Etikettarkiv: Götaland

Taligenkänning frigör administrativ tid

Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance. Foto: Jörgen Andersson
Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance. Foto: Jörgen Andersson

Idag skriver många läkare in patientens journalanteckningar med hjälp av tangentbordet. Med AI-baserad taligenkänning, blir frigjord administrativ tid snabbt en stor vinst.

Att tala går tre-fyra gånger fortare än att skriva och läkare kan enkelt färdig­ställa sitt journalarbete direkt efter patientmötet.
– Med Dragon Medical taligen­känning kan läkare med hjälp av röstkommandon även utföra repetitiva arbetsmoment i journalsystemet. Detta minskar antalet ”klick” och systemet blir mer användarvänligt, säger Torbjörn Hurtig, Regional Sales Manager på Nuance.

Klicka här för att läsa mer om Dragon Medical One

Journalanteckningar direkt
Andra läkare dikterar idag sina journalanteckningar och skickar dem vidare som ljudfil till en medicinsk sekreterare, som sedan skriver in informationen. Ofta tar det flera dagar eller till och med veckor innan denna information blir tillgänglig för vårdpersonal och patient. När läkare använder taligenkänning, omvandlas talet till korrekta journal­anteckningar direkt.
– Tidigare dikterade jag och det kunde ta en eller två veckor innan diktatet var utskrivet. Idag när jag använder taligenkänning kommer texten direkt, säger Mari Gustafsson, specialistsjuksköterska psykiatri i Region Kronoberg.
Det här effektiviserar inte bara journalföringen utan ger också patienten en ökad delaktighet och insyn i sin vård.
– En stor fördel för patienten är att få snabb tillgång till sin vårdinformation på 1177 Vårdguiden. Även mellan vårdenheter blir information tillgänglig i realtid. Allt blir mer patientsäkert och effektivt helt enkelt, tillägger Torbjörn.

Många regioner redan igång
Region Skåne har fortsatt sin breda utrullning av taligenkänning och har nu fler än 4000 användare. Kundgrupp COSMIC (KGC) med åtta regioner och Capio S:t Görans sjukhus har under året valt att investera i taligenkänning. En av dessa regioner är Kronoberg, som nu har påbörjat sitt breddinförande av taligenkänning som en del av omställningsprogrammet ”Nära vård”. De vill möjliggöra en ökad patientsäkerhet genom att journalanteckningar blir tillgängliga direkt för både patienter och vårdpersonal i samband med vårdtillfället.
– Hälso- och sjukvården befinner sig på en spännande förändringsresa! Beteenden, processer och rutiner anpassas till ny teknologi och det är oerhört spännande. I slutändan handlar teknologin om människor, om att förbättra för såväl patienter som medarbetare i vården, avrundar Torbjörn Hurtig.

Klicka här för att läsa mer om Dragon Medical One

Nuance

Nuance erbjuder AI-baserade taligenkänningslösningar för klinisk dokumentation. Med Dragon™ Medical One skapas patientens vårdhistoria i journalsystemet i realtid. Dragon Medical One minskar vårdpersonalens administrativa börda, ökar patientens delaktighet och höjer patientsäkerheten.

Vill du veta mer? Läs mer om Dragon Medical One på vår hemsida eller kontakta oss: infohealth.nordic@nuance.com

www.nuance.se

Egenmonitorering – nya möjligheter för patienter och vårdgivare

Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg
Befolkningen blir allt äldre och vården måste effektiviseras för att kunna möta de demografiska förändringarna. Projektgrupp egenmonitoreringen, med (fr.v.) Mikael Ekman, Gunnel Pedersen, Gudrun Greim, Maria Frickes Miles, Helén Sjöland, Gunilla Benjaminsson, Cecilia Sköld och Kristina Ekman, är övertygade om att egenmonitorering är något vi kommer att se mer av i framtiden. Foto: Julia Sjöberg

Genom egenmonitorering kan både patienter och vårdgivare dra nytta av digitaliseringens fördelar. Under två års tid har vårdgivare från såväl primärvård som specialistvård undersökt hur vårdformen kan användas i Västra Götaland.

Senast i morse skickade distriktssköterskan Gunnel Pedersen ett chattmeddelande till en av patienterna i Västra Götalandsreginen som deltar i pilotprojektet inom egenmonitorering.
– Jag skrev att värdena såg fina ut och att han skulle höra av sig om han undrade över något, säger Gunnel Pedersen som arbetar som samordnare för egenmonitorering inom Närhälsan.
Fokus ligger på hjärtsvikts- och hypertonipatienter. Men även till exempel diabetespatienter har inkluderats i projektet där fem olika sjukhusförvaltningar har gått samman för att utvärdera och finslipa den digitala vårdformen.
Den lätt överviktiga och heltidsarbetande femtioåringen som Gunnel Pedersen chattade med är ett tydligt exempel på hur egenmonitoreringen fungerar. Mannen fångades upp i projektet när han besökte vårdcentralen för att förnya sin blodtrycksmedicin.
Under ett första möte fick mannen, förutom information om egenmonitoreringen, även en våg, ett aktivitetsarmband samt en blodtrycksmätare. Samtliga instrument var ihopkopplade med den app som installerats på mannens mobil.
Mannen började sedan att dagligen kartlägga sina värden i appen. I andra änden satt Gunnel Pedersen och följde utvecklingen i en vårdgivarportal.
– I början såg jag förhöjda värden. Jag tog då kontakt med medicinerande läkare som ökade på behandlingen, säger hon.
Hon kunde sedan följa hur mannens värden stabiliserade sig. I takt med att tiden gick blev även en annan positiv trend synlig.
– Som en följd av egenmonitoreringen har mannen tagit tag i sin egen hälsa. Han har stadigt gått ner i vikt och hans värden har stabiliserats, säger Gunnel Pedersen.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Äldre anammar tekniken
Även IVA-sjuksköterskan Mikael Ekman arbetar som samordnare för projektet inom Närhälsan.
– Egenmonitoreringen förenklar och snabbar upp vårdförloppet. Här finns det fantastiska möjligheter och det måste bli ännu mer känt ute i samhället, säger han.
Att egenmonitorering inte skulle vara något för äldre personer håller han inte med om.
– En av alla lärdomar vi har fått längs vägen är att ålder inte behöver vara ett hinder. Många äldre är nyfikna på tekniken och har dessutom barnbarn som håller dem uppdaterade, säger han.

Brett samarbete
Erfarenheterna från medarbetare ute på golvet är nödvändiga för utvecklingen av egenmonitoreringen. Det är även viktigt med ett brett regionalt samarbete som är förankrat hos såväl sjuksköterskor som läkare och chefer.
– Att samla fyra olika sjukhusförvaltningar och Närhälsan under samma tak är en utmaning. Men det är även fantastiskt roligt att få byta erfarenheter och se att det inte spelar någon roll var vi sitter, säger Gudrun Greim som är delprojektledare för egenmonitoreringen inom primärvården samt verksamhetschef för Närhälsan online.
Hon får medhåll av Helén Sjöland, delprojektledare och hjärtläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset.
– Vi har bestämt oss för att ha likartade arbetssätt och tillsammans har vi utformat något som kan liknas vid en kokbok för hur vi ska agera vid egenmonitoreringen, säger hon och berättar att även om specialistvården är mer restriktiv med vilka patienter som erbjuds egenmonitorering så är själva förfarandet i stort sett detsamma.

Vårdgivarna mer positiva
Det är för tidigt att dra några slutsatser men Gudrun Greim har kunnat se flera positiva trender. Hon har bland annat sett hur egenmonitoreringen ersatt många fysiska besök samt att vård­givarna har kunnat agera snabbare. Patienterna som deltar i projektet uppger även att de känner sig tryggare.
Under de två år som pilotprojektet har pågått har hon även sett hur vård­givarnas inställning har förändrats.
– För två år sedan var många tveksamma till egenmonitoreringen, men intresset för att lära sig att monitorera växer, säger Gudrun Greim.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Vårdform för framtiden
Nästa fas i projektet är att implementera egenmonitoreringen på en bredare front.
– Jag är övertygad om att egenmonitoreringen är här för att stanna och att problem som uppstår längs vägen kommer att lösas. Om vi tittar på till exempel hjärtsviktsvården så blir den allt mer läkemedelsintensiv. Då passar det extra bra med egenmonitorering, säger Helén Sjöland.

