Etikettarkiv: Förbättring / Diskussion

Anna Möller en av årets kvinnor

Anna Möller är en av årets kvinnor på Expressens lista. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT Nyhetsbyrån

Läkaren Anna Möller har blivit utsedd till en av årets kvinnor av Expressen, för sitt arbete med våldtagna på Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset.
– Vi har en vård där vi följer patienten genom hela vårdförloppet, från akutbesöket till uppföljningen, säger hon.

Det var i samband med Kvinno­dagen i mars som läkaren Anna Möller dök upp på listan i Expressen, över årets kvinnor. Hon hyllas för sitt arbete med våldtagna.
– Jag har ägnat mig åt denna patientgrupp ända sedan jag påbörjade min yrkesbana som gynekolog. Det är en del av gynekologin som många inte tänker på och som en del tycker är jobbig då man möter patienter i kris, säger hon.
– Jag började tidigt att forska på konsekvenser av våldtäkt. Att Södersjukhuset specialiserat sig på den här typen av vård innebär att det finns upparbetade rutiner.
– Det kan förstås bli jättebra runtom i Sverige också, men här vet alla vad de ska göra och det finns ett lugn i det. Min förhoppning är att fler center ska startas – det är fortfarande ojämlik vård, patienter ska inte behöva kämpa för att få hjälp.

”Det är fortfarande ojämlik vård, patienter ska inte behöva kämpa för att få hjälp.”

Fler söker vård
Anna Möller och hennes kolleger arbetar med så kallad ”proaktiv vård” – patienterna måste aktivt söka sig dit, men när de väl är där så följer man med dem genom hela processen.
– Många uteblir från planerad uppföljning, kanske för att de helt enkelt mår för dåligt. Då ringer vi upp och erbjuder nya tider, försöker motivera och förklara varför det är bra att ta den hjälp som erbjuds. Akut­besök och uppföljning och samtal är i samma lokaler och med samma personer vilket skapar en trygghet, säger hon.
Det är cirka 800 personer som söker vård på mottagningen varje år, och omkring fem procent av dem är män.
– Det är allt fler som söker sig till oss efter sexuella övergrepp. Kanske är det samhällsdebatten och vår nya samtyckeslagstiftning som gör att fler söker vård, inte bara för fysiska skador utan också psykiska.

KBT och DNA
Mycket forskning just nu handlar därför om hur man förebygger posttraumatiskt stressyndrom, som är väldigt vanligt efter våldtäkt. Till exempel tittar man på effekterna av att sätta in KBT kort tid efter händelsen.
Också DNA-tekniken är ett område som går framåt.
– DNA-tekniken förfinas hela tiden, och ju fler vi och polisen topsar desto större chans är det att vi får tag på förövare, säger Anna Möller.

Åtgärda systemfelen i sjukvården

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Foto: Johan Adelgren

Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén kommenterar undersökningsresultatet att knappt hälften av läkarna har hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden.

– Om man tolkar det som ”medicinskt motiverade åtgärder man borde ha utfört” är det chockerande siffror. Jag hoppas verkligen inte att det stämmer. Vi är ju alla tvungna att prioritera; vi kan till exempel inte träffa alla patienter på akuten samtidigt. Men att 43% av kollegorna svarar att de har hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden, det är mycket oroande.

”Efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan.”

Pressat på många håll
– Jag känner igen bilden av att det är pressat på många håll inom hälso- och sjukvården, det är ofta små marginaler och många kollegor kämpar för att få tiden och resurserna att räcka till. Men jag känner inte igen mig i att hälften av kollegorna skulle ha hoppat över medicinska motiverade åtgärder den senaste månaden. Det var kanske inte ovanligt under den mest extrema situationen med pandemin, men ska inte ske under mer normala förhållanden.

Nära vård och vårdplatser
– För att komma till rätta med den pressade situationen inom hälso- och sjukvården måste de stora system­felen åtgärdas. Det handlar framför allt om att bygga ut den nära vården med primärvården som bas samt att utöka antalet vårdplatser.

Uppmaning till ansvariga
– Jag vill börja med att rikta mig till alla regionpolitiker, det är ni som har den avgörande makten över hälso- och sjukvården: Gör inga tokbesparingar på akutsjukhusen – satsa i stället på personalen! När sjukvården nu går i normalläge efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större än innan. Fortsätt arbetet med utbyggnad av den nära vården. Stimulera fler läkare att välja att bli specialist i allmänmedicin.
– Till politiker på riksplanet: stöd regionerna och ge dem långsiktiga förutsättningar och stabila spelregler. Undvik att försöka styra utvecklingen i sjukvården med kortsiktiga satsningar och stimulansmedel.

Har du hoppat över medicinska åtgärder på grund av tids- eller personalbrist den senaste månaden?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Låt läkare utgöra basen i kunskapsstyrningen

Catharina Ihre Lundgren, kirurg och överläkare och vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Den omfattande kunskapsstyrning som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bygger upp väcker många frågor i läkarkåren och hos Svenska Läkaresällskapets (SLS) medlemsföreningar. Hösten 2021 tillsatte Läkaresällskapet en arbetsgrupp för hälso- och sjukvårdens organisation och styrning.

Två uppgifter är att utreda regionernas kunskapsstyrningssystem och att stärka SLS medlemsföreningars inflytande på kunskapsstyrningen. Redan från start stod det klart att arbetsgruppen skulle verka i nära symbios med SLS sextiosju föreningar, som samlar specialistläkare med varierande inriktning.
– Vi är övertygade om att våra medlemsföreningar kan bidra konstruktivt med tankar, idéer och förslag som i förlängningen kan förbättra kunskapsstyrningen. Vår ambition är att utreda kunskapsstyrningssystemet och verka för att det förändras i enlighet med SLS anda, säger Catharina Ihre Lundgren, kirurg och överläkare med inriktning på bröstendokrina tumörer och sarkom på Karolinska universitetssjukhuset, ordförande i Svensk Kirurgisk Förening, vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt ordförande för SLS arbetsgrupp för kunskapsstyrning.

”I dagsläget tas mycket bra kunskapsstöd fram, men det implementeras inte alltid i sjukvården.”

Kartlägger kunskapsstyrningen
Hittills har arbetsgruppen genomfört en enkät där medlemsföreningarna fått dela med sig av sin uppfattning och erfarenheter av hur kunskapsstyrningen fungerar i dagsläget, bland annat hur implementeringen fungerar. Enkätsvaren har sammanställts och under våren inleds arbetet med att intervjua representanter från ett antal olika medlemsföreningar för att få en fördjupad bild av nuläget och de viktigaste fokusfrågorna.
– I dagsläget tas mycket bra kunskapsstöd fram, men det implementeras inte alltid i sjukvården och gynnar därmed inte heller patienterna. En viktig uppgift för arbetsgruppen är att kartlägga implementeringen så man inte behöver lägga tid på att ta fram kunskapsstöd som aldrig gör någon nytta. Det är också viktigt att förebygga dubbelarbete genom att se över strukturen och stärka kommunikationen mellan olika arbetsgrupper, säger Catharina Ihre Lundgren.

Basen i kunskapsstyrningen
SLS medlemsföreningar fyller en nyckelfunktion i att förbättra kunskapsstyrningen. Det är där professionen och den aktuella medicinska kompetensen samlas. I medlemsföreningarna finns även många läkare med ett stort engagemang i frågan.
– Det är läkare som tar fram underlag till eller utarbetar egna riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram baserat på de senaste forskningsrönen. Läkare ser också till att kunskapsstödet sprids och omsätts i sjukvården. Det är därför naturligt att läkare utgör basen i hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning. En av arbetsgruppens främsta uppgifter är att stärka medlemsföreningarnas roll i kunskapsstyrningen, säger Catharina Ihre Lundgren.

Digitalt planeringsverktyg effektiviserar slutenvården

Inom slutenvården på Akademiska sjukhuset har man för vårdplanering och styrning ersatt whiteboards och klisterlappar med en digital pekskärm som ger medarbetarna ett faktabaserat beslutsstöd i realtid. Det digitala verktyget frigör tid till patientnära arbete och underlättar både central vårdplatskoordinering och arbetsflöde på avdelningsnivå.

År 2018 präglades slutenvården på Akademiska sjukhuset av vårdplatsbrist, återkommande överbeläggningar och utlokaliseringar, en resurskrävande, manuell och administrativt tung vårdplatskoordinering och svårigheter att överblicka aktuellt vårdplatsläge. Denna situation sådde fröet till DiViS, ett digitalt verktyg för visualisering och styrning av slutenvårdsflödet.
Verktyget har utvecklats i nära samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Tietoevry.

”Vårdpersonal som inte är på plats kan överblicka systemet från sin egen dator.”

Patrik Bodeby, verksamhetsutvecklare på produktionsenheten på Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Styra och koordinera
DiViS består av två komponenter: en för att styra och koordinera vårdplatser och patientflöden på sjukhusövergripande nivå, och en för att planera och styra arbetet på avdelningsnivå.
– DiViS hämtar data i realtid från journalsystemet och används i huvudsak på digitala pekskärmar, men även vårdpersonal som inte är på plats kan överblicka systemet från sin egen dator, säger Patrik Bodeby, som tidigare var projektledare och avdelningschef vid sjukhusets kirurgiska utvecklingsavdelning och numera är verksamhetsutvecklare på produktionsenheten.
När en första pilotversion av DiViS var framtagen började man arbeta med verktyget på kirurgiska utvecklingsavdelningen. Eftersom det var här behovet synliggjordes från början var det lätt att få personalen att börja använda den digitala tavlan i den dagliga verksamheten.

Nina Falk, Akademiska sjukhusets projektledare för DiViS.

Visualisera aktuell beläggning
För medarbetarnas del innebär DiViS att de har fått tillgång till ett helt nytt tvärprofessionellt kommunikationsverktyg. Aktiviteter och behov kopplade till avdelningens inskrivna patienter sätts upp och bockas av direkt på tavlans touchskärm eller från den egna datorn. Personalen behöver därmed inte längre springa och leta efter varandra eller lämna över handskrivna lappar för att förmedla information. Alla har alltid tillgång till en aktuell bild av dagens planering och patienternas omvårdnadsbehov.
– De främsta fördelarna med DiViS är att det ger vårdavdelningar bättre möjlighet att visualisera aktuell beläggning, styra sina egna flöden, samordna och prioritera resurser och aktiviteter, och underlättar rapportering och kommunikation. När samtliga medarbetare enkelt kan överblicka vad som gjorts och vad som behöver göras ökar även delaktigheten, säger Nina Falk, Akademiska sjukhusets projektledare för DiViS.

”När samtliga medarbetare enkelt kan överblicka vad som gjorts och vad som behöver göras ökar även delaktigheten.”

Verksamhetsbehoven styrde
– Vi var tidigt tydliga med att vi inte ville köpa in ett färdigt system. För oss var det viktigt att DiViS skulle utvecklas och utvärderas successivt under projektets gång, att verksamhetsbehoven styrde utvecklingen och att kunna involvera våra medarbetare från start. En av våra viktigaste framgångsfaktorer är just att medarbetarna var delaktiga i utformningen av DiViS redan från start. Tietoevrys konsulter träffade medarbetare på avdelningar och deltog i avdelningars dagliga styrningsmöten och sjukhusövergripande vårdplatskoordineringsmöten för att studera arbetssätt och fånga behov och krav. Tillsammans har vi skapat ett system som kontinuerligt utökas med ny funktionalitet i takt med att verksamhetens behov skiftar, säger Patrik Bodeby.
Efter det första pilotprojektet på utvecklingsavdelningen har DiViS successivt introducerats på nästan samtliga slutenvårdsavdelningar.

Ökar patientsäkerheten
– Nu pågår arbetet med vidareutveckling, så plattformen kan användas även för löpande reflektion och arbetsmiljöuppföljning. Vår ambition är att DiViS framöver även ska kunna användas till att följa upp kvalitetsmått. Det kan också bli aktuellt att börja använda DiViS i operations- och öppenvårdsverksamheten, säger Nina Falk.
DiViS ger medarbetarna rätt förutsättningar att agera proaktivt i en komplex verksamhet och snabbt kunna överblicka var patienten befinner sig på sin vårdresa. Teamarbetet gynnas av ett gemensamt verktyg och medarbetare behöver inte lägga tid på att hitta kollegor för att förmedla information. För patientens del har DiViS bidragit till en ökad patientsäkerhet eftersom risken att personalen missar viktiga moment som kan leda till fördröjd behandling minimeras.

”Genom vårt agila arbetssätt kan förbättringsförslag implementeras i DiViS på ett par månader.”

Sara Saltin, projektledare för DiViS-projektet på Tietoevry.

Involvera medarbetarna
– Det nära samarbetet mellan oss på Tietoevry och Akademiska sjukhuset har varit helt unikt. Initialt hade vi tät och löpande kontakt med avdelningschefer och medarbetare och DiViS fick växa fram under deras överinseende. Nu när DiViS är breddinfört sammanställer Nina synpunkter och förbättringsförslag från verksamheten och tar dem vidare till oss. Genom vårt agila arbetssätt kan förbättringsförslag implementeras i DiViS på ett par månader, vilket ytterligare stärker medarbetarnas engagemang i systemet, säger Sara Saltin, projektledare för DiViS projektet på Tietoevry.
– Mitt råd till andra sjukhus som vill införa den här typen av system är att börja i liten skala, involvera medarbetarna från start och att inleda implementeringen som en pilot på en avdelning. Eftersom Akademiska sjukhuset äger systemet själva uppmuntrar vi även andra vårdgivare som är intresserade av den här typen av system att ta kontakt med oss. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Patrik Bodeby.

Bemanning och vårdplatsbrist mest akuta frågorna

Male nurse taking a break after a long shift

Vilken är den mest akuta frågan som måste åtgärdas omgående inom hälso- och sjukvården? Vår undersökning mot läkare visar att många har tröttnat på personalbrist, tuffa scheman och brist på återhämtning.

Bland hundratals fritextsvar an­ges bemanningen och vårdplatsbristen som de överlägset mest akuta frågorna. Bemanningsfrågorna som anges är många. Personalbrist – och personalflykt – verkar vara det största problemet, och många påpekar att det inte bara gäller läkare utan att också sjuksköterskebristen påverkar vården och läkares arbetssituation på ett negativt sätt.

Schemaläggningar
Schemaläggningar är en annan stor fråga. 40 timmar i veckan plus jourer anses ge för lite återhämtning: ”Vi orkar inte mer, man måste verkligen se över reglerna kring dygnsvila och veckovila”, skriver en läkare. Och vissa orättvisor pekas ut: exempelvis påpekar flera personer att barnlösa missgynnas medan personer som är föräldrar prioriteras vid schemaläggning.

Arbetsmiljö
En del kopplar ihop personalbristen med den näst vanligaste punkten, vårdplatsbristen, som många anger som svar följt av utropstecken. Arbetsmiljön uppger många som ett problem. En läkare beskriver en arbetsmiljö ”där läkare dagligen måste frångå sina egna etiska riktlinjer för att sköta patienter på ett mycket decimerat och ovärdigt sätt”. Också omsättningen av personal pekas ut som ett problem för arbetsmiljön.

Löner
Lönerna anses vara för låga eller orättvisa. Det påpekas att om belastningen inte kan minskas för de som arbetar inom vården, så måste kompensationen i alla fall öka. ”Gör det attraktivt att jobba 24/7 med högre löner”, skriver en läkare i sitt svar. Många uppger också att administrationsbördan behöver minska, för att läkare och sjuksköterskor ska ha tid till det faktiska vårdarbetet.
En del oroar sig för kompetensbrist, delvis som en följd av personalflykten. Att säkerställa adekvat läkarkompetens för läkare från alla länder är också en punkt som flera tar upp.
Ledarskap och styrning är även en punkt som kommer upp, där många är missnöjda med det nuvarande ledarskapet och vill se fler läkare som chefer.

De vanligaste svaren

• Bemanningen
• Vårdplatsbristen
• Arbetsmiljön
• Lönerna
• Personalbristen (även sjuksköterskor)
• Administrationen
• Ledarskap och styrning

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 22–27 april 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

AI ökar precisionsgraden i vården

Markus Lingman, specialist­läkare i kardiologi och internmedicin på Hallands sjukhus och Årets AI-svensk 2020. Foto: Ciprian Gorga, Hallands sjukhus

Artificiell intelligens, AI, handlar om att analysera stora datamängder för att se komplexa mönster och göra förutsägelser. AI är en verktygslåda för att hantera betydligt större informationsmängder än vad den mänskliga hjärnan är kapabel till, och tillämpningsområdena i sjukvården är otroligt många.

AI har många tillämpningsområden i sjukvården, alltifrån bildanalys till att processa stora mängder information om specifika patienter och därigenom erbjuda beslutsstöd för läkare. AI kan ta hänsyn till ett stort antal parametrar som berör patientens hälso- och sjukdomssituation.
– Utöver beslutsstöd kan AI användas till att förutsäga hur patientens sjukdomstillstånd kommer att utvecklas över tid. Det underlättar förstås klinikers möjligheter att sätta in förebyggande åtgärder och behandling i rätt tid, säger Markus Lingman, som är strateg och sitter i ledningsgruppen för Hallands sjukhus. Han är specialistläkare i kardiologi och internmedicin samt adjungerad professor i medicin. Markus Lingman utsågs till Årets AI-svensk 2020, ingår i strategigruppen för AI Sweden och leder ett antal nationella projekt inom informationsdriven vård.

Planera och dimensionera
AI kan även användas på en övergripande nivå för att identifiera mönster i sjukvården. Genom att analysera data kring antalet vårdsökande kan AI utgöra ett viktigt stöd i arbetet med att planera och dimensionera vården, säger Markus Lingman. Hans intresse för AI är sprunget ur det faktum att både forskning och verksamhetsutveckling under en längre tid har närmat sig en komplexitetsnivå och en informationsflora som är svår att hantera med traditionella verktyg. Det krävs i stället ett kraftfullt verktyg som kan hantera en hög komplexitetsnivå och omfattande informationsmängder.

”Sjukvården är relativt sent ute när det gäller AI-utveckling, flera andra sektorer har kommit betydligt längre.”

Ökar precisionsgraden
– Sjukvården är relativt sent ute när det gäller AI-utveckling, flera andra sektorer har kommit betydligt längre. Jag har därför låtit mig inspireras av bland annat fordonsindustrin i arbetet med att implementera AI i sjukvården. Jag såg vad man lyckats åstadkomma med AI i andra branscher och bestämde mig för att försöka tillämpa det i sjukvården, säger Markus Lingman.
Han anser att sjukvården behöver verktyg som ökar precisionsgraden i de insatser som genomförs.
– Ofta behandlas många patienter för säkerhets skull eftersom vi inte alltid vet vilka patienter som är i störst behov av specifika insatser. Många patienter med kroniska sjukdomar kallas rutinmässigt till årliga kontroller, men en del är egentligen inte i behov av något läkarbesök. AI är ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma mer riktade vårdinsatser, säger Markus Lingman.

Individualiserad vård
AI utgör i dagsläget en viktig komponent i läkemedelsutveckling och bilddiagnostik. Markus Lingman förutspår att det framöver kommer att spela en avgörande roll i utvecklingen av precisionsmedicin och göra det möjligt att individualisera omhändertagandet av patienter.
– AI kan även generera mycket patientnytta. Det kan hjälpa en kroniskt sjuk patient att förutsäga och i viss mån förebygga skov. En stor fördel med AI är att det spar tid för läkaren och ger mer nytta för patienten, säger han.

Objektivt beslutsstöd
En fördel med AI är förstås att det är en teknologi som utgör ett objektivt beslutsstöd, oavsett tidpunkt och förutsättningar. AI låter sig inte påverkas av sådant som trötthet eller känslor. Än så länge finns bara ett fåtal AI-stöd implementerade i vården men runt hörnet väntar en stor mängd produkter på att göra entré.
– För närvarande utformas en lagstiftning på EU-nivå som beskriver under vilka förutsättningar AI-modeller bör utformas framöver. En sådan lagstiftning behövs för att sortera bort de modeller som inte är framtagna på adekvat sätt, avslutar han.

Hitta återhämtning – under arbetsdagen

Stressforskaren Niclas Almén ger sina bästa tips kring läkares återhämtning. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

Den stora belastningen inom vården skapar stress och utmattning bland personalen. Psykologen Niclas Almén har knäckt koden för hur man ska komma runt problemet, och dessutom – även som läkare – hitta återhämtningsmöjligheter under arbetsdagen.

