Etikettarkiv: Corona

Senaste evidensen kring tillstånd från postcovid-19

Indre Bileviciute-Ljungar, överläkare i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring samt docent i rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet.

Den 13 januari 2023 arrangerar Svenska Läkaresällskapet Berzelius symposium 106: ”Rehabilitation of postCOVID-19 condition” i Stockholm. Konferensen kommer att förmedla en samlad bild av forskningsläget för rehabiliteringen av patienter med tillstånd från postcovid-19 (postcovid) och erbjuda en mötesplats för vårdgivare som arbetar med postcovidpatienter.

– Vården av patienter med postcovid är i dagsläget fragmenterad och utspridd. Somliga patienter vårdas på specialiserade rehabiliteringsmottagningar och merparten omhändertas i primärvården. Postcovid är samtidigt ett relativt nytt medicinskt fält som saknar nationella riktlinjer och standardiserade vårdförlopp, vilket ytterligare stärker behovet av att samla och förmedla kunskap, säger Indre Bileviciute-Ljungar, som sitter i organisationskommittén för Berzelius symposium 106. Hon är överläkare i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring samt docent i rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet.
Patienter med postcovid är en patientgrupp som kräver ett multidisciplinärt arbetssätt. Målgruppen för Berzeliussymposiet är därför såväl läkare som andra professioner som är verksamma i postcovidvården, exempelvis psykologer, fysioterapeuter och även arbetsterapeuter.

”Vi saknar breda studier som fokuserar på behandling och rehabilitering av postcovidpatienter.”

Sista dag att anmäla sig är 2 januari 2023

Klicka här för mer information och anmälan

Bred symtombild
– Symtombilden vid postcovid är relativt bred. Trötthet, kognitiva besvär, smärtproblematik och autonoma neurologiska besvär är vanligt förekommande och kan ha en stor inverkan på vardagliga aktiviteter. De allvarligaste symtomen är relaterade till påverkan av de viktigaste kroppsfunktionerna, det vill säga det centrala nervsystemet och hjärta-lungor och kärl, säger Indre Bileviciute-Ljungar.
De flesta studier som hittills genomförts på patienter med postcovid är deskriptiva, med fokus på att beskriva tillståndet och symtombilden, och att analysera olika parametrar och eventuell samsjuklighet eller hur dessa symptom har förändrats under tiden.
– Somliga studier analyserar hur kön, samsjuklighet och tid påverkar symtombilden. Det vi kan se hittills är att kvinnor oftare drabbas av postcovid efter en mildare infektion, i synnerhet i fertil och arbetsför ålder. Vi saknar breda studier som fokuserar på behandling och rehabilitering av postcovidpatienter, delvis eftersom dessa studier i allmänhet tar långt tid att genomföra och kräver stora resurser, säger Indre Bileviciute-Ljungar, som även efterlyser ett mer koordinerat nationellt uppdrag kring vården av denna patientgrupp.

Internationella talare
En ambition med symposiet är att det även ska fylla en viktig funktion för nätverkande och erfarenhetsutbyte när medarbetare från postcovidvården nu för första gången samlas på en nationell arena.
– Vi har bland annat bjudit in internationella talare till symposiet den 13 januari. Det känns angeläget att ge svenska läkare och andra professioner möjligheten att ta del av internationella erfarenheter vid rehabilitering av denna patientgrupp, avslutar Indre Bileviciute-Ljungar.

Pandemin har genererat nya samverkansstrukturer

Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Foto: Niklas Larsson

En positiv effekt av pandemin är att samverkan över avdelnings- och vårdgivargränserna har förbättrats avsevärt. Sjukvårdsledningarna har ofta givit professionerna ett större mandat att fatta självständiga beslut. Fler läkare och färre chefer har varit involverade i de dagliga besluten kring hur man bör strukturera och hantera vården av coronapatienter.

Trettiosex procent av läkarna anser att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Andelen är lägre än väntat. Det kan bero på att somliga läkare i stället uppfattar de förändringar som skett under pandemin som negativa. Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar under pandemin, säger Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Han har arbetat kliniskt som läkare i ett par år och arbetar sedan 2017 som utvecklingsansvarig.

”Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar.”

Medarbetarna delaktiga
En farhåga i Region Gävleborg var läkarnas skepsis mot digitala patientmöten. Med facit i hand kan Simon Nilsson i stället konstatera att merparten av regionens läkare betraktar de digitala patientmötena som ett välfungerande komplement. En lärdom under coronapandemin är, enligt Simon Nilsson, vikten av att inte krångla till saker och ting och värdet i att låta medarbetare testa sina idéer. Ett exempel var i början av pandemin när det inte längre fanns några tillgängliga respiratorer i Region Gävleborg. En lungläkare föreslog då att man kunde bygga om CPAP:er så de kunde ge patienter ett visst andningsstöd.
– Jag hoppas att fler läkare känt sig delaktiga i verksamhetsutvecklingen under pandemin. Fler har engagerat sig för att vara med och driva förändringar. En lärdom från pandemin är att riva murar mellan avdelningar. Tidigare utgick många verksamheter med resursbrist från ett silotänk där de i första hand såg till sin egen verksamhet. Under pandemin har vi tvingats tillämpa ett bredare perspektiv som jag hoppas lever kvar även långsiktigt. Det är viktigt att verksamheterna även fortsättningsvis uppmuntrar vårdpersonalens vilja att engagera sig i verksamhetsutvecklingen, säger Simon Nilsson.

Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Hallands sjukhus.

Förbättrad samverkan
– Många läkare inom anestesi och intensivvård är i nuläget slitna och trötta. Det pågående och väntande arbetet med att hantera den uppskjutna vården ligger som en våt filt över verksamheterna, vilket bidrar till att många ännu inte fått den återhämtning de behöver. Det kan därför vara svårt för många läkare att i dagsläget orka lyfta blicken och se de positiva verksamhetsförändringar som pandemin trots allt medfört, säger Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård, tf. verksamhetschef för opererande och medicinsk specialistvård vid Hallands sjukhus i Kungsbacka samt ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.
Hon betraktar den förbättrade samverkan på alla nivåer som pandemins viktigaste verksamhetsförändring, däribland den nationella samordningen av IVA-platser, som var nödvändig för att hantera ett relativt lågt antal IVA-platser, redan innan pandemin.
– Samverkansstrukturerna har utvecklats otroligt mycket även lokalt, inte minst vad gäller samarbetet över klinikgränser. Under pandemin har det inte funnits utrymme att fundera på vem som egentligen ansvarar för vad eller vems resurser som ska användas utan fokus har bara varit att hitta lösningar. Det har även varit nödvändigt att hitta innovativa alternativ för att hantera den material- och läkemedelsbrist som uppstod. Den problemlösningskulturen hoppas jag verkligen att vi kan tillvarata och vidareutveckla, säger Maja Ewert.
Hon anser att sjukvården bör fortsätta nyttja de samverkansarenor som etablerats under pandemin, utveckla dem ytterligare och inkludera dem som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen.
– Det är angeläget att bevara samverkansstrukturen, även om mötestillfällen nu kan glesas ut, säger Maja Ewert.

Anser du att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Statlig samordning krävs för den uppskjutna vården

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Stora delar av den ordinarie sjukvården har skjutits upp under coronapandemin, såväl operationer som planerade och uppföljande läkarbesök. I Coronakommissionens rapport hyllas vårdpersonalen, samtidigt som vårdbehovet fortsatt är mycket stort. Ett ökat statligt samordningsansvar för vårdköer och väntelistor samt långsiktigt hållbara arbetsvillkor är nu mer angeläget än någonsin.

Åtta av tio läkare anser att sjukvården har mindre goda eller dåliga förutsättningar att hantera den uppskjutna vården.
– Vi har sett liknande resultat i våra egna undersökningar, så det är inte förvånande. Vi ser ett stort behov av att staten nu kliver in och tar ett ökat ansvar för styrningen av hälso- och sjukvården i form av nationella väntelistor, nationell samordning av vårdköer samt att säkra läkares tillgång till fortbildning, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges Läkarförbund.

Fler läkare representerade
Många läkare känner sig slitna och utarbetade efter en tuff pandemiperiod utan tillräcklig återhämtning. Sofia Rydgren Stale betonar därför vikten av att säkra läkares tillgång till vila och återhämtning, även när arbetssituationen är ansträngd.
– Det är viktigt att läkare ges möjlighet att påverka sin arbetssituation, får kontinuerlig tillgång till utbildning och fortbildning och att det finns tid för kollegiala diskussioner och erfarenhetsutbyten. Med fler läkare representerade på ledande positioner i sjukvården kan vi också öka kvaliteten i sjukvården och minska risken för sjukskrivningar, säger Sofia Rydgren Stale.

”Arbetsmiljön är helt central för att arbetsgivare ska lyckas attrahera och behålla läkare.”

Pressad arbetsmiljö
Av Framtidens Karriär – Läkares undersökning framgår också att 6 av 10 läkare anser att arbetsmiljön inom sjukvården är ganska dålig eller dålig.
– Coronapandemin har för många läkare inneburit en pressad arbetsmiljö. Samtidigt existerade många arbetsmiljöproblemen även innan pandemin bröt ut. Arbetsmiljön är helt central för att arbetsgivare ska lyckas attrahera och behålla läkare, liksom för att ge läkare rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb, säger Sofia Rydgren Stale.

Nationellt samordningsansvar
De viktigaste åtgärderna för att komma i kapp med den uppskjutna vården är, enligt Sofia Rydgren Stale, att ge Socialstyrelsen nationellt samordningsansvar för vårdköer och nationella väntelistor för behandlingar. Varje region bör också genomföra de åtgärder som krävs för att säkra en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för vårdpersonalen.
– Hanteringen av den uppskjutna vården genomförs med varierande framgång och förutsättningar i olika regioner. Om inte staten tar ett ökat ansvar i det här läget riskerar vi en ökad ojämlikhet i den svenska sjukvården, säger hon.

Hur ser du på sjukvårdens förutsättningar för att hantera den uppskjutna vården? Sjukvården har…

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Tillvarata pandemins rekordstora digitala framsteg

Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.

Under coronapandemin har hälso- och sjukvårdens digitaliseringsutveckling tagit jättekliv framåt. Den digitala utveckling som skett under pandemin skulle under mer normala omständigheter ta mellan fem och tio år. Nu är det viktigt att vårdgivare tar vara på möjligheten att vidareutveckla och fullt ut dra nytta av den digitala infrastruktur som byggts upp.

– Sjukvården har gjort otroliga digitala framsteg under pandemin. Bland de regioner som kommit allra längst finns Region Gävleborg och Region Norrbotten, som bland annat nyttjat modern teknik till att automatisera stora delar av covid-19-provtagningen samt vårdrådgivning, säger Tobias Perdahl, medicinsk chef på Doktor24.

Självadministrerad provtagning
Under pandemin har miljontals PCR-prov tagits. Många regioner har valt att aktivt involvera patienter genom att ge dem mandat att själva beställa hem provtagningsutrustning. Den labbremiss som tidigare var förbehållen läkare är numera tillgänglig för den breda allmänheten, vilket är ett stort framsteg.
– Möjligheten för patienten att själv beställa och i vissa fall genomföra provtagning är något vi kan implementera även på många andra områden, exempelvis kroniskt sjuka patienter som behöver ta blodprov innan ett läkarbesök eller årskontroller. Nästan alla kroniska sjukdomar har någon form av blodprov som måste följas över tid. Genom att överlåta stora delar av proceduren till patienten, inklusive självrapporterad data som bör styra vilka blodprov som ska tas, kan vården spara stora resurser som i stället kan läggas på att ta hand om de svårast sjuka patienterna, säger Tobias Perdahl.

”Det handlar om att ge fler patienter möjlighet att själva ta större kontroll och ägarskap över sin egen hälsa.”

Mer automatiserad triagering
Automatiserad triagering är ytterligare ett område med omfattande sparpotential.
– Uppskattningsvis uppemot 40 procent av de inkommande samtalen till 1177 och primärvården kan hanteras med automatiserade lösningar som chatbotar. En betydande andel av sjuksköterskestyrkan som idag besvarar samtalen per telefon kunde då frigöras för exempelvis patientnära arbete, vilket förstås vore en väsentlig resurseffektivisering. Framöver kan även allt fler röntgenremisser automatiseras genom samma principer och ytterligare skapa effektiviseringar, säger Tobias Perdahl.

Kontroll över sin egen hälsa
– Under de kommande åren kan allt fler patienter använda sin smartphone till att själva mäta blodtryck och andra vitalparametrar. Det innebär i sin tur att patienten inte längre behöver infinna sig fysiskt på en läkarmottagning för att genomföra den typen av mätningar. I slutänden handlar det om att ge fler patienter möjlighet att själva ta större kontroll och ägarskap över sin egen hälsa, men då krävs även att sjukvården har tillräcklig tilltro till patientens egen förmåga och att man samtidigt stödjer de patienter som inte har den förmågan, säger Tobias Perdahl.

Anser du att sjukvården har gjort stora framsteg inom digitalisering under pandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Postcovidmottagningar stödjer rehabiliteringen

Svante Wallmark, verksamhetschef vid Postcovidmottagningen i Region Uppsala.

Somliga patienter som haft covid-19 drabbas av kvarstående och långvariga medicinska besvär. Genom postcovid­mottagningar, som ofta länkas samman med pågående forskningsprojekt, kan sjukvården stödja patientens rehabilitering, och få bättre kunskap om postcovidsymtom.

I Region Uppsala invigdes hösten 2021 en specialiserad postcovidmottagning som tar emot patienter med komplexa och långvariga symtom efter covid-19.
– Många patienter med postcovid kan få hjälp via sin ordinarie vårdcentral, men en del patienter har allvarliga och mer omfattande problematik som kräver utredning och rehabilitering som inte kan erbjudas på den ordinarie vårdcentralen. Vår nyöppnade postcovidmottagning för vuxna patienter är en specialistmottagning där vi behandlar patienterna i team bestående av allmänläkare, rehabläkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och psykolog, säger Svante Wallmark, verksamhetschef vid Postcovidmottagningen i Region Uppsala. Han är specialistläkare i allmänmedicin och disputerad med inriktning på stroke och strokerehabilitering och är även verksamhetschef vid Samariterhemmets vårdcentral.

”Postcovid är ett spännande och nytt medicinskt fält med mycket pågående forskning.”

Stor medicinsk spännvidd
För att behandlas på postcovidmottagningen krävs att patienten först genomgått en medicinsk bedömning i primärvården och fått en remiss från en vårdcentral eller sjukhus. Varje patient genomgår därefter en individuell bedömning, behandling och uppföljning. Det finns en stor spännvidd i postcovidbesvären, från långvariga smak- och luktbortfall till feberkänsla, trötthet, rubbningar av hjärtrytmen och andningsproblem.
– Postcovid är ett spännande och nytt medicinskt fält med mycket pågående forskning. Vi lär oss ständigt mer om postcovid, dess symtom och behandling och det medicinska behovet av den här mottagningen är stort. I ett så här nytt medicinskt fält är det viktigt att regionerna utbyter erfarenheter och lär av varandra. Behovet av specialiserade postcovidmottagningar finns sannolikt i stora delar av landet, avslutar Svante Wallmark.

Säkerställ personalens regelbundna återhämtning

Sofia Rydgren Stale, överläkare i psykiatri och ny ordförande för Sveriges läkarförbund. Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN

Situationen inom sjukvården är fortsatt mycket ansträngd och trycket på personalen är extremt högt.
– Det är viktigt att arbetsgivarna tar sitt ansvar för att säkerställa personalens regelbundna återhämtning och möjlighet till sammanhängande semester, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.

Det har gått ett halvår sedan Sofia Rydgren Stale, överläkare i psykiatri som till vardags arbetar inom primärvården i Kristianstad, valdes till ny ordförande för Sveriges läkarförbund.
– Jag hade en önskan och vision om att kunna resa runt och träffa förbundets medlemmar och förtroendevalda runt om i landet, men situationen är som den är. Siktet är inställt på att fortsätta utveckla de digitala mötesplatserna, men jag längtar efter att pandemin ska klinga av och att få träffa alla på riktigt.
Hon konstaterar att situationen i sjukvården fortsatt är mycket ansträngd.
– Vi har enbart haft korta perioder av återhämtning och trycket på personalen är extremt högt, främst inom intensivvården men även i andra delar av vården. Samtidigt ser vi att många regioner fortsätter att genomföra ganska omfattande omorganisationer och besparingar inom sin hälso- och sjukvård, något vi ser som både olyckligt och mycket anmärkningsvärt.

”Vi har enbart haft korta perioder av återhämtning och trycket på personalen är extremt högt.”

Symtom på långvarig stress
Enligt en färsk undersökning från Framtidens Karriär – Läkare uppger 54 procent av läkarna inom intensiv- och covid-19-vården att de upplever symtom på långvarig stress. Motsvarande siffra för hela läkarkåren är 37 procent.
– Detta är något vi har varit oroliga för. Att över tid vara utsatt för den långvariga stress som pandemin innebär kan bland annat leda till sömnstörning och PTSD-liknande symtom. Vi har en pandemi, men som arbetsgivare är det viktigt att ta sitt ansvar och säkerställa personalens regelbundna återhämtning och möjlighet till sammanhängande semester. Våra medlemmar sliter hårt och det är andra gången vi går in i en sommarperiod med covid. Arbetsgivarna har haft ett år på sig att säkerställa sommarsemestern för våra medlemmar. Det är en situation som måste lösas.

Utbyggd primärvård
Den pågående massvaccineringen är ett ljus i mörkret, men även om sjukfallen i covid-19 skulle minska väntar flera andra utmaningar. Pandemin har dessutom genererat både en vård- och en utbildningsskuld som måste tas om hand framöver. Situationen är inte lika uttalad i de andra nordiska länderna.
– I till exempel Danmark, där staten har ett större ansvar för hälso- och sjukvården och dess finansiering, klarade man av att skala upp den ordinarie vården på ett helt annat sätt än vad Sverige lyckats åstadkomma, säger Sofia Rydgren Stale.
Ett större statligt ansvar, menar hon, skulle även bidra till en mer jämlik vård.
– Idag vet vi att vården skiljer sig åt beroende på postnummer, och det är inte försvarbart. Vi måste bygga ut och förstärka basen i svensk hälso- och sjukvård med en utbyggd primärvård och listning på fast läkare.

Kompetensförsörjningen
Hon lyfter även fram kompetensförsörjningen inom läkarkåren som ett område som skulle vinna på ett större statligt ansvar.
– Idag kan staten bara bestämma om antalet platser på läkarutbildningen, medan regionerna ansvarar för dimensioneringen av AT-, BT- och ST-tjänster och för fortbildningen av specialister. Här skulle ett övergripande statligt ansvar för samordning och dimensionering av kompetensförsörjningen kunna göra stor skillnad, fastslår Sofia Rydgren Stale.

Upplever du symtom på långvarig stress efter att ha arbetat under coronapandemin?


Av läkarna inom intensiv- eller covid-19-vården svarade 54% ja.

Hur viktigt är det att du får fyra sammanhängande semesterveckor i sommar?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Sjukvårdens styrning måste utgå från medicinska behov

Tobias Alfvén, barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Foto: Johan Adelgren

– Hälso- och sjukvården måste investera sig ur pandemikrisen, bland annat med fler specialister i allmänmedicin, men också med förstärkningar i form av flera vårdplatser i sjukhusvården, säger Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.

Hälso- och sjukvården befinner sig fortsatt under stark press på grund av pandemin, men man ska komma ihåg att bristande kontinuitet, stängda vårdplatser och personalbrist var välkända problem redan före pandemin. Coronapandemin har accentuerat hälso- och sjukvårdens befintliga problematik, som till stor del orsakats av det faktum att sjukvårdens styrning de senaste decennierna präglats av ekonomisk kontroll, detaljmätning och byråkratisering. Detaljstyrningen har missgynnat kärnan i hälso- och sjukvården – patient-läkarmötet, liksom kunskap, kvalitet och etiskt omhändertagande av den enskilde patienten, säger Tobias Alfvén, som även är barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent i global hälsa på Karolinska institutet.
– Samtliga hälso- och sjukvårdsprofessioner har gjort ett fantastiskt arbete under pandemin. De har visat prov på en otrolig förmåga att ställa upp när det verkligen gäller. Allmänheten har visat mycket uppskattning för våra insatser, men jag upplever inte att vårdgivarna har visat sin uppskattning i samma utsträckning. För många läkare har det kollegiala stödet och sammanhållningen varit helt avgörande, liksom insikten om att pandemin inte varar för evigt, säger Tobias Alfvén.

”För många läkare har det kollegiala stödet och sammanhållningen varit helt avgörande.”

Skapar effektiv samverkan
Många bra samverkanslösningar och samarbete över professions- och vårdgivargränserna har tillkommit under pandemin.
– Vi har verkligen lyckats skapa effektiv samverkan, inte minst över specialistgränserna. Svenska Läkaresällskapet och alla våra medlemsföreningar har fyllt en mycket viktig funktion, genom att kontinuerligt dela med sig av erfarenheter och kunskap som berör vården av covidpatienter och andra problem kopplade till pandemin. Det digitala erfarenhetsutbytet har varit snabbt och effektivt. Jag är övertygad om att många läkare blivit bättre på att systematiskt och digitalt dela med sig av ny kunskap till andra läkare runtom i landet under pandemin, säger Tobias Alfvén.
2 av 3 läkare har tvingats prioritera bort medicinska åtgärder i sitt dagliga arbete under pandemin.
– Undersökningsresultatet är inte särskilt anmärkningsvärt med tanke på att sjukvården behöver göra tuffa prioriteringar i en krissituation. Många läkare är nog mer oroade för hur de uppskjutna vårdbehoven på grund av pandemin ska kunna tas igen. Det kommer att bli en enorm utmaning, säger Tobias Alfvén.

Fortbildning måste prioriteras
8 av 10 läkare uppger att deras fortbildning fått stå tillbaka under coronapandemin.
– Brist på tid för fortbildning är ett mångårigt problem och en fråga som Svenska Läkaresällskapet drivit länge, och kommer att driva ännu hårdare under kommande år. I ett normaltillstånd kan vi inte acceptera omständigheter i sjukvården som gör att fortbildning ständigt bortprioriteras. Trenden måste vända. Läkaryrket bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det ställer höga krav på fortbildning genom hela yrkeslivet. Patienten förväntar sig och litar på att vi läkare är à jour med de senaste forskningsrönen och behandlingsriktlinjerna. Detta förtroende måste förvaltas och förutsätter att vi som profession går in och tar vårt ansvar för att upprätthålla adekvat kunskapsnivå. För att kunna göra det måste vi få förutsättningar och rimliga resurser till vårt förfogande, avslutar Tobias Alfvén.

Har du varit tvungen att prioritera bort medicinska åtgärder i ditt dagliga arbete som läkare under coronapandemin?


Bland läkare inom slutenvården har 67% varit tvungna att prioritera bort medicinska åtgärder.

Har din fortbildning fått stå tillbaka under coronapandemin?


Av läkarna inom intensiv- eller covidvården svarade 90% ja.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Vardagen på IVA har förändrats mycket under pandemin

Cecilia Arfwedson, specialistläkare i anestesi och intensivvård på Karolinska i Huddinge. Foto: Beatrice Lundborg/DN/TT

Även om vi inom IVA är vana vid att arbeta med svårt sjuka och döende patienter så har vi aldrig tidigare vårdat så många patienter på så kort tid. Ytterligare en aspekt som varit belastande är att anhöriga inte kunnat finnas vid patienternas sida, säger Cecilia Arfwedson, specialistläkare i anestesi och intensivvård.

– Under första vågen våren 2020 gjorde hela intensivvården en otrolig omställning och kraftsamling när vi öppnade upp många nya vårdplatser på kort tid. Samtidigt rekryterades mycket ny personal, framför allt sjuksköterskor från andra specialiteter som snabbutbildades. Engagemanget i den omfattande mobilisering som krävdes var mycket stort. Samtidigt rådde en påtaglig känsla av kris och katastrof, säger Cecilia Arfwedson, IVA på Karolinska i Huddinge.
Under andra och tredje vågen var intensivvården mer förberedd och bättre rustad för att ta emot covidpatienter. Sommaren 2020 iordningsställdes exempelvis en ny IVA-avdelning på Karolinska Huddinge som bemannades med personal även från Karolinska Solna.

”Engagemanget i den omfattande mobilisering som krävdes var mycket stort.”

Inte välkomnat anhöriga
– I samband med den andra och tredje vågen hade vi också mer kunskap om covid-19. Även om vi inom IVA är vana vid att arbeta med svårt sjuka och döende patienter så har vi aldrig tidigare vårdat så många patienter på relativt kort tid. Ytterligare en aspekt som varit belastande är att anhöriga, som vanligtvis är välkomna i princip dygnet runt på IVA-avdelningar, inte kunnat finnas vid patienternas sida. Det har varit jobbigt för de anhöriga och självklart även påverkat vårdpersonalen, säger Cecilia Arfwedson.
Det är påfrestande att ingen vet hur länge pandemin ska pågå, att man inte kunnat se något direkt slut på den långvariga perioden av hög arbetsbelastning och bristfällig återhämtning.

Sammanhållning
57 procent av läkarna anser att arbetsgemenskapen och teamkänslan har stärkts inom sjukvården under pandemin. Inom IVA och övrig covid-19-vård är motsvarande siffra 79 procent.
– Jag upplever definitivt att teamkänslan och sammanhållningen har stärkts under pandemin, både mellan olika professioner på IVA, och samarbetet mellan olika specialiteter och vårdenheter, säger Cecilia Arfwedson.
– Vi ser dessvärre ännu inte att vaccinationsprogrammet inneburit någon större skillnad i vilka patienter som vårdas på IVA. Min förhoppning är ändå att vi kommer att se en större skillnad i patientunderlaget i takt med att fler yngre och medelålders personer vaccineras. Däremot utvecklas vården av covid­patienter med nya erfarenheter, både för behandlingsmetoder och för vilka läkemedel som fungerar bra för dessa patienter, säger Cecilia Arfwedson.

Anser du att arbetsgemenskapen och teamkänslan har stärkts inom sjukvården under pandemin?


Av läkarna inom intensiv- eller covid-19-vården svarade 79% ja.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Bristfällig coronastrategi i Sverige

Foto: Shutterstock

Senfärdighet, råd i stället för strikta åtgärder, otydlig information till allmänheten och att de svagaste fick lida mest på grund av utebliven skyddsutrustning. Många har lidit i onödan.

Det svarar läkarna på frågan ”Vilka brister anser du att Sveriges coronastrategi har haft?”

Restriktioner
Informationen till allmänheten har inte bara varit otydlig, den har också ändrats flera gånger vilket har skapat förvirring. Restriktionerna var för snälla från början och människor tog dem inte på allvar. Smittspridningen fortsätter och eskalerar i vissa delar av Sverige, vilket visar att en hel befolkning inte följer råd och restriktioner frivilligt. Under våren 2020 skulle vi ha ”uppfostrat svenska folket” om allvaret med en pandemi.
Det råder delade meningar om total nedstängning eller inte. Att skolor har haft öppet överlag kan minska psykisk sjukdom hos unga jämfört med om vi stängt ner helt. Total nedstängning kunde ha tryckt ner smittan från början. ”Det är en svår balansgång.”

Undermålig samordning
Man anser att samordningen mellan regering, regioner, kommuner och folkhälsomyndigheten har varit mycket undermålig. Man har varit dålig på att lyssna på expertis inom vården och varit alltför fixerad vid ”den svenska modellen.”
”Att vi inte hade tillräckligt med utrustning i början var mest chockerande.” Det var verkligheten inom både regioner och kommuner. Smittan på äldreboenden berodde till stor del på att personalen inte hade skyddsutrustning.

Vaccinationsprocessen
Vaccineringen går för långsamt. Det känns oförsvarligt att sjukvårdspersonal i första linjen (primärvård) fortfarande går ovaccinerade under brinnande tredje våg i pandemin, men förväntas ta emot covid-patienter och bedöma dem. ”Att vaccinerade kan kramas känns som ett hån mot oss i vården som sliter och är ovaccinerade.”