Västra Götalandsregionen – Närhälsan

Egenmonitorering i Västra Götaland: Patienten behöver ha BankID, en egen mobiltelefon eller surfplatta där appen för egenmonitorering installeras, vårdgivaren lånar ut mätutrustning och hjälper patienten att komma igång. Vårdgivaren avgör utifrån patientens behov vilka parametrar som ska mätas. Det kan vara: blocktryck, vikt, syremättnad, fysisk aktivitet och självskattningar.
Projektet genomförs inom både primär- och specialistvård, på Östra sjukhuset, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Sjukhusen i Väster samt i Närhälsan. I dagsläget har cirka 260 patienter med främst hjärtsvikt, hypertoni och diabetes använt egenmonitorering. Patienterna egenmonitorerar under minst sex månader. En del av patienterna har använt en enklare lösning med en interaktiv lärplattform där varken internet, datorvana eller BankID behövs. Pilotprojektet sjösattes hösten 2019 och pågår i tre år.

www.narhalsan.se

Här finns tid att göra skillnad på riktigt

Eric Olsson, vuxenpsykiater på WeMind. Foto: Gonzalo Irigoyen
Eric Olsson, vuxenpsykiater på WeMind. Foto: Gonzalo Irigoyen

WeMind är Sveriges största privata vårdgivare inom psykiatrin. Verksamheten har ett uttalat fokus på systematiskt kvalitetsarbete och standardiserade vårdprocesser vilket också var anledningen till att Eric Olsson, vuxenpsykiater, började arbeta på WeMind i Haninge i april 2021.

– Jag hade varit länge på min dåvarande arbetsplats, blev intresserad av något nytt och tilltalades av hur WeMind jobbar. Verksamheten är fokuserad på utvärdering av vården vilket är intressant för alla läkare som någon gång funderat över vilken skillnad man gör med sina insatser, något som är speciellt svårt att veta inom psykiatrin.
I grunden handlar WeMinds kvalitetssystem om en strävan efter ständig förbättring av verksamheten.
– Vi arbetar med standardiserade vårdprocesser för olika diagnoser vilket förenklar det praktiska arbetet på mottagningen. Självfallet finns det både för- och nackdelar, vi människor är inte stöpta i diagnoser och många passar inte in i ett standardiserat system. Jag tycker ändå att fördelarna överväger nackdelarna. Vi har ett väl fungerande system för avvikelser där vi kontinuerligt samlar in data och utvärderar vården i syfte att hela tiden förbättra våra processer.

Jobba som läkare med oss på WeMind. Klicka här för att läsa mer och se våra lediga tjänster

Hittat rätt
Efter drygt ett halvt år i verksamheten konstaterar Eric Olsson att jobbet på WeMind motsvarat hans förväntningar med råge.
– Det är en professionell organisation som ligger långt fram både administrativt och tekniskt vilket underlättar mitt jobb som läkare och medicinskt ledningsansvarig på mottagningen. Jag får helt enkelt mer tid till patientnära arbete där jag kan göra en skillnad.
Andra fördelar på WeMind är trevlig arbetsmiljö, kompetenta kollegor och sociala aktiviteter.
– Jag upplever att ledningen är mån om att alla ska trivas på arbetsplatsen. De är flexibla vad gäller olika lösningar beroende på vad som är viktigt i den anställdes liv. Ett annat bra initiativ är att vi har gemensam frukost varje dag. Det kan låta som en petitess men frukosten är en av många trivselfaktorer på WeMind som gör att man vaknar på morgonen och känner att det ska bli kul att gå till jobbet och träffa sina kollegor och patienter.

WeMind

WeMind är verksamma inom psykiatrin i Sverige och består av 17 mottagningar i 4 regioner, totalt cirka 500 medarbetare. Vi är en koncern med verksamheter inom öppenvårdspsykiatri och HVB som även bedriver digital psykiatri i samarbete med Min Doktor. Vi har över 20000 patienter under behandling årligen. Vår ambition är att skapa de mest attraktiva vårdmiljöerna för anställda och patienter och att leverera bättre vårdresultat och vårdupplevelse än någon annan.

www.wemind.se

Mobila Doktorn går hem hos alla

Kajsa Gustavsson, ST-läkare i allmän­kirurgi och konsult hos Mobila Doktorn. Foto: Johan Marklund
Kajsa Gustavsson, ST-läkare i allmän­kirurgi och konsult hos Mobila Doktorn. Foto: Johan Marklund

– Att göra hembesök är utvecklande oavsett var du står i din läkarkarriär. Ju större specialisering, desto bättre att ibland utmana sig själv och gå in i den mer generella doktorrollen, säger Kajsa Gustavsson, ST-läkare i allmänkirurgi och konsult hos Mobila Doktorn.

Mobila Doktorn har med hjälp av modern teknik återinfört gamla tiders husläkare. En personlig vårdform där doktorn träffar patienterna i hemmiljö. Kajsa Gustavsson, som är i slutet av sin ST-utbildning i allmänkirurgi, har varit med från starten för drygt två år sedan.
– Jag tyckte det lät spännande och på den vägen är det, jag blev fast direkt. När jag möter patienter i deras hemmiljö finns tid att samtala om det allmänna måendet och livet runt omkring på ett sätt som inte är möjligt på en sjukhusmottagning. Uppdragen jag får via Mobila Doktorn är ett kul komplement till mitt andra ganska hektiska jobb på en akutmottagning.

Vi hoppas att du vill bli en del av vårt team!


Maila oss på info@mobiladoktorn.se eller hör av dig till oss på 010–179 87 00 så berättar vi mer om hur det är att arbeta med Mobila Doktorn.

Klicka här för att läsa mer om några av våra fler än 70 läkare runt om i landet

Känner du någon annan som skulle passa bra som hemläkare? Berätta gärna om oss!

Smart app
Mobila Doktorns upplägg går ut på att anslutna läkare ska ta de patientbesök som ligger nära deras eget hem. Med hjälp av en smart app väljer de vilken närmiljö de vill arbeta inom och anger när de vill få information om tillgängliga patienter.
– Jag tar uppdrag lite till och från, beroende på övrig arbetsbelastning och privat­liv. Ibland plingar det till i appen om ett hembesök i närheten. Om det passar så tar jag min läkarväska och går dit.
I väskan från Mobila Doktorn finns allt som behövs för att Kajsa ska kunna göra en undersökning och vid behov även ta blodprov, skicka remisser och skriva recept under besöket. Om frågetecken skulle uppstå finns det alltid någon att konsultera.
– Vid behov kan jag lätt komma i kontakt med vår medicinskt ansvarige läkare. Dessutom är vi ett brett spann kollegor från många olika specialiteter som via chatten kan fråga varandra om hjälp och råd.

Dubbel glädje
På frågan om hon kan rekommendera andra läkare att börja hos Mobila Doktorn kommer svaret snabbt.
– Ja, absolut! Det är givande att som läkare få känna att man faktiskt har tid, inte bara för att hjälpa en patient utan även för att lyssna. Ibland är det allt som behövs för att någon ska må lite bättre. Hembesöken får mig att växa i mitt yrke, de breddar min kompetens och gör mig glad. Därför kan jag verkligen rekommendera andra läkare, oavsett specialitet, att börja hos Mobila Doktorn.

Mobila Doktorn

Mobila Doktorn erbjuder en flexibel och personlig vårdform genom hembesök hos patienter och på arbetsplatser. Vi har 70 läkarkonsulter och finns i Sveriges 10 största städer. Som konsultläkare hos oss väljer du själv dina besök med bara några klick i Mobila Doktorns app. Ett perfekt komplement till din vanliga anställning.

www.mobiladoktorn.se


E-learning för specialistläkare och bakjourer

Bakjouren förväntas kunna hantera en mängd situationer. Foto: Solen Feyissa
Bakjouren förväntas kunna hantera en mängd situationer. Foto: Solen Feyissa

Att vara bakjour är utmanande. Hur ska man kunna upprätthålla den bredd som krävs när man samtidigt har kravet på sig att hålla sig fullt uppdaterat inom sitt subspecialistområde?

För att lösa det dilemmat har Medster bland annat lanserat en mycket uppskattad bakjoursskola online där barnläkare och bakjourer från hela Sverige deltar. Varje vecka får deltagarna läsa ett kort avsnitt i en lärobok, titta på en kort summerande föreläsning och därefter träna sig på en rad verklighetsbaserade bakjoursfall.

Realistiska fall
Fallen är mycket realistiskt uppbyggda, där deltagaren precis som i verkligheten inte har all information från början. Fallen löser specialistläkaren asynkront. Alla deltagare kan se och kommentera varandras förslag till handläggning. Varje deltagare får själv bidra med ett par fall som sedan bearbetas pedagogiskt och medicinskt av Medster innan de publiceras.

Klicka här för att läsa mer om oss och våra kurser

I den takt du vill
Gör man ett avsnitt per vecka blir man klar på ett år, men de flesta specialister väljer att göra kursen på halv- eller kvartsfart. När man har gått igenom hela kursen har man under ”säkra förhållanden” fått träna sig på att hantera bakjoursfall inom alla större områden inom barnmedicin.

Arbeta handledare – adept
Motsvarande fortbildning finns även för ST-läkare, som då följer samma veckotema, men får lösa primärjoursfall. Flera deltagare har därför valt att delta som handledare och adept i par. Kursen innehåller också uppskattade juridik-, etik- och kommunikationsavsnitt.

E-learning som fungerar
Hittills har drygt 100 bakjourer deltagit i kursen om barnmedicin och cirka 400 ST-läkare i pediatrik. Vi får hela tiden fantastiskt fina utvärderingar och uppenbarligen har vi verkligen lyckats med att skapa en e-learning som verkligen fungerar även på specialistnivå.

Sagt om kursen:

”Tack för en mycket lärorik och proffsig kurs!”

”Mycket bra koncept, har rekommenderat till kollegorna på kliniken.”

”Bra att få gå igenom hela barn­medicinska bredden och uppdatera sig. Bra diskussion med kollegor.”

En lärandemetod som fungerar.
En lärandemetod som fungerar.

Klicka här för att läsa mer om oss och våra kurser

Medster – E-learning

Medster.se skapar e-learning som riktar sig till läkare och sjuksköterskor inom flera specialiteter, och totalt har över 4000 läkare och sjuksköterskor deltagit i någon av Medsters utbildningsaktiviteter.

www.medster.se

De utvecklar framtidens läkemedel för barn

Barnläkarna Christina Keen och Ulrika Mattsson på AstraZeneca brinner för att det ska finnas effektiva barnläkemedel. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Barnläkarna Christina Keen och Ulrika Mattsson på AstraZeneca brinner för att det ska finnas effektiva barnläkemedel. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Läkare med klinisk bakgrund spelar en viktig roll när AstraZeneca forskar fram nya mediciner. Barnläkarna Ulrika Mattsson och Christina Keen brinner för att det ska finnas effektiva barnläkemedel.

Som kliniker har de båda varit med om att behandla barn med läkemedel utanför indikation. De har också varit i situationer när beredningar inte varit anpassade för barn, vilket har försvårat för barnet att få i sig medicinen.
– Barn är inte små vuxna. De behöver egna beredningar och i vissa fall andra läkemedel. Som läkare vill man att det i möjligaste mån finns forskning bakom behandlingarna, säger Ulrika Mattsson.
Hon har 20 års erfarenhet som barnläkare med specialisering inom neonatologi och började nyligen som Global Development Medical Director för sen klinisk utveckling inom kardiovaskulära och metabola sjukdomar på AstraZeneca.
Just nu tittar hon på ett läkemedel som stoppar effekten av blodförtunnande medel.
– De nya blodförtunnande medel som kommit är inte prövade på barn. Det är oerhört frustrerande. Att vara med och ta fram nya läkemedel som kan förändra livet för hundratals barn världen över känns därför väldigt meningsfullt och viktigt.

Klicka här för att läsa mer om att jobba på AstraZeneca

Förändra livet för fler
Hon får medhåll från sin kollega Christina Keen, barnallergolog och chef för tidig klinisk utveckling inom luftvägar och immunologi. Hon har varit på AstraZeneca i tolv år.
– Vi är båda barnläkare som har fått ett nytt yrke. Trots det drivs vi fortfarande av exakt samma passion som när vi arbetade i klinik: Att förändra livet för sjuka barn. Jag ser mig som lyckligt lottad som fått utveckla den passionen på olika sätt i min karriär, säger Christina Keen.
Hennes grupp jobbar med att genomföra globala barnstudier, så patient- och föräldravänliga som möjligt. Nyligen avslutades en studie där forskningssköterskorna kom hem till ungdomarna för att mäta lungfunktion och ta prover.
– Vi forskar även på nya molekyler och initierar studier på tidiga läkemedel som inte finns ute på marknaden. I vissa fall modulerar vi data från studier på vuxna och vi arbetar också mycket med att hitta rätt formulering på läkemedlen för att bäst passa för barn i olika åldrar, säger Christina.
Precis som på andra läkemedelsbolag är det brist på läkare som har en fot i sjukvården.
– Ulrika och jag sitter båda på forskningssidan men det behövs läkare i alla delar, som till exempel att jobba mot myndigheter, skriva regulatoriska texter eller vara medicinska rådgivare, säger Christina Keen.

Klicka här för att läsa mer om att jobba på AstraZeneca

Barnläkemedel – AstraZeneca

AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet läkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel. Vi är ett av få renodlade läkemedelsföretag som omfattar hela värdekedjan för ett läkemedel, från upptäckt till tillverkning och distribution. Vi är verksamma i över 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter globalt. Här finns många spännande karriärmöjligheter för läkare, som vill skapa nytta för patienter världen över.

Läs mer på: www.astrazeneca.com

Läkare som ser hela hälsoperspektivet

Jannike Fernström, specialistläkare inom allmänmedicin på Funmed.
Jannike Fernström, specialistläkare inom allmänmedicin på Funmed.

Inom det snabbt framväxande området Funktionsmedicin jobbar läkare nära tillsammans med patienter för att hitta sätt att förbättra hälsan. Genom att ta ett större hälsogrepp och se till hela individen öppnas för nya sätt att behandla hälsoproblem.

Jannike Fernström, som är allmänspecialist med lång erfarenhet från bland annat vårdcentraler, jobbar sedan 2020 som läkare på Funmed AB.
– Jag kom till en punkt där jag kände att den vård vi gav på vårdcentralerna inte räckte till; jag saknade en dimension och tyckte att det blev för mycket fokus på en specifik diagnos i stället för att se till hela individens mående, förklarar hon.

Vill du också vara med och förändra världen genom att förändra vården? Klicka här för att läsa mer och se våra lediga tjänster

Möter patienten på halva vägen
I hennes släkt fanns läkare som arbetade i andra delar av Europa där de verkade ta mer hänsyn till helheten även inom den traditionella vården.
– Den största skillnaden mellan att jobba på vårdcentral och inom funktionsmedicin är den betydligt närmare kommunikationen jag har med patienterna. Vi möts på halva vägen: de kommer med sina erfarenheter från tidigare undersökningar och jag kommer med min läkarkompetens. Därifrån försöker vi gemensamt förstå patientens hälsostatus och hur vi kan förbättra hälsan genom livsstilsförändringar bland annat.

Legitimerade läkare
Alla som jobbar på Funmed är legitimerade läkare med erfarenhet från vård på sjukhus och vårdcentraler, erfarenheter de använder för att lägga det större pussel som en individ består av.
– Vi får här möjligheter att lägga mycket längre tid på en undersökning då vi inte fokuserar på en specifik åkomma utan på hur hela individen mår, vi hinner lyssna in oro och se patienten. Vi tar en mängd olika prover och får över 300 olika mätvärden som tillsammans med hundratals svar från formulär som patienten svarat på ligger till grund för vidare åtgärder, allt på en vetenskaplig grund.
Med hjälp av alla mätdata och undersökningsresultat kan de sedan tillsammans med patienterna identifiera inom vilka områden det kan finnas problem att ta tag i.
– Kroppen består av en mängd olika delsystem, och uppstår obalans i ett system får det ofta följdverkningar på andra. Syftet med den vård vi ger är att både kort- och långsiktigt hjälpa patienterna att bli friskare och mer hälsosamma. Allt kan vi inte ta hand om själva, hittar vi tecken på hälsoproblem som behöver hanteras på ett sjukhus så skickar vi dem naturligtvis vidare, avslutar hon.

Vill du också vara med och förändra världen genom att förändra vården? Klicka här för att läsa mer och se våra lediga tjänster

Funmed

Funmed har funnits sedan 2014 och är idag Europas största funktionsmedicinska läkarklinik, med digitala och fysiska mottagningar på många platser i landet. Med hjälp av vetenskapliga metoder går vi till botten med de bakomliggande orsakerna till våra patienters hälsoproblem.

www.funmed.se

Digitala kurser ger snabbare och mer flexibel ST och BT

Anders Jonasson, affärsområdeschef på Bonnier Academy. Foto: Bonnier Academy
Anders Jonasson, affärsområdeschef på Bonnier Academy. Foto: Bonnier Academy

Nu har Bonnier Academys populära webbaserade kurser för ST-läkare utökats med ytterligare tre utbildningar. Syftet är att effektivisera generella moment i ST-utbildningen, med bibehållen hög kvalitet. Kurserna erbjuder stor flexibilitet och tillgänglighet.

Idag finns flaskhalsar inom ST-utbildningen, eftersom det råder brist på utbildningsplatser på flera av de generella och obligatoriska kurser som alla ST-läkare måste genomföra. Bonnier Academy startade därför för två år sedan den digitala kursen Hälso- och sjukvårds­juridik, som fallit väldigt väl ut. Nu har även tre nya kurser lanserats: Försäkringsmedicin, Etik samt Läkemedel.
– Vi har sett att det finns ett behov av att digitalisera och förbättra ST-utbildningen. Med dessa kurser behöver regionerna inte anordna egna utbildningar vid specifika tillfällen med allt vad det innebär i form av rese- och hotellkostnader. Istället deltar ST-läkarna hemifrån, när det passar dem själva. Det blir både snabbare och mer kostnadseffektivt, berättar Anders Jonasson, affärsområdeschef på Bonnier Academy.

Klicka här för att läsa mer om våra utbildningar

Ledande experter
Innehållet i kurserna är utarbetade i samarbete med ledande experter på respektive område och svarar mot Socialstyrelsens delmål. De har även bearbetats av manusskribenter och pedagoger som är specialiserade på digitalt lärande. Upplägget är interaktivt, med en blandning av filmer, texter, praktikfall, quiz och tester. Kurserna är granskade och certifierade av certifieringsorganet Lipus och har testats av erfarna läkare.
– Eftersom deltagarna måste klara kunskapstester, så blir godkända resultat ett kvitto för studierektorer och handledare att ST-läkaren behärskar området, säger Anders Jonasson.

Deltagare rekommenderar
I den utvärdering som gjorts av kurserna blev betyget högt – 100 procent av deltagarna skulle rekommendera kursen till andra och snittbetyget som gavs för kursen var 4,7 av 5 möjliga.
– Deltagarna uppskattar flexibiliteten väldigt mycket och tycker att kursen ligger på rätt nivå. Våra utbildningar utvecklas kontinuerligt med de senaste och bästa digitala lösningarna för att de ska fortsätta att hålla hög kvalitet, säger Anders Jonasson.
Bonnier Academy har avtal med flera regioner, men många ST-läkare väljer även att köpa utbildning separat med de ”ryggsäckspengar” de har för sin ST.
Vid halvårsskiftet lanserade Bonnier Academy även fem utbildningar för BT-läkare. Dessutom har en handledar­utbildning för läkare som ska handleda BT- och ST-läkare lanserats.

Klicka här för att läsa mer om våra utbildningar

Bonnier Academy

Bonnier Academys digitala kurser för BT- och ST-läkare har skapats i samverkan med Medibas, med syfte att effektivisera specialisttjänstgöring genom att erbjuda en flexibel och effektiv utbildningstjänst. Utbildningarna är helt digitala, med ett högkvalitativt innehåll från ledande experter inom respektive område. Samtliga utbildningar motsvarar uppsatta delmål enligt Socialstyrelsens föreskrifter, och de är certifierade av Lipus.

Läs mer: www.bonnieracademy.se/lakarutbildningar

Läkarens roll som kravställare och innovatör

Pandemin har stressat fram digitala vårdmöten i regionernas regi. De snabba lösningarna är ofta enkla videomöten och risken är hög att man stannar där och tycker att man nu har digitaliserat färdigt.

Här har läkaren en viktig roll som kravställare och problemlösare.

Min Doktor jobbar datadrivet och tjänstens utveckling sker kontinuerligt i samarbete med behandlarna. Vi samlar in strukturerad data om patienten i text och bild och kommunicerar asynkront i chatt. Beslutsstöd riktlinjer och varningssystem finns integrerade i tjänsten. Triage till rätt vårdnivå är automatiserat och återbesök sker hos samma läkare.

”Använd det momentum som pandemin bidragit med, och se till att utvecklingen inte stannar av.”

Henrik Kangro, medicinsk chef på Min Doktor

– Lösningarna ska spara resurser men också ständigt bidra till nya insikter och förbättringar. Det finns många delar av vårdprocessen som går att automatisera och mängder av data att lära av, och du som läkare kan kräva förutsättningar för att utvecklingen ska kunna gå i rätt riktning, menar Henrik.

mindoktor_bild

Välkommen till vår session på It i vården-dagen den 1 december kl 12.10–12.35 då vi presenterar delar av Region Sörmlands samlade data om digitala vårdgivare.

mindoktor.se

Vill du jobba hos oss? Klicka här för att se våra lediga tjänster

Liten klinik med stora möjligheter

Carina Nilsson, specialist i internmedicin och kardiologi samt verksamhetschef och Lars Ekholm, specialist i invärtesmedicin på Medicinkliniken i Ljungby. Foto: Lasse Ahlin
Carina Nilsson, specialist i internmedicin och kardiologi samt verksamhetschef och Lars Ekholm, specialist i invärtesmedicin på Medicinkliniken i Ljungby. Foto: Lasse Ahlin

Det har gått mer än 30 år sedan Lars Ekholm började på medicinkliniken i Ljungby som nyutbildad läkare. Idag är han specialist i både njur- och invärtesmedicin och kan se tillbaka på ett yrkesliv där han erbjudits ständigt nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter.

När Lars Ekholm började sin AT-utbildning på medicinkliniken i Ljungby efter att ha blivit tipsad av en kompis tänkte han för sig själv att han skulle återvända till Skåne efter ett par år.
Därav blev dock intet. Det dröjde inte länge förrän han upptäckte de stora fördelarna med att arbeta på ett litet sjukhus.
– Efter avslutad AT gjorde jag ST i njurmedicin i Lund och 1993 kunde jag även skriva specialist i invärtesmedicin på visitkortet.
Efter ST:n fortsatte Lars sitt arbete på medicinkliniken i Ljungby. Under resans gång väcktes också hans intresse för ledarskap, något som 1998 resulterade i en tjänst som verksamhetschef.
– Jag stormtrivdes i rollen men när jag efter sex år blev erbjuden posten som biträdande länssjukvårdsdirektör för både Ljungby och Växjö lasarett kunde jag inte tacka nej.
Efter sju år på posten tackade Lars för sig och återvände till medicinkliniken på heltid.
– Jag hade hållit kontakten och även jobbat en del kliniskt för att vidmakthålla kompetensen, men kände att jag behövde fräscha upp mina kunskaper och gjorde därför en kortare utflykt till Lund innan jag återvände till kliniken fullt ut.
Sedan dess har det gått tio år och Lars är fortfarande kvar i verksamheten som specialistläkare.
– Jag har visserligen flyttat tillbaks till Skåne men pendlar 26 mil dagligen för att jobba på medicinkliniken i Ljungby – det säger en del om hur bra jag tycker att det är. Det lilla sjukhusets snabba beslutsvägar och möjligheter att påverka skapar stor entusiasm bland medarbetarna, vilket i sin tur ger ett fantastiskt trevligt arbetsklimat.

Stor bredd
Han får medhåll av Carina Nilsson, specialist i internmedicin och kardiologi samt verksamhetschef för medicinkliniken. Även hon kan se tillbaka på en lång tid i verksamheten.
– Att jag stannat kvar i noga räknat 24 år beror främst på att jag har trivts så otroligt bra. Det har hela tiden, även i början av karriären, funnits stora möjligheter att påverka både min egen arbetsdag och utvecklingen av verksamheten. På ett mindre sjukhus måste alla hjälpas åt och man får ganska snabbt ta ett eget ansvar, givetvis med stöd av mer erfarna kollegor
Lars flikar in att det är väldigt spännande att se hela bredden av patienter som kommer till en medicinklinik på ett litet sjukhus.
– Dessutom lär man sig snabbt att känna alla kollegor på kirurg och ortoped. Det ger väldigt korta beslutsvägar vilket är en stor fördel, inte minst för patienterna.
Carina påpekar att man på ett litet sjukhus tvingas hitta flexibla lösningar för att tackla de utmaningar som är förknippade med att driva en liten klinik.
– En sådan är att ge förutsättningar för utvecklingsmöjligheter inom respektive subspecialitet. Vi försöker hitta möjligheter som passar den enskilde, det kan till exempel vara samarbeten med andra sjukhus i vårt närområde.

Flera karriärspår
Medicinkliniken har också som krav att dess läkare ska göra sin subspecialitetsutbildning på ett universitetssjukhus.
– Det för med sig en bred kontaktyta så att man vid besvärliga patientfall har ett nätverk att diskutera med vilket gör att man kan hålla en högre nivå än vad som ska vara möjligt för en egen doktor att klara på ett litet ställe, säger Lars.
Han påpekar att en verksamhet som medicinkliniken i Ljungby erbjuder mycket stora möjligheter till karriärutveckling.
– Då pratar jag i kraft av egen erfarenhet, inte bara om att utvecklas som kliniker, utan även om att växa som ledare. Jag tycker att det idag finns allt för få ledare inom professionen. Om vi ska kunna vända trenden och klara vårdens framtida utmaningar måste fler läkare blir chefer, och det kan man bli i Ljungby

Medicinkliniken i Ljungby – Region Kronoberg

Lasarettet Ljungby har ett upptagningsområde på cirka 52 000 invånare. Här bedrivs kvalificerad akutsjukvård under dygnets alla timmar. På medicinkliniken råder ett gott samarbetsklimat. Vi har den lilla klinikens fördelar och är öppna för egna idéer och förslag. Det är lätt att kommunicera med andra kliniker och beslutsvägarna är korta. Vi erbjuder ett intressant arbete med stora möjligheter till personlig utveckling.

www.regionkronoberg.se