så klart finns det professionella gränser.
– Jag kan ju inte träffa vissa patienter liksom patienter med allvarliga akuta psykotiska symtom, men i stort sett tror jag att det har fungerat att jobba via skype, säger Iulia Carjan.
Iulia arbetar från Bukarest fem timmar om dagen, på förmiddagarna. Sedan tar en kollega i Grekland över på eftermiddagarna. Möjligheten att jobba viss tid på distans erbjuds samtliga psykiater vid SÄS, inom och utanför Sveriges gränser.

Vi söker psykiaterkollega
Vi söker psykiaterkollega till heldygnsvården vid SÄS i Borås och öppenvårdsmottagningen Mark i centrala Skene.

Läs mer och ansök här

Internationell prägel
Den internationella prägeln på VUP förstärks av att läkarchefen Guillermo De Freytas kommer från södra Spanien. Han är född i Granada och har arbetat i USA innan han kom till Sverige.
– Vårt yrke som psykiatriker handlar mycket om förståelse. Och ju mer erfarenhet – av andra länder, kulturer, människor – desto bättre förstår man andra. Därför ville jag flytta utomlands och arbeta, säger Guillermo De Freytas.
Nu är han rotad i Borås sedan 2013 och arbetar halvtid kliniskt och halvtid som läkarchef, med ansvar för ett 50-tal läkare. Som nybliven pappa kommer Guillermo att vara föräldraledig ett tag och överlämna stafettpinnen till nuvarande sektionschef Magnus Skog.

Utbildning till dubbelspecialist
– Allas vårt fokus är ju patientens bästa. Men jag brukar tänka att om jag som chef tar väl hand om mina medarbetare, kan de i sin tur bättre ta hand om sina patienter, säger Guillermo De Freytas.
Att SÄS är ett medelstort sjukhus gör det lätt att få kontakt med kollegor och chefer. Och karriärmöjligheterna är goda.
– Vi hjälper våra läkare att utveckla sig genom vidareutbildning som dubbelspecialist eller psykoterapeut. Andra alternativ inom forskning kan vi arrangera lokalt eller med stöd av våra grannkliniker i Västra Götaland.

– Att vi har läkare från många olika länder skapar en bra stämning och mycket energi. Det är lätt att trivas som läkare här, säger läkarchefen på VUP i Borås, Guillermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sina kollegor. Foto: Per Stålfors
– Att vi har läkare från många olika länder skapar en bra stämning och mycket energi. Det är lätt att trivas som läkare här, säger läkarchefen på VUP i Borås, Guillermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sina kollegor. Foto: Per Stålfors

Psykiatriker till heldygnsvården vid SÄS i Borås och öppenvårdsmottagningen Mark i centrala Skene
Vi söker psykiaterkollega till heldygnsvården vid SÄS i Borås och öppenvårdsmottagningen Mark i centrala Skene.
Vi söker dig som är inriktad på arbetet som allmänpsykiatriker och trivs med konsultationsarbete till andra vårdaktörer. Vi förväntar oss att du deltar i bakjourlinjen.
Tjänsten är en tillsvidareanställning. Möjligheten finns att arbeta viss tid på distans.
Tillträde snarast.
Välkommen med din intresseanmälan via e-post eller telefon till sektionschef och tillträdande läkarchef Magnus Skog, tel: 0706-89 80 73, e-post: magnus.skog@vgregion.se
Vuxenpsykiatriska kliniken vid SÄS – Södra Älvsborgs sjukhus har drygt 400 medarbetare.
SÄS är ett lagom stort sjukhus i en region som satsar på psykiatrin. Här har du som medarbetare stor möjlighet att påverka utvecklingen på ett sätt där din kompetens tillvaratas för patienternas bästa.
År 2020 står vår nya psykiatribyggnad klar med en helt ny vårdmiljö och möjlighet att i en läkande miljö erbjuda den bästa vården för våra patienter.
Öppenvården är basen i klinikens arbete och där arbetar vi i tvärvetenskapliga team.

Vuxenpsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås
Öppenvården är basen i klinikens arbete som sker i tvärvetenskapliga team.
I Borås finns sju öppenvårdsmottagningar, subspecialiserade utifrån diagnosgrupp och behandlingsform. Det finns allmänpsykiatriska mottagningar i Alingsås, Lerum och Skene.
Nu pågår bygget av Psykiatrins kvarter i Borås för 755 miljoner kronor, som bland annat innebär att antalet vårdplatser utökas och alla patientrum blir enkelrum.
Storsatsningen innebär att den vuxen­psykiatriska vården i Borås samlas på ett ställe och att öppenvårdsmottagningarna lämnar sina hyrda lokaler i stan.
Redan år 2020 är den nya byggnaden klar och psykakuten, BUP och slutenvården kan flytta in. Helt klart är Psykiatrins kvarter år 2022.

Kontaktperson:
Magnus Skog
Tel: 0706-89 80 73, E-post: magnus.skog@vgregion.se
sas.vgregion.se

Distansvård kompletterar och effektiviserar vården

Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen.
Digital vård på distans är en förutsättning för att sjukvårdens resurser ska räcka till för framtidens vårdbehov. Primärvårdschefen Henrietta Arwin ser många fördelar. Till exempel kan smarta system memorera och lagra information om patienterna, vilket ökar kvaliteten i vården.

– Digital vård på distans resulterar ofta i korta, fokuserade och effektiva möten mellan läkare och patient. Patientuppföljningar på videolänk snarare än via telefon ger också en säkrare bedömning eftersom det då är möjligt för läkaren att tolka patientens ansiktsuttryck och mimik, säger Henrietta Arwin, allmänspecialist och primärvårdschef i Västra Götalandsregionen för vårdcentraler i Partille, Härryda Mölndal, södra och västra Göteborg.
Hon betonar vikten av att läkare involveras i utvecklingen och implementeringen av tjänster som möjliggör digital vård på distans, oavsett om det är en privat eller offentligt driven tjänst.
Henrietta Arwin vittnar även om att det har förekommit en viss frustration i den landstingsdrivna primärvården kring de privata nätläkartjänsternas arbetssätt.
– Det största vårdbehovet finns inte alltid hos den patient som skriker högst. I dagsläget fungerar de privata nätläkartjänsterna som en öppen marknad för patienter som vill få en snabb läkartid. Det saknas en systematisk triagering av de patienter som kontaktar nätläkartjänsterna, säger Henrietta Arwin.

Naturligt att många är skeptiska
Hon anser att läkarprofessionen bör ta ansvar för att prioritera de patienter som är i störst behov av vård. En triagering där patienten får fylla i ett antal frågor som utgör underlag för en första bedömning gör det exempelvis lättare att hänvisa patienter som inte nödvändigtvis behöver ha en läkarkontakt till exempelvis en fysioterapeut eller sjuksköterska.
Enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning ansåg 52 procent av läkarna att den digitala vården på distans är ett bra komplement till den fysiska sjukvården. 48 procent anser inte att den utgör ett bra komplement.
– Det är naturligt att somliga läkare är skeptiska till det paradigmskifte som den växande digitala vården innebär. Stora förändringar uppfattas ofta som ett hot tills man skaffat sig kunskap och satt sig in i hur det fungerar i praktiken. Jag är därför inte förvånad över att 48 procent av läkarna inte betraktar digital vård på distans som ett bra komplement till fysisk sjukvård, säger Henrietta Arwin.

Inte långt från Borås till Bukarest – Iulia möter sina patienter på Skype

Iulia Carjan träffar patienter i Borås via dataskärmen, från Bukarest. Foto: Per Stålfors
Iulia Carjan träffar patienter i Borås via dataskärmen, från Bukarest. Foto: Per Stålfors
Patienter som kommer till vuxenpsykiatrins mottagning i Borås kan få träffa läkare som sitter i Rumänien och Grekland, via Skype.
– Det fungerar jättebra, över förväntan, säger Iulia Carjan, överläkare vid Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen på SÄS i Borås.

Hon har tidigare arbetat fyra år på VUP vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), men flyttade tillbaka till Rumänien för att hennes make ska studera klart till läkare. Sedan tänker de komma till Sverige och arbeta.
Nu har hon jobbat som webbläkare i ett och ett halvt år, från sin lägenhet i Bukarest. Via Skype tar hon emot patienter som kontaktar VUP med eller utan diagnoser.
– De flesta kommer från primärvården med misstanke om psykiatriska diagnoser, som personlighetsstörning, depression och ångest eller bipolär sjukdom. Jag träffar även patienter från någon av våra fyra vårdavdelningar för uppföljning.

Första bedömningen
– Mitt jobb är att göra en läkarbedömning, sätta in huvuddiagnosen och påbörja den medicinska behandlingen. Vi har möjlighet att skicka våra patienter vidare till mer subspecialiserade mottagningar om det behövs, berättar Iulia Carjan.
Hon tycker att distansjobbet fungerar bra, men så klart finns det professionella gränser.
– Jag kan ju inte träffa vissa patienter liksom patienter med allvarliga akuta psykotiska symtom, men i stort sett tror jag att det har fungerat att jobba via skype, säger Iulia Carjan.
Iulia arbetar från Bukarest fem timmar om dagen, på förmiddagarna. Sedan tar en kollega i Grekland över på eftermiddagarna.

Internationell prägel
Den internationella prägeln på VUP förstärks av att läkarchefen Guillermo De Freytas kommer från södra Spanien. Han är född i Granada och har arbetat i USA innan han kom till Sverige.
– Vårt yrke som psykiatriker handlar mycket om förståelse. Och ju mer erfarenhet – av andra länder, kulturer, människor – desto bättre förstår man andra. Därför ville jag flytta utomlands och arbeta, säger Guillermo De Freytas.
Nu är han rotad i Borås sedan 2013 och arbetar halvtid kliniskt och halvtid som läkarchef, med ansvar för ett 50-tal läkare.

Utbildning till dubbelspecialist
– Allas vårt fokus är ju patientens bästa. Men jag brukar tänka att om jag som chef tar väl hand om mina medarbetare, kan de i sin tur bättre ta hand om sina patienter, säger Guillermo De Freytas.
Att SÄS är ett medelstort sjukhus gör det lätt att få kontakt med kollegor och chefer. Och karriärmöjligheterna är goda.
– Vi hjälper våra läkare att utveckla sig genom vidareutbildning som dubbelspecialist eller psykoterapeut. Andra alternativ inom forskning kan vi arrangera lokalt eller med stöd av våra grannkliniker i Västra Götaland.

– Att vi har läkare från många olika länder skapar en bra stämning och mycket energi. Det är lätt att trivas som läkare här, säger läkarchefen på VUP i Borås, Guillermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sina kollegor. Foto: Per Stålfors
– Att vi har läkare från många olika länder skapar en bra stämning och mycket energi. Det är lätt att trivas som läkare här, säger läkarchefen på VUP i Borås, Guillermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sina kollegor. Foto: Per Stålfors
Psykiater till vuxenpsykiatriska mottagningen vid SÄS
Vuxenpsykiatriska kliniken vid SÄS – Södra Älvsborgs sjukhus har drygt 400 medarbetare.

SÄS är ett lagom stort sjukhus i en region som satsar på psykiatrin. Här har du som medarbetare stor möjlighet att påverka utvecklingen på ett sätt där din kompetens tillvaratas för patienternas bästa.

År 2020 står vår nya psykiatribyggnad klar med en helt ny vårdmiljö och möjlighet att i en läkande miljö erbjuda den bästa vården för våra patienter.

Öppenvården är basen i klinikens arbete och där arbetar vi i tvärvetenskapliga team.

Just nu söker vi förstärkning med en psykiater som vill arbeta på vår vuxenpsykiatriska mottagning vid SÄS i Borås.

Vi söker dig som är inriktad på arbetet som allmänpsykiatriker och trivs med konsultationsarbete till andra vårdaktörer. Vi förväntar oss att du deltar i bakjourlinjen.

Tjänsten är en tillsvidareanställning. Möjlighet finns att arbeta hemifrån någon dag per vecka.
Tillträde snarast.

Välkommen med din intresseanmälan via e-post eller telefon till vår läkarchef Guillermo de Freytas, tel: 0700-20 76 10, e-post: guillermo.de.freytas.rodriguez@vgregion.se.

Vuxenpsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås
Öppenvården är basen i klinikens arbete som sker i tvärvetenskapliga team, med läkare, sjuksköterska, skötare, sjukgymnast, psykolog, psykoterapeut, socionom och arbetsterapeut.
I Borås finns sju öppenvårdsmottagningar, subspecialiserade utifrån diagnosgrupp och behandlingsform. Det finns allmänpsykiatriska mottagningar i Alingsås, Lerum och Skene.
I Alingsås finns den regionala enheten för utredningar av könsidentitet, Lundströmsmottagningen och i Lerum finns en regional enhet för behandling av komplicerade tvångssyndrom.
Nu pågår bygget av Psykiatrins kvarter i Borås, en satsning på 755 miljoner kronor av Västra Götalandsregionen, som bland annat innebär att antalet vårdplatser utökas och alla patientrum blir enkelrum.
En ny stjärnformad byggnad ska ersätta BUP:s lokaler. Den nuvarande vuxenpsykiatrin renoveras och byggs om.
De två vårdbyggnaderna binds samman genom en ny entré till vårdavdelningar, öppenvårdsmottagningar och lokaler för aktiviteter och rehabilitering. Här ska patienterna checka in och här det blir det också lokaler för utbildning.
Storsatsningen innebär att den vuxenpsykiatriska vården i Borås samlas på ett ställe och att öppenvårdsmottagningarna lämnar sina hyrda lokaler i stan.
Redan år 2020 är den nya byggnaden klar och psykakuten, BUP och slutenvården kan flytta in. Helt klart är Psykiatrins kvarter år 2022.

Vuxenpsykiatriska kliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus
Brämhultsvägen 53
504 57 Borås

Kontaktperson:
Guillermo De Freytas
Tel: 0700-20 76 10
E-post: guillermo.de.freytas.rodriguez@vgregion.se
sas.vgregion.se

Närhälsan i Fristad tvåfaldigt prisad: ”Utbildning nyckel till effektiv primärvård”

Ayham Ghozlan, Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Abdullah Ahmad Närhälsan Fristad vårdcentral. Foto: Ulf Ekström
Ayham Ghozlan, Gudrun Greim, Nikos Georgiannos och Abdullah Ahmad Närhälsan Fristad vårdcentral. Foto: Ulf Ekström

Fristads utbildningsvårdcentral är unik i landet. Tack vare den har ett 50-tal läkare med utländsk bakgrund slussats in i primärvården, vilket bland annat lett till halverade hyrläkarkostnader. Nu planeras här ett kliniskt träningscentrum!

Närhälsan Fristad vårdcentral var Västra Götalandsregionens första utbildningsvårdcentral när den startade hösten 2014. Och att den är något alldeles speciellt i svensk primärvård har man numera diplom på. I början av oktober 2017 fick enhetschefen Gudrun Greim åka till Stockholm och ta emot priset Bästa förbättringsprojekt 2017 från Svensk förening för allmänmedicin. (Se faktaruta!)
Det var pris nummer två för Fristad. Redan 2016 belönades vårdcentralen, som ligger en mil norr om Borås, med Närhälsans pris Guldstetoskopet.
– Vi är glada över priserna, de är bekräftelse på att arbetet vi gjort är uppskattat från regionen och i hela landet. Det ger oss ny energi för att utvecklas vidare, säger Gudrun Greim.

Nytt träningscentrum
Nu planerar man även att skapa ett kliniskt träningscentrum med dockor, datasalar och virtual reality – en miljö som endast brukar finnas på universitet eller högskolor.
– Tandvården ska flytta ut, och där tänkte vi bygga upp ett kliniskt träningscentrum. Det är ju inte bara läkare inom ambulans- och intensivsjukvård som behöver träna praktiska färdigheter, det behöver vi i primärvården också, säger Gudrun Greim.
Tack vare kompletterande utbildning och handledning i Fristad har alltså ett 50-tal läkare med utländsk bakgrund börjat jobba i primärvården. Det har lett till betydligt fler fast anställda läkare i området och halverade kostnader för hyrläkare – en besparing på nästan 32 miljoner kronor mellan 2014 och 2016 i primärvårdsområdet, som har 15 vårdcentraler.
De flesta av läkarna stannar i Borås-trakten; 70 procent av dem var kvar i området efter två år. En av dem är Nikos Georgiannos, allmänspecialist från Grekland. Han flyttade till Sverige 2014 och var en av de första ”EU-läkarna” som utbildades i Fristad.
– När jag flyttade till Sverige hade jag med mig mångårig erfarenhet som allmänläkare och dessutom agerade jag även som kursledare och lärare inom allmänmedicin. Nu hjälper jag till med utvecklingsprojektet på Fristad vårdcentral, berättar Nikos Georgiannos.

Passar som en handske
Nikos har i flera år varit aktiv i EURACT (European Academy of Teachers in Family Medicin/General Practice). Med den bakgrunden verkar hans nuvarande jobb passa ”som hand i handske”.
– Precis! Och det är just det vi försöker göra här i Fristad för alla våra läkare; att skaffa ”den rätta handsken för handen”.
– Läkarens kompetens utgörs av kunskaper, praktiska färdigheter och attityd. Vi värderar och kompletterar alla dessa tre delar under läkarens utbildning.
– Nyckeln till effektiv primärvård är utbildningen. Med kontinuerlig uppföljning och strukturerad värdering försöker vi individuellt anpassa processen för att främja patientens trygghet och säkerhet, säger Nikos Georgiannos.
Enhetschef Gudrun Greim har tagit fram utbildningsprogrammet, som hela tiden utvecklas och anpassas. Specialister i allmänmedicin från utomnordiska länder, provtjänstgörande läkare i väntan på legitimation, läkarassistenter och läkarstudenter från många länder kommer till Fristad för att ta del av utbildningsprogrammet.

Från krigets Syrien
Utbildningen i Fristad var från början inriktad på specialistläkare från andra EU-länder. Under hösten 2017 deltar även några läkare från Syrien. En av dem är Ayham Ghozlan från Damaskus. Hans landsman Abdullah Ahmad var ortoped i Hasakah, nära den turkiska gränsen.
Båda kom till Sverige 2014 och är nu mitt i sista steget för att få svensk läkarlegitimation; sex månaders provtjänstgöring i Fristad. Båda planerar att stanna kvar i Sverige och på förvånansvärt god svenska, efter bara tre år i landet, berättar de om sina framtidsplaner.
– Jag vill gärna fortsätta jobba inom allmänmedicin och på sikt leta efter en placering i kardiologi, helst i Västra Götaland, säger Ayham Ghozlan.
Abdullah Ahmad har jobbat som ortoped, men kan tänka sig att arbeta inom allmänmedicin också.
– Jag trivs bra här, alla är så hjälpsamma. Och eftersom Fristad vårdcentral är en utbildningsvårdcentral så har jag föreläsningar varje fredag som extra förmån. Jag kan fråga handledarna om allt, det är verkligen jättefint, säger Abdullah Ahmad.

Närhälsan
Priser till Närhälsan Fristad Utbildningsvårdcentral:

Från SFAM, Svensk förening för allmänmedicin:
Bästa förbättringsprojekt 2017 till Gudrun Greim, för ett standardiserat utbildningsprogram för läkare från utomnordiskt land.
”För framtagande och genomförande av ett praktiskt, strukturerat och primärvårdsanpassat introduktionsprogram med klinisk handledning för utlandsutbildade läkare i syfte att utveckla ett allmänmedicinskt och patientcentrerat arbetssätt.”

Från Västra Götalandsregionen:
”Guldstetoskopet 2016 tilldelas Närhälsan Fristad vårdcentral för att med obändig vilja och envishet ha byggt upp en välfungerande utbildningsvårdcentral i en modell som är unik i sitt slag för Sverige och Närhälsan och med tydlig koppling till affärsplanens övergripande mål.”

Närhälsan är den offentliga primärvården i Västra Götaland. Närhälsan driver verksamhet inom både beställd vård och vårdval, och i all verksamhet vill vi erbjuda god service och vård med hög kvalitet. Inom organisationen finns även forskning och utveckling (FoU) och stödfunktioner som apotekare, ekonomi, HR, IT, kommunikation, säkerhet och utveckling. Närhälsan finns på hundratals platser i Västra Götaland och vår enda vinst är att invånarna i Västra Götaland har ett så friskt och skönt liv som möjligt.
www.narhalsan.se

Framtidens vårdcentral har mer tid för patienten

Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Foto: Sergio Joselovsky
Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Foto: Sergio Joselovsky
Framtidens vårdcentral skapar förutsättningar för mer vård och mindre administration. ”Vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter”, säger Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i Västra Götalandsregionen, VGR.

– En av digitaliseringens främsta fördelar är att vi kan få fram data om i stort sett allt. Genom att se vad som faktiskt fungerar bäst så kan vi effektivisera på riktigt, säger Christer Rosenberg, utvecklingschef för Närhälsan i VGR.
Hans fokus är en kvalitets- och kunskapsstyrd verksamhet, att effektivisera arbetsflöden, minimera tidsödande dokumentation och skapa smartare beslutsstöd. Morgondagens vårdcentral ska vara sömlös, kommunikativ och tillvarata läkarnas viktigaste kompetenser, enligt Christer Rosenberg.
– Målet måste vara att läkare ska bli mer läkare och mindre administratörer. Blir vi mer fokuserade på det vi ska göra, ökar värdet för invånarna. Och kan vi arbeta effektivare, ökar värdet för medarbetarna. Det gäller alla medarbetare, inte bara läkarna, säger han.

Ta vara på digitaliseringen
För att nå dit ska gemensamma journalsystem mellan kommun-, primär-, och akutsjukvård skapa en sömlös vårdkedja. Automatiserade, självlärande beslutsstöd ska förbättra arbetsflödena inom både den förebyggande och den symtombaserade vården. Det handlar om att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, menar Christer Rosenberg.
– Vi kommer till exempel snart att kunna monitorera kroniker via mätningar i hemmet och få kontinuerliga medicinska resultat varje timme. Det är en stor fördel då vi kan börja följa faktiska hela förlopp istället för att pussla ihop förloppsbilden själva genom ett par tre undersökningstillfällen per år.

Tveksamheter bland läkare
Trots tydliga fördelar finns en tveksamhet till digitaliseringens utveckling av vården. I en nyligen genomförd undersökning av Framtidens Karriär Läkare tillfrågades 600 läkare runtom i Sverige om de anser att satsningarna på e-hälsa och digitalisering förbättrar hälsosjukvården. Knappt hälften svarade nej. Med det är något Christer Rosenberg ser positivt på.
– Att vi tycker olika skapar bara en dynamik i utvecklingen. Det måste finnas kritiska ögon för att något ska bli riktigt bra. Och framtidens vårdcentraler i ett nytt hälso- och sjukvårdssystem kommer att bli riktigt bra.

Breda karriärvägar på Psykiatri Affektiva Sahlgrenska

Sofia Olsson, ST-läkare, Abdallah Almohummad, underläkare och Alina Karanti, vårdenhetsöverläkare på SU Psykiatri Affektiva. Foto: Peter Nilsson / Ateljé Marie
Sofia Olsson, ST-läkare, Abdallah Almohummad, underläkare och Alina Karanti, vårdenhetsöverläkare på SU Psykiatri Affektiva. Foto: Peter Nilsson / Ateljé Marie
– Jag har fantastiska kollegor, möjlighet att göra många olika saker. Och ett intressant och intellektuellt stimulerande jobb, som jag inte hittat på samma vis inom andra specialiteter.

Sofia Olsson hade egentligen inte tänkt att bli psykiatriker. Men ett vikariat på Sahlgrenska Universitetssjukhusets Psykiatri Affektiva fick henne att ändra sig. Sedan våren 2016 är hon fast ST-läkare här. Vikariatet blev ett slags prova-på-tjänst.
– Dels ville jag se om jag trivdes med patienterna – och det gör jag! Dels ville jag veta hur kliniken fungerar och vilka medarbetarna är. Kollegorna är ju jätteviktiga tidigt i karriären, så man har ett bra stöd, säger Sofia Olsson.
Hennes intresse för forskning och för handledning och utbildning av yngre kollegor var också avgörande. Nu är hon mitt inne i en forskarskola som pågår i ett och ett halvt år, i tvåveckorsblock, på arbetstid.
– Jag läser kurser som behövs om man ska forska inom psykiatrin, så jag har lite på fötterna om jag vill doktorera, säger Sofia Olsson, som redan har en studie på gång inom bipolär sjukdom.

Svårt att välja
Hennes underläkarkollega Abdallah Almohummad hade inte heller tänkt sig en framtid inom psykiatrin. Han var helt inriktad på kirurgi, men har nu svängt.
– Många läkare säger att psykiatrin är så tuff och svår, jag tycker den är jättespännande. Alla som går läkarprogrammet borde jobba i psykiatrin, det ger så mycket!
Abdallah Almohummad kom till Sverige från krigets Syrien för mindre än tre år sedan, men talar redan svenska närmast perfekt, med bara en svag brytning. Han fick möjlighet att auskultera hos överläkare Anders Bergstedt på SU, gick en kompletterande utbildning på Göteborgs universitet och fick ett vikariat som underläkare på SU Psykiatri Affektiva och AT-tjänst på Sahlgrenska.
– Och nu känns det jättesvårt att välja mellan kirurgi och psykiatri, säger Abdallah med ett skratt.
– Jag trivs kanonbra. Arbetsmiljön är jättebra, jag har lärt mig massor inom psykiatrin, fått möjligheter att utveckla mig på olika sätt i handledning och också börjat forska inom psykiatrin, vilket är fantastiskt för mig!

Nära till handledning
Abdallah Almohummad uppskattar också möjligheten att växelvis arbeta på olika avdelningar och att lärandeklimatet är öppet och intensivt.
– Vi har hela tiden nära till en handledningsperson, som man kan fråga vad man vill. De svarar och förklarar alltid, vad vi än frågar efter.
SU Psykiatri Affektiva är en av landets största psykiatriska kliniker. (Se faktaruta!) En som ”blev fast” här redan för 14 år sedan är Alina Karanti, vårdenhetsöverläkare på bipolärmottagningen och även regional studierektor för specialistutbildningen i psykiatri, på 30 procent. Dessutom är hon doktorand och forskar om bipolär sjukdom, just nu på 20 procent.
– En viktig faktor till att jag trivs så bra och har stannat så länge här är möjligheten att ha olika uppdrag, säger Alina Karanti.
– Även om jag ser mig själv som en klinisk doktor, trivs jag med att ha flera bollar i luften och jobba med olika perspektiv parallellt; både med utvecklings- och fortbildningsfrågor och min forskning.
Alla på kliniken med vilja och driv att forska får minst 20 procent av arbetstiden. Alina Karanti tycker att det finns en positiv och flexibel inställning till forskning.

Stor klinik ger fler chanser
– Tidigare har kollegor fått hoppa in som överläkare på min avdelning för att jag skulle kunna forska under vissa perioder. Det hade inte fungerat om jag inte fått ”back up” från ledningen och det är jag tacksam för, säger Alina Karanti.
Hon tror att möjligheten att kombinera och integrera flera uppdrag kommer att bli allt viktigare för läkare framöver.
– Det pågår ett generationsskifte. Förr kunde man börja som specialistläkare på ett ställe, jobbade 100 procent kliniskt och gick i pension på samma ställe.
– Så ser det inte ut idag. Folk vill utvecklas, inte ha ett monotont arbete. Och möjligheterna att få ihop olika uppdrag är nog allra bäst på ett universitetssjukhus. På en stor klinik som vår kan man profilera sig inom kliniskt arbete, utbildningsfrågor, forskning eller chefsuppdrag, säger Alina Karanti.

Psykiatri Affektiva Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Psykiatri Affektiva är ett av fem vuxenpsykiatriska verksamhetsområden på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Kliniken ansvarar för patienter med förstämningssyndrom inklusive bipolär sjukdom, neuropsykiatriska tillstånd inklusive ADHD och autism, personlighetsyndrom, ätstörningar och ångestsyndrom inklusive PTSD och tvångssyndrom. Kliniken har även de regionala uppdragen för patienter med utmattningssyndrom och psykiatrisk samsjuklighet samt för patienter som är döva eller hörselskadade.
Klinikens tre kärnuppdrag är vård, utbildning och forskning. Samtliga vårdyrkens verksamhetsförlagda utbildning finns här. Förutom kombinationsanställda professorer finns ett flertal disputerade läkare på kliniken.
För de psykiatriska patienternas somatiska ohälsa finns ett samarbete med stadens 81 vårdcentraler. Det psykiatriska omhändertagandet delas mellan primärvården och specialistpsykiatrin beroende på vårdbehov.

Antal specialistläkare: 72
Antal ST-läkare: 38
Antal underläkare: 16
Totalt antal medarbetare: 650
• 11 200 pågående patienter
• 670 nya remisser per månad
• 10 heldygnsvårdavdelningar
• 10 öppenvårdsmottagningar
• Psykiatriska akutmottagningen organiserad under Psykiatri Affektiva
Budget: 495 miljoner kr
Verksamhetschef: Tobias Nordin
Läkarchef för specialistläkare: Anthonio Gonzales
Läkarchef för ST- och underläkare: Marzia Dellepiane

Psykiatri Affektiva
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
Tel vxl: 031-342 10 00
Tel direkt: 031-343 69 08
www.sahlgrenska.se

www.sahlgrenska.se