Etikettarkiv: Akut / Ambulans

Komplicerade insatser i Ukraina

Foto: Vladymyr Vorobiov / Shutterstock.com

Katastrofläkaren Johan von Schreeb tillbringade en dryg månad med att samordna internationella hjälpinsatser i krigsdrabbade Ukraina. För inte all välvilja och hjälp landar rätt.
– Jag värjer mig mot bilden av hjälparen som kommer för att rädda en hjälplös, säger han.

Johan von Schreeb ser att attityden är viktig vid hjälpinsatser. Foto: Martin Stenmark

Johan von Schreeb är kirurg, professor och chef för Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet. Han var med och grundade Läkare utan gränser i Sverige på 90-talet och arbetar idag som samordnare på uppdrag av WHO vid olika kriser, som kriget i Ukraina.
– Det handlar mycket om att se till att det inte enbart finns ett bultande hjärta av välvilja, utan även är baserat på kunskap om vad som behövs och vad som fungerar, säger han.
Johan von Schreeb hyllar sjukvårdspersonalen i Ukraina, beskriver dem som beundransvärda och påpekar att även om det innan kriget fanns begränsat med resurser så klarar vården av anstormningen av skadade.
– De internationella insatserna är i sammanhanget marginella, men inom vissa områden behövs de för att täta systemet. Det handlar om att säkra kvaliteten genom till exempel masskadeutbildningar, att evakuera patienter med till exempel barncancer och behov av organtransplantation till andra länder och att samordna de internationella hjälpinsatserna.

”Man kan inte bara åka dit med en läkarväska och tro att de tar emot med öppna armar, det är inte så enkelt.”

Bygga förtroende
Johan von Schreeb har varit med om att bygga upp ett globalt system med WHO, där man innan katastrofen skett visar att det insatsteam man jobbar med lever upp till kvalitetskrav. Dessutom måste hjälpen ske i nära samordning med hälsoministeriet.
– Det är viktigt att förstå att man är en kugge i ett större maskineri. Man kan inte bara åka dit med en läkarväska och tro att de tar emot med öppna armar, det är inte så enkelt. Man måste bygga förtroende och visa att man har kompetens och förstår kontexten. Vi skulle aldrig acceptera att det plötsligt dök upp en läkare från Ukraina som ville hjälpa att operera, säger Johan von Schreeb.

Personliga berättelser
Förutom själva organiseringen av arbetet är det också viktigt att attityden inte hamnar snett – något som är vanligt, enligt Johan von Schreeb.
– Det ligger nära till hands att tänka på människor i en sådan här kris som offer som ligger ner och som vi tvångsmatar. Jag ser det mer som att de tvingats ner på knä och bara behöver en hand för att resa sig. Ukraina är ett land som varit med om hälsokriser förr och det finns ett narrativ och släktberättelser som gör att man är mer förberedd mentalt. I Sverige finns det inte längre personliga berättelser om krig och katastrofer. Det gör oss mer sårbara.

Paradigmskifte inom strokevården

Foto: Shutterstock

Strokevården har på senare år genomgått en snabb utveckling, med betydande forskningsframsteg, som innebär att stora delar av hjärnan nu kan räddas med hjälp av snabba och effektiva åtgärder i det akuta skedet. Specialistbehandlingen av stroke är välstrukturerad och utvecklingen av mekanisk trombektomi innebär ett paradigmskifte för strokevården.

Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhuset.

– Att arbeta med strokepatienter är fascinerande. Varje sekund räknas och varje minut kan göra skillnad, säger Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhusets internmedicinska verksamhet. Oana Romanitan har de senaste åren drivit ett stort förbättringsarbete avseende strokekedjan på Södersjukhuset, med vårdkvalitet och patientenssäkerhet i fokus.

Många riskfaktor
En mängd faktorer påverkar risken att drabbas av stroke. Livsstilsfaktorer som kost, stress, motion, rökning, övervikt och alkoholkonsumtion påverkar, men även förmaksflimmer och andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd, som klaffsjukdom och inflammatoriska blodkärlssjukdomar.
– Den kanske allra mest intressanta utvecklingen på strokeområdet på senare år är mekanisk trombektomi, där man mekaniskt avlägsnar proppar i hjärnan. Trombektomi kan kombineras med intravenös trombolysbehandling för att minimera området i hjärnan som drabbas av syrebrist, minska andelen bestående funktionshinder och minska mortaliteten, säger Oana Romanitan.

”Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att strokepatienter får omgående tillgång till vaskulär utredning.”

Högspecialiserade strokeenheter
För att minimera de långsiktiga skadorna efter en stroke, minska mortaliteten och optimera behandlingsresultatet bör strokepatienter vårdas på högspecialiserade stroke­enheter. Sjukdomstillståndet är komplext och kräver expertkompetens hos alla personalkategorier. På strokeenheter finns expertis inom stroke och rehabilitering, och man kan här utvärdera patientens neurologiska status och direkt kan notera eventuella försämringar i patientens tillstånd.
– Socialstyrelsen rekommenderar strokeenhet som första vårdnivå för strokepatienter oavsett svårighetsgrad. Där finns multidisciplinära team med bland annat dietister, fysioterapeuter och logopeder. Fokus ligger på omedelbar mobilisering, tidig rehabilitering och snabb åtgärd av komplikationer. På en strokeenhet är arytmiövervakning ett krav där telemetriövervakning 24 till 48 timmar efter insjuknandet används för att snabbt diagnostisera förmaksflimmer. Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att patienterna får omgående tillgång till vaskulär utredning, avslutar Oana Romanitan.

Utvecklas på Nordens största akutsjukhus!

Aikaterini Letsiou och Issa Issa, ST-läkare på Södersjukhusets klinik för internmedicin. Foto: Johan Marklund
Aikaterini Letsiou och Issa Issa, ST-läkare på Södersjukhusets klinik för internmedicin. Foto: Johan Marklund

På Södersjukhusets klinik för internmedicin får du arbeta med bredd och djup som är svåra att matcha. Välkommen till Nordens största akutsjukhus, där du som är läkare utvecklas i en miljö präglad av starka team, kollegialitet och positiv anda.

– För mig var internmedicin ett givet val eftersom jag vill jobba brett och med helhetsperspektiv. Och jag kan faktiskt inte tänka mig en annan arbetsplats än Södersjukhuset. Här finns en sådan enorm bredd och stora möjligheter att subspecialisera sig. Som ST-läkare har jag fått mycket stöd av erfarna kollegor och verkligen kunnat utvecklas professionellt, säger Issa Issa, som är inne på fjärde året av sin specialisttjänstgöring.

Jobba med oss på Södersjukhuset. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Väl bemött
Kollegan Aikaterini Letsiou instämmer. Hon började sin specialisttjänstgöring i neurologi i april och förstod redan under intervjun att hon skulle trivas.
– Jag blev så väl bemött och fick ett mycket gott intryck av kliniken. Det har bara förstärkts sedan jag började arbeta, det finns en väldigt hjälpsam anda och jag har fått en trygg start, säger hon.
Neurologi lockade eftersom det är en specialitet i stark utveckling, där fortfarande mycket är obeforskat.
– Nervsystemet är så otroligt komplext och det finns mycket som vi inte kan. Samtidigt utvecklas området snabbt och idag kan vi behandla och bota så många fler tillstånd än tidigare, vilket verkligen är givande.

Unik bredd
Att arbeta på Internmedicinska kliniken på Södersjukhuset innebär att du är en del av ett stort universitetssjukhus, som dessutom är Nordens största akutsjukhus. Kliniken tar emot ett stort flöde av patienter via akuten och har en närmast unik bredd av olika patienter, diagnoser och tillstånd. Som läkare här får du variation och erfarenhet som få andra sjukhus kan erbjuda.
Issa och Aikaterini lyfter båda fram den starka teamkänslan och kollegialiteten som de tycker särskiljer Södersjukhuset från många andra arbetsplatser. Olika professioner arbetar tätt tillsammans och det är en stöttande, uppmuntrande och lärande miljö, med tydliga rutiner, god handledning och många möjligheter till kompetensutveckling och forskning.
– Man får enormt mycket stöd av erfarna kollegor och andra arbetskamrater. Här utvecklas man snabbt som läkare och vi har dessutom väldigt kul och trevligt tillsammans, avslutar de.