Brister i coronastrategin

1. Restriktioner och råd har inte följts
2. Information kom alldeles för sent
3. Dålig samordning
4. Otydlighet gentemot allmänheten
5. Nedstängning av gränser, gallerior, andra lokaler
6. Brist på skyddsutrustning
7. Hantering av våra äldre

Vad anser du om Sveriges coronastrategi under tiden som pandemin har pågått? Den har varit…
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 16–21 april 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Covid-19-vården är en ständigt pågående läroprocess

Lars-Magnus Andersson, överläkare och specialist i infektionssjukdomar och klinisk virologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen. Foto: Marie Ullnert

Utvecklingen av covid-19-vården gör kontinuerliga framsteg i takt med att förståelsen för sjukdomsförloppet, immunitet och de vanligaste sjukdomsmekanismerna ökar. Vaccinationerna har kommit i gång, vilket minskat andelen allvarligt sjuka äldre. Erfarenheterna kring när det är som mest effektivt att sätta in immunhämmande behandling har ökat men fortfarande saknas ett effektivt antiviralt läkemedel.

Ny kunskap om behandlingen av covidpatienter sprids mycket snabbt i sjukvården, och det nationella vårdprogrammet för covid-19 uppdateras kontinuerligt.
– Vi har bland annat lärt oss mer om vikten av att få sjukhusvård vid rätt fas i samband med ett försämrat sjukdomstillstånd, och att man ofta behöver sätta in immunförsvarsdämpande kortisonbehandling någon gång efter dag sju i sjukdomsförloppet. Patienter som inte svarar på kortisonbehandling kan i stället ordineras IL6-hämmare. Det har även förekommit att patienter som insjuknat i mild covid-19 drabbats av en multisystemisk inflammatorisk sjukdom ett par veckor efter att virus­infektionen upphört, säger Lars-Magnus Andersson, överläkare och specialist i infektionssjukdomar och klinisk virologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset, samt ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen.

Flera läkemedel i behandlingen
Numera har sjukvården tillgång till fler läkemedel, däribland monoklonala antikroppar med infektionshämmande effekt, för personer som inte kan svara med sitt eget immunförsvar och därmed inte blir av med infektionen.
– Vi har lärt oss att det ofta krävs en kombination av flera sorters antikroppar och ett antiviralt läkemedel för att uppnå önskad behandlingseffekt. Än så länge finns inget effektivt antiviralt läkemedel som kan trycka tillbaka viruset hos personer med cancersjukdomar och andra diagnoser med kraftigt nedsatt immunförsvar. Ett antiviralt läkemedel skulle även kunna användas i förebyggande syfte om man riskerar att insjukna i covid-19, säger Lars-Magnus Andersson.

”Den absolut mest avgörande faktorn framöver är att så många som möjligt vaccineras.”

Vaccinerna extremt effektiva
Han anser att vaccinerna är extremt effektiva, både för att förhindra smitta och förebygga allvarlig sjukdom. En positiv effekt av att allt fler har vaccinerats är att andelen i åldersgruppen 80+ som vårdas på sjukhus för covid-19 har minskat markant.
– Den absolut mest avgörande faktorn framöver är att så många som möjligt vaccineras. Då minskar belastningen på IVA och övrig covid-19-vård, vilket innebär att man kan återuppta den sjukvård som pausats eller bedrivits på sparlåga under pandemin. Spridningen av nya varianter kommer förhoppningsvis också att dämpas i takt med att en allt större del av befolkningen är vaccinerad och smittspridningen minskar, säger Lars-Magnus Andersson.

Konferens om covid-19
Den 24–25 november 2021 arrangerar Svenska Läkaresällskapet ”State of the Art Covid-19”. Ambitionen med konferensen är att sammanfatta kunskapen och erfarenheterna från den vård som hittills bedrivits, bland annat hur man på bästa sätt tar hand om en infektion, och hur vaccinerna skyddar mot de nya mutationerna av sjukdomen.
– Vi kommer att arrangera föreläsningar kring hur immunförsvaret reagerar vid luftvägsinfektioner och hur viruset sprids mellan människor. På programmet står även diskussioner med forskare, läkare, myndigheter och politiker om den fortsatta covid-19-vården och pandemiberedskap, avslutar Lars-Magnus Andersson.

State of the Art Covid-19, 24–25 november 2021

• Den 24–25 november 2021 arrangerar Svenska Läkaresällskapet i samarbete med SLS föreningar och partners för andra gången ”State of the Art Covid-19”, Sveriges största vetenskapliga möte om covid-19. Den digitala konferensen samlar Sveriges och världens ledande experter för att summera kunskapsläget.