Niclas Almén är psykolog och stressforskare och aktuell med boken ”Återhämtningsguiden – må bra trots stress och press” och driver ett populärt Instagramkonto med 20 000 följare.
– Återhämtning är ett i forskning negligerat område, vi forskar mer på problem än på lösningar. Det min bok tar avstamp i är att det finns vetenskapligt belägg för att hälsa och välmående kan öka genom att återhämta sig bättre i vardagen, utan att nödvändigtvis behöva minska på kravbördan, säger han.
Mikroåterhämtning är enligt Niclas Almén nyckeln till att behålla hälsan i en stressig vårdvardag. Hans generella råd är att göra något riktigt bra för återhämtningen 1–2 gånger på förmiddagen, eftermiddagen respektive kvällen.
– Min utgångspunkt är att basen för återhämtning ligger i små saker vi gör varje dag och som sker kontinuerligt. Sedan har man semester och helger, men det är otillräckligt med några stunder per år där man får bra återhämtning. Snarare är det så att vi behöver få återhämtning redan under arbetsdagen, för vårt stressystem är inte gjort för att vara påslaget från morgon till kväll, säger Niclas Almén.

”De små minuterna du som läkare får är extra viktiga att fylla med något som är riktigt bra för just din återhämtning.”

Alternativ till fikarummet
Läkare har få och korta pauser och hamnar då, liksom andra, ofta i fikarummet med kolleger. Men där sker ofta inte den bästa återhämtningen, enligt Niclas Almén.
– De små minuterna du som läkare får är extra viktiga att fylla med något som är riktigt bra för just din återhämtning. Att stå i fikarummet med en kopp kaffe och prata om hur mycket det är att göra ger ingenting. Gå undan och lyssna på musik eller ljudbok eller ta en nypa frisk luft. Det kommer nog att fungera mycket bättre, säger han.

Förändring av normer
Niclas Almén menar därför att det behövs en förändring av normer på arbetsplatser, där vi förväntas vara sociala på våra pauser, vilket inte passar alla. Arbetsplatser bör också kunna främja både vilsamma aktiviteter och mer utmanande, till exempel genom tysta rum respektive ett pingisbord.
– Att vinna en kort match mot en kollega kan ge en återhämtning och positiv energi som man kan ta med sig till nästan patient. De små paus­erna på jobbet där man inte tänker på jobbet kan vara helt avgörande för ens välmående. Arbetsgivare och med­arbetare behöver få stöd för att bli mer återhämtningsstrategiska, säger Niclas Almén.

Analyserar sjukvårdens kompetensförsörjning

Ann-Marie Wennberg, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Ines Sebalj

Övergripande fokus i vård­ens styrning bör vara att ge förutsättningar för verksamheterna att utveckla arbetsformer som bidrar till att vården håller god kvalitet, en ökad produktivitet och en bättre arbetsmiljö. Bland annat bör vårdens huvudmän i ökad grad skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer för att skapa en förbättrad arbetsmiljö.

Nationella vårdkompetensrådet ska samordna, kartlägga och stärka kompetensutvecklingen i hälso- och sjukvården. Ett av Vårdkompetensrådets uppdrag är att samordna, kartlägga och stärka kompetensförsörjningen i vården nu och framåt, och ge synpunkter på hur hälso- och sjukvården kan bli så effektiv som möjligt.
– Ett av rådets främsta syften är att se över kompetensförsörjningssituationen för sjukvårdens 22 legitimationsgrundande yrken. En framgångsfaktor är att rådet består av fjorton ledamöter som representerar regioner, kommuner och lärosäten. Det ger en unik samlad bild av hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsbehov, säger Ann-Marie Wennberg, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Fem huvudområden
Vårdkompetensrådet har identifierat fem huvudområden med bäring på kompetensförsörjningssituationen i ljuset av pandemin: hur sjukvården kan tillvarata professionernas kompetens, hur svensk sjukvård ger rätt förutsättningar för ett stärkt ledarskap, stärkt kompetensförsörjning i kommunal hälso- och sjukvård samt utökade möjligheter till fortbildning för sjukvårdspersonal. Ytterligare ett huvudområde är att stärka förutsättningarna för den kliniska forskningsverksamheten. I mars 2022 presenterade rådet sin andra delrapport.

”Vi efterlyser en nationell samordning av medarbetarnas kompetensutveckling i hela hälso- och sjukvården.”

Minska detaljstyrningen
– Under pandemin har samtliga sjukvårdsprofessioner samverkat föredömligt. Vi anser att huvudmännen bör minska detaljstyrningen och öka professionens handlingsutrymme. I delrapporten betonar vi även vikten av att ge hälso-och sjukvårdens chefer rätt strategiska och organisatoriska förutsättningar för ett stärkt och närvarande ledarskap. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd i syfte att ge chefer inom regionalt och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård rätt förutsättningar för ett gott och nära ledarskap, säger Ann-Marie Wennberg.

Kommunal hälso- och sjukvård
Rådet anser att kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas. Ytterligare en viktig punkt i den senaste delrapporten är därför att öka den kommunala hälso- och sjukvårdens medarbetares möjligheter att gå specialistutbildningar som har relevans för verksamheten, som specialistsjuksköterskor i geriatrik och psykiatri.
– Vi efterlyser även en nationell samordning av medarbetarnas kompetensutveckling i hela hälso- och sjukvården. Det gör livslångt lärande möjligt och borgar för hög patientsäkerhet. På många håll har kompetensutvecklingen fått stå tillbaka under pandemin och det är viktigt att den nu återupptas.

Stärkt forskningsverksamhet
Vårdkompetensrådet anser även att förutsättningarna för forskningsverksamhet behöver stärkas. Antalet forskarutbildade inom hälso- och sjukvårdsutbildningar bör öka för att forskningen fortsatt ska hålla hög kvalitet och säkra lärosätenas kompetensförsörjning av disputerade lärare.
– Sjukvården behöver fler docenter som kan utbilda fler personer i legitimationsgrundande yrken, säger Ann-Marie Wennberg.

Stor brist på AT-platser

Shadi Ghorbani, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande i SYLF.

Regionerna, som ansvarar för dimensioneringen av AT-platser, har under en längre tid erbjudit för få platser i förhållande till behovet. För många olegitimerade läkare är den långa väntan på en AT-plats påfrestande och frustrerande. Den långa väntan är en omfattande förlust för såväl individen som sjukvården och samhället i stort.

– Den bristande tillgången på AT-platser är en problematik som vid det här laget funnits i flera års tid. Obalansen mellan tillgång och efterfrågan har minskat något på senare tid men antalet AT-platser är fortfarande för få. 2023 räknar SKR med att det behövs 1800 AT-platser, men man har bara dimensionerat för drygt 1600 platser, säger Shadi Ghorbani, som är ST-läkare i allmänmedicin och sedan april 2022 ordförande i SYLF, Sveriges yngre läkares förening.
Den genomsnittliga väntetiden för att få en AT-plats uppgår i dagsläget till drygt 11 månader. Både SYLF och SKR bedömer att det kommer att behövas 2050 AT-platser år 2027.

Ökar bristen på specialister
– Samtliga regioner rapporterar en brist på specialistläkare. Fler AT-platser är en förutsättning för att regionerna framöver ska ha någon chans att utbilda och rekrytera tillräckligt många specialister, säger Shadi Ghorbani.
Ytterligare en faktor som kan ha bidragit till bristen är att AT-tjänstgöringen i somliga regioner är 21 månader lång. SYLF förespråkar i stället 18 månader.
– Det är samtidigt glädjande att regeringen i februari 2022 i en unik satsning öronmärkte 375 miljoner kronor till nya AT-platser. Det kan förhoppningsvis minska bristen, säger Shadi Ghorbani.

”Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning.”

Brist även på BT-platser
2021 började de första studenterna på den nya sexåriga legitimationsgrundande läkarutbildningen. Om fem år ska de genomföra sin bastjänstgöring, BT.
– Den stora fördelen med BT är att det är en introduktionstjänstgöring på drygt ett år som ger läkare med såväl svensk som utländsk läkarlegitimation en gemensam introduktion till den svenska sjukvården. Ett problem är dock att man redan 2021 hade alltför få BT-platser i förhållande till behovet. Enligt Läkarförbundet och SKR:s bedömning behövs mellan 700 och 800 BT-platser per år, men 2021 erbjöds endast ungefär 150 platser. Det varierar dessutom stort hur långt olika regioner kommit i att få fram BT-platser, säger Shadi Ghorbani.

ST med ledarskapsinriktning
Ytterligare en fråga som SYLF driver är mer ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning.
– Forskning visar att när läkare finns representerade på ledande positioner i sjukvården så blir vården mer patientsäker och kostnadseffektiv vård, och medarbetarhälsan förbättras. Yngre läkare visar ofta intresse för ledarskap. Det är därför anmärkningsvärt att endast 3 av 21 regioner erbjuder ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning. Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda detta. Det är viktigt, inte minst för att tillvarata läkares ledarskapsintresse men också för framtidens sjukvård, säger Shadi Ghorbani.

Pandemin har genererat nya samverkansstrukturer

Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Foto: Niklas Larsson

En positiv effekt av pandemin är att samverkan över avdelnings- och vårdgivargränserna har förbättrats avsevärt. Sjukvårdsledningarna har ofta givit professionerna ett större mandat att fatta självständiga beslut. Fler läkare och färre chefer har varit involverade i de dagliga besluten kring hur man bör strukturera och hantera vården av coronapatienter.

Trettiosex procent av läkarna anser att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Andelen är lägre än väntat. Det kan bero på att somliga läkare i stället uppfattar de förändringar som skett under pandemin som negativa. Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar under pandemin, säger Simon Nilsson, utvecklingsansvarig för hälso- och sjukvården i Region Gävle­borg. Han har arbetat kliniskt som läkare i ett par år och arbetar sedan 2017 som utvecklingsansvarig.

”Det som tidigare tagit månader eller år att lösa har kunnat hanteras inom loppet av ett par dagar.”

Medarbetarna delaktiga
En farhåga i Region Gävleborg var läkarnas skepsis mot digitala patientmöten. Med facit i hand kan Simon Nilsson i stället konstatera att merparten av regionens läkare betraktar de digitala patientmötena som ett välfungerande komplement. En lärdom under coronapandemin är, enligt Simon Nilsson, vikten av att inte krångla till saker och ting och värdet i att låta medarbetare testa sina idéer. Ett exempel var i början av pandemin när det inte längre fanns några tillgängliga respiratorer i Region Gävleborg. En lungläkare föreslog då att man kunde bygga om CPAP:er så de kunde ge patienter ett visst andningsstöd.
– Jag hoppas att fler läkare känt sig delaktiga i verksamhetsutvecklingen under pandemin. Fler har engagerat sig för att vara med och driva förändringar. En lärdom från pandemin är att riva murar mellan avdelningar. Tidigare utgick många verksamheter med resursbrist från ett silotänk där de i första hand såg till sin egen verksamhet. Under pandemin har vi tvingats tillämpa ett bredare perspektiv som jag hoppas lever kvar även långsiktigt. Det är viktigt att verksamheterna även fortsättningsvis uppmuntrar vårdpersonalens vilja att engagera sig i verksamhetsutvecklingen, säger Simon Nilsson.

Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård vid Hallands sjukhus.

Förbättrad samverkan
– Många läkare inom anestesi och intensivvård är i nuläget slitna och trötta. Det pågående och väntande arbetet med att hantera den uppskjutna vården ligger som en våt filt över verksamheterna, vilket bidrar till att många ännu inte fått den återhämtning de behöver. Det kan därför vara svårt för många läkare att i dagsläget orka lyfta blicken och se de positiva verksamhetsförändringar som pandemin trots allt medfört, säger Maja Ewert, specialistläkare i anestesi och intensivvård, tf. verksamhetschef för opererande och medicinsk specialistvård vid Hallands sjukhus i Kungsbacka samt ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.
Hon betraktar den förbättrade samverkan på alla nivåer som pandemins viktigaste verksamhetsförändring, däribland den nationella samordningen av IVA-platser, som var nödvändig för att hantera ett relativt lågt antal IVA-platser, redan innan pandemin.
– Samverkansstrukturerna har utvecklats otroligt mycket även lokalt, inte minst vad gäller samarbetet över klinikgränser. Under pandemin har det inte funnits utrymme att fundera på vem som egentligen ansvarar för vad eller vems resurser som ska användas utan fokus har bara varit att hitta lösningar. Det har även varit nödvändigt att hitta innovativa alternativ för att hantera den material- och läkemedelsbrist som uppstod. Den problemlösningskulturen hoppas jag verkligen att vi kan tillvarata och vidareutveckla, säger Maja Ewert.
Hon anser att sjukvården bör fortsätta nyttja de samverkansarenor som etablerats under pandemin, utveckla dem ytterligare och inkludera dem som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen.
– Det är angeläget att bevara samverkansstrukturen, även om mötestillfällen nu kan glesas ut, säger Maja Ewert.

Anser du att coronapandemin har drivit på förändringar i rätt riktning inom sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.