Jobba med oss på Södersjukhuset. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Södersjukhuset – Internmedicin

Internmedicin på Södersjukhuset är en av Sveriges största internmedicinska kliniker. Vi har 500 anställda, sju vårdavdelningar, medicinmottagning, dagvård och endoskopiskt centrum.
Vi erbjuder dig som är läkare omväxlande arbete på våra akutvårdsavdelningar AVA, Stroke/Neurologi, Gastroenterologi/Hepatologi & diabetes/endokrin samt Lung/Allergi & Hematologi. På avdelningarna vårdas patienter med många olika medicinska diagnoser, vilket ger dig ett varierande arbete med goda möjligheter att utvecklas och bredda dina kunskaper. Vi har byggt övervakningsplatser för våra multisjuka patienter, hittills är vi det enda sjukhus med dedikerade platser för neurokirurgiska multisjuka patienter som vistas hos oss efter deras vårdtid på Karolinskas neurokirurgiska klinik.
Vårt fokus ligger på god vård och kvalitet och vi arbetar kontinuerligt med utveckling av vår verksamhet.

Nyfiken? Läs mer på: www.sodersjukhuset.se

Stora kontaktytor och omväxlande arbete

Suzanne Odeberg Wernerman, verksamhetschef för AnOpIVA på Akademiska sjukhuset. Foto: Magnus Laupa

Specialistläkare inom anestesi och intensivvård är verksamma inom ett brett medicinskt fält som gör det möjligt att fortsätta lära nytt under hela karriären. Inom anestesi och intensivvård har man ett självständigt och varierande arbete med många utvecklingsmöjligheter, såväl kliniskt som inom forskning eller som chef.

Specialistläkare inom anestesi och intensivvård fyller en nyckelfunktion i den högspecialiserade sjukhusvården. Man ingår i ett team, men ges samtidigt utrymme för många självständiga beslut. Inom dessa specialistområden bedrivs mycket forskning, och möjligheterna att kombinera forskning med klinisk verksamhet är goda.
– Anestesi och intensivvård är intressanta verksamhetsområden för läkare eftersom man skiftar mellan att fatta beslut i ett lugnt skede och brådskande situationer som kräver snabba beslut. I de situationerna ställs allt på sin spets; då gäller det att vara en bra ledare för sitt team, säger Suzanne Odeberg Wernerman, verksamhetschef för AnOpIVA på Akademiska sjukhuset. Hon är överläkare och docent i anestesi och intensivvård och arbetade i många år kliniskt parallellt med forskning.

”Specialistläkare inom anestesi och intensivvård fyller en nyckelfunktion i den högspecialiserade vården.”

Stora kontaktytor
På jourtid är anestesi- och intensivvårdsläkare ofta ytterst ansvariga för svårt sjuka patienters säkerhet. En viktig uppgift är att säkerställa att kritiskt sjuka patienter får rätt vård.
– Som specialistläkare här har man kontaktytor mot samtliga verksamheter på hela sjukhuset. Det ger en god inblick i sjukhusvårdens struktur, vilket i sin tur väcker ett intresse för ledningspositioner för somliga läkare. Andra väljer att kombinera forskning med klinisk verksamhet, medan ytterligare andra inriktar sig på verksamhetsutveckling, säger Suzanne Odeberg Wernerman.

Stort behov av specialistläkare
Hon beskriver behovet av specialistläkare inom anestesi och intensivvård som stort under de kommande åren. Suzanne Odeberg Wernerman vill även slå ett slag för anestesi och intensivvård för barn, ett område där behovet av specialistläkare kommer att vara omfattande framöver.
– Sedan barnkonventionen blev lag har barn rätt att få vård av personal med särskild barnkompetens. Under coronapandemin har det dessutom framgått att resurssättningen på landets IVA-avdelningar generellt sett är för låg, vilket kan leda till att budgetanslaget och därmed även behovet av specialistutbildad personal ökar framöver, avlutar hon.

Vård i världsklass med svårslagen variation

Rafael Kawati, sektionschef för intensivvård, Ulrica Lennborn, specialistläkare i anestesi och intensivvård, Robert Sütterlin, specialistläkare i anestesi och intensivvård och Birgitta Birgisdottir, sektionschef på Anestesi och operation. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

Vill du arbeta på ett av Sveriges främsta universitetssjukhus, med anestesi, operation och intensivvård i den absoluta framkanten? Välkommen till AnOpIVA på Akademiska sjukhuset, där du som är läkare har utvecklingsmöjligheter som är svåra att matcha.

Tack vare att anestesi, operation och IVA samlas inom ett och samma verksamhetsområde på Akademiska sjukhuset i Uppsala kan du arbeta både brett och djupt. Alla läkare har en grundplacering, men för den som vill finns mycket goda möjligheter att rotera mellan sektionerna eller att exempelvis arbeta med luftburen intensivvård eller på barnsektionen.
– Det är enormt omväxlande och flexibelt. Här finns verkligen allt och man kan pröva på olika områden och arbeta med patienter i alla åldrar, från spädbarn till de allra äldsta. Det är väldigt stimulerande och man utvecklas snabbt, säger Ulrica Lennborn, specialistläkare i anestesi och intensivvård, som kom till Akademiska sjukhuset för tio år sedan, direkt efter AT.

Vi söker specialistläkare inom anestesi och intensivvård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Forskning och utbildning
Att Ulrica valde Akademiska sjukhuset för sin specialisttjänstgöring och sedan har blivit kvar har många förklaringar. En viktig orsak är det oerhört breda spektrumet av både mer basal och högspecialiserad vård. Akademiska är ett komplett sjukhus och här finns alla specialområden samlade. Det är också ett framstående universitetssjukhus, med klinisk och experimentell forskning i världsklass, och har många meriterade forskare bland sina medarbetare.
– Akademiska sjukhuset har en väldigt bra infrastruktur för forskning och det finns en anda att främja och uppmuntra FoU. Dessutom finns det ett stort utbud utbildningar och annan kompetensutveckling, säger Ulrica, som själv siktar på att disputera med forskning om läkemedelskoncentrationer hos IVA-patienter.

”Akademiska sjukhuset har en väldigt bra infrastruktur för forskning och det finns en anda att främja och uppmuntra FoU.”

Perfekt miljö
Ulrica får medhåll av sin kollega Robert Sütterlin, specialistläkare i anestesi och intensivvård. Han flyttade till Uppsala efter sin läkarexamen i Tyskland 2007, för att specialisera sig och doktorera i ventilationsmetoder för luftvägskirurgiska ingrepp.
Robert lockades av den höga medicinska och akademiska kompetensen på Akademiska sjukhuset och trivdes så bra både på jobbet och i Uppsala att det var självklart att stanna kvar. Idag är han medicinskt ledningsansvarig läkare på öron-näsa-hals och plastikanestesi.
– Akademiska sjukhuset erbjuder en perfekt miljö för både det kliniska arbetet och forskning. Här finns en lyhördhet för nya idéer och som läkare kan man verkligen vara med och driva förändrings- och förbättringsarbete, säger Robert och tillägger:
– Dessutom är Uppsala en väldigt charmig stad, med mycket historia och traditioner, samtidigt som det finns en framåtanda. Det är lätt att trivas.

Söker nya medarbetare
Nu söker AnOpIVA på Akademiska sjukhuset färdiga specialister inom anestesi och intensivvård som vill vara med och driva och utveckla framtidens vård.
– Vi kan erbjuda väldigt många olika karriärmöjligheter, allt utifrån de specialintressen som våra enskilda medarbetare har. Oavsett om man vill arbeta med vuxna eller barn, inom IVA eller anestesi eller med exempelvis luftburen intensivvård så kan vi oftast tillgodose medarbetarnas önskemål, berättar Rafael Kawati, sektionschef för intensivvård.
– Här finns bredd och spets som är svåra att slå, med chans att få erfarenhet av en rad olika specialområden. Inte minst för den som står i början av sin karriär är det en chans att få väldigt bred kompetens och utvecklas snabbt i sin yrkesroll, säger Birgitta Birgisdottir, sektionschef på Anestesi och operation.
Akademiska sjukhuset erbjuder också exempelvis ledarskaps- och chefsutbildning för den som är intresserad av en karriär som ledare.
Inte minst erbjuder AnOpIVA på Akademiska sjukhuset en genuint trevlig arbetsplats, med utpräglad teamanda och kollegialitet, menar Ulrica och Robert.
– Det är verkligen något som är utmärkande för AnOpIVA. Alla stöttar varandra och det är väldigt bra stämning. Vi har världens roligaste och trevligaste kolleger!

Vi söker specialistläkare inom anestesi och intensivvård. Klicka här för mer information och ansök (Sista ansökningsdag har passerat)

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Akademiska sjukhuset – verksamhetsområdet AnOpIVA

Verksamhetsområdet AnOpIVA är mycket brett och omfattar bland annat Kirurgiska anestesi- och operationsavdelningen, Gynekologisk och obstetrisk anestesi, Neuroanestesin, Oral-, plastik- och öronanestesin, Anestesi- och operationsavdelningen vid Samariterhemmet och Ortopediska anestesi- och operationsavdelningen. Anestesin är också kopplad till kirurgiska riksspecialiteter som brännskadevård och kranio-facial kirurgi. IVA ger vård i världsklass till svårt sjuka patienter i alla åldrar och täcker även Neurointensivvården, Brännskadecentrum, Intermediärvårdavdelningen och Luftburen intensivvård.

Läs mer på www.akademiska.se eller kontakta:
birgitta.birgisdottir@akademiska.se
rafael.kawati@akademiska.se


Samordning som gjorde skillnad i ambulansen

Fredrik Karlsson, ambulansöverläkare på Falck Ambulans Stockholm och vice ordförande i Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan.

Som ambulansöverläkare på Falck Ambulans Stockholm och vice ordförande i Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan, hamnade Fredrik Karlsson mitt i stormens öga när pandemin slog till.

Coronapandemin var i ett tidigt skede när Fredrik Karlsson utsågs till nationellt samordningsansvarig för smittskydd inom Falck.
– Att ledningen så snabbt insåg att samordningsfunktionen behövdes i vår organisation gjorde att vi snabbt kunde få ut förstärkta riktlinjer till våra verksamheter i hela Sverige, vilket gjort skillnad både för medarbetare och patienter. Direktkontakten med alla chefer har varit värdefull, inte minst med tanke på att det varit många ändringar längs vägen. Tack vare vårt nätverk kunde vi snabbt få igenom nya riktlinjer där alla också förstod varför de var nödvändiga.

”Tack vare vårt nätverk kunde vi snabbt få igenom nya riktlinjer där alla också förstod varför de var nödvändiga.”

Det blev en utrustningsjakt
För många kom pandemin som en chock. För Fredrik Karlsson, som inte bara har arbetat inom ambulanssjukvården i närmare 30 år utan även ägnat många år åt biståndsarbete, var den inte helt oväntad.
– Arbetet i olika katastrofområden runt om i världen har gett mig ett annat perspektiv. För mig hade det mer varit en fråga om när vi skulle få en allvarlig pandemi i Sverige. Men hur det skulle bli i praktiken var svårt att förutse. Jakten på skyddsutrustning och att avsätta personal till att tidigt besöka byggvaruhus för att hinna före alla andra, är ett exempel. Att vi beställde utrustning från hela världen och fick ordna transportvägar med utgångspunkt från att de inte skulle beslagtas på flygplatser, är ett annat. Listan kan bli hur lång som helst.

Göra arbetet tryggt och smidigt
Ledstjärnan i arbetet som ledningsansvarig har hela tiden varit att göra ambulanspersonalens arbetet så tryggt, enkelt och smidigt som möjligt.
– De första veckorna var alla oroliga men väldigt snabbt, när man insåg att man hade bra utrustning och kunde luta sig på den, försvann oron.
Förutom arbetet med ständiga förbättringar av riktlinjer och utrustning under pandemin var Falck också snabbt ute med att erbjuda sina medarbetare samtalsstöd.
– Det är en del av det helhetsstänk som råder i verksamheten. Vi är till för patienterna men vill göra vårt jobb utan att själva bli sjuka eller skadade på kuppen, avslutar Fredrik Karlsson.