Etikettarkiv: Forskning / Läkemedel

Placebo kan boosta behandling

Karin Jensen är en av världens ledande experter på placebo. Foto: Martin Stenmark

Varför fungerar sockerpiller ibland lika bra som riktiga mediciner? Enligt Karin Jensen handlar det om samspelet mellan kropp och hjärna och vilka förväntningar som skapas i samband med en behandling. Därför går det också att dra nytta av placeboeffekten som en komponent i vanlig behandling.

Karin Jensen är docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och är en av världens ledande placeboforskare. Hon är bokaktuell med ”Hoppets anatomi”.
– Vi tror att placebo har att göra med inlärning – att man många gånger tidigare fått riktig medicin och man då förväntar sig att det ska fungera även nästa gång. Man har lärt sig genom livet och i kroppen att reagera på det sättet. Det är en betingning som gör att man reagerar fast det inte är någon aktiv substans i pillret man tar, säger hon.
Som läkare kan man dra nytta av dessa förväntanseffekter även då patienten får riktiga läkemedel.
– Den komponenten finns alltid med, att vi har förväntningar på läkemedel. Det är viktigt att man inte tänker på det som svart eller vitt, för det är överlappande, och placeboeffekten är inbyggd i all behandling. Man kan faktiskt öka utfallet av de behandlingar som är äkta och bygger på evidens och används rutinmässigt. Vägen framåt är inte att förespråka placebopiller utan att ge god jordmån för förväntanskomponenten i vanlig behandling, säger Karin Jensen.

”Det är en betingning som gör att man reagerar även fast det inte är något aktivt i pillret man tar.”

Öppen placebo
Hon förklarar närmare:
– Det handlar bland annat om bemötande och inlärning. Det är i mötet och relationen mellan vårdgivare och patient som förväntningar skapas, och det verkar väga tyngre än annan information som man kan få. Den relationen ska man inte slarva bort, för då går man miste om en placebokomponent. Dessutom finns indirekta effekter av en god relation, till exempel berättar patienter öppnare om sina symptom och följer läkarens råd i högre utsträckning, säger Karin Jensen.
För att dra nytta av placeboeffekten, utan att bryta mot grundläggande etiska principer inom sjukvården, har det gjorts studier på öppen placebo, där patienten vet om att den får sockerpiller, framför allt i Tyskland och USA.
– Man har gjort studier på bland annat ryggsmärta, ADHD och IBS, sjukdomar där man vet att det ofta finns en placeborespons när man jämför riktig medicin med placebo, säger Karin Jensen.

Spännande forskning
Men hon har svårt att se att öppen placebo skulle användas inom sjukvården framöver.
– Det är inte lätt att överföra det till vanlig sjukvård. Om man vill spetsa till det skulle man kunna säga att läkare som skriver ut sockerpiller nästan blir homeopater. Men det är spännande forskning och experiment att dra lärdomar av, säger Karin Jensen.

Antibiotikaresistens – en tyst pandemi

Jacob Goldberg rådgivare åt Läkare utan gränser när det kommer till antibiotikaresistens.

Fler människor än väntat dör på grund av antibiotikaresistenta infektioner, och läkemedelsbolagen producerar inte nya antibiotikasorter tillräckligt snabbt för att matcha behovet.
– Det är ett väldigt komplext problem med en rad olika orsaker och drivande krafter, som ser olika i ut i olika delar av världen. Situationen är illa, säger Jacob Goldberg, rådgivare åt Läkare utan gränser.

Enligt forskning som presenterats i The Lancet dog 1,3 miljoner människor av antibiotikaresistenta infektioner år 2019 – fler än av HIV och malaria. Det är en högre siffra än preliminära beräkningar visat på. Enligt brittiske Jacob Goldberg är bördan av dödlighet enligt forskningen högst i västra Afrika.
– Det handlar om att det är lågresursområden. Det är fler infektioner där eftersom de sanitära förhållandena är sämre och sjukvårdens resurser färre. Fler behöver därför vård med antibiotika, men de har ofta inte tillgång till rätt sorts antibiotika. Den kombinationen eskalerar problemet, säger han.

Labb är centrala
Och läget kan enligt Jacob Goldberg vara värre än vi tror, eftersom de mest drabbade områdena ofta saknar laboratorier för att utröna olika infektioner och läkemedelsresistens. Dessa laboratorier är viktiga också just för att utröna om vi använder oss av rätt antibiotika, något som är A och O.
– Första steget är att ha tillgång till bra sjukvård och bra sanitära förhållanden, då kan man undvika många av infektionerna. Vi ska komma ihåg att det fortfarande är fler som dör av brist på antibiotika än på grund av antibiotikaresistens, säger Jacob Goldberg.

”Första steget är att ha tillgång till bra sjukvård och bra sanitära förhållanden.”

Press på läkemedelsbolag
Höginkomstländerna är inte på något sätt fredade från problemet med antibiotikaresistens.
– Man har visserligen bättre diagnostik och bättre protokoll och fler sorters antibiotika, men problemet finns där i allra högsta glad. Särskilt på vintern, med förkylningar och influensor, vill många patienter ha antibiotika, fastän det kanske inte behövs. Där måste man som läkare göra en bra bedömning och vara säker på att man ger rätt antibiotika för rätt saker.
Ett problem är också att läkemedelsföretagen inte producerar nya antibiotikasorter i den takt som behövs.
– Regeringar och myndigheter behöver stödja läkemedelsindustrin i att strukturera om så att antibiotika baseras på behov, inte lönsamhet. Att ta fram nya antibiotikasorter är i dagsläget inte lönsamt för dem, och de drivs av just lönsamhet. Med covid och vaccinet såg vi vad som är möjligt på kort tid i en tid av kris, och vi behöver den sortens press globalt när det kommer till antibiotikaresistens, för läget är allvarligt. Det är en tyst pandemi, säger Jacob Goldberg.

Lukt- och smakbortfall efter covid

Professor Pär Stjärne vid Karolinska leder den nya mottagningen.

I höstas öppnade en mottagning för lukt- och smakbortfall på öron-näsa-halsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. De har fullt upp sedan pandemin – många svenskar har tappat luktsinnet av covid. Projektledaren och professorn Pär Stjärne ser ett enormt behov.

Från att ha varit en hanterbar patientgrupp med luktnedsättning efter virusinfektioner som till exempel influensa har det blivit nästan ohanterbart. När ett par miljoner svenskar har haft covid och ett par procent får kvarstående symptom, blir det ganska många patienter, säger Pär Stjärne.
– När covid debuterade blev vi ganska snart varse att 80-90 procent av patienterna fick luktsinnespåverkan och i viss mån även påverkan på smaksinnet, säger Pär Stjärne.
Anledningen är kartlagd: stödjecellerna till luktreceptorerna, som finns högt upp i näsan och är ett förstadi­um till sinnescellerna, drabbades då viruset fäste sig vid dem. Cirka två procent av patienterna har fått lång­variga besvär.
– Men eftersom skadan på luktsinnet ofta inte är total får många en besvärande upplevelse av att saker som luktar gott i stället luktar illa, eller känner dofter som inte finns, säger Pär Stjärne.

”När covid debuterade blev vi ganska snart varse att 80-90 procent av patienterna fick luktsinnespåverkan.”

Skada på luktbulben
Och luktbortfall är problematiskt.
– Man behöver luktsinnet som ett varningssystem när saker luktar illa, som rök i hemmet eller skämd mat, men det är också viktigt för att veta hur man själv luktar. Luktsinnet är också viktigt för annan typ av kommunikation som sexualitet, säger Pär Stjärne.
Den stora majoriteten av patienter får tillbaka sitt luktsinne inom några veckor till några månader, men en liten grupp får en nedsättning som kan kvarstå betydligt längre.
– Hur den här gruppen skiljer sig från de som snabbare får tillbaka luktsinnet är inte klarlagt men det kan röra sig om en skada på luktbulben, som är den delen av luktapparaten som ligger i hjärnan nära luktslemhinnan. Av de som fått långvarig postviral luktnedsättning tidigare så har man sett att det kan vara tal om flera år, men att luktträning påskyndar läkningen, säger Pär Stjärne.

Inte tappa hoppet
Och just luktträning är hans rekommendation och nyckel till förbättring, men i framtiden finns förhoppningsvis ytterligare hjälp.
– Det forskas mycket på det här över hela världen sedan pandemin och jag hoppas att vi ska komma fram till en medicinsk behandling. Men än så länge finns inget bra svar på problemet, säger Pär Stjärne.
Han vill dock inte att läkare ska tappa hoppet om patientgruppen.
– Det mest sannolika är att luktsinnet hos de allra flesta kommer att komma tillbaka i någon form, och där är luktträningen avgörande.

Individualiserad vård vid diabetes

Viveca Gyberg, läkare känd från tv, ser att diabetesvården blir allt mer individualiserad.

Forskningen kring diabetes typ 2 går framåt med lovande nya möjligheter.
– Det är alltid en individ man har framför sig, så att kunna skräddarsy behandling tror jag är framtiden, säger läkaren Viveca Gyberg.

Viveca Gyberg är distriktsläkare och syns ofta som diabetesexpert i media. Hennes forskning vid Karolinska institutet är också inriktad på diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom, som blivit hennes expertområde.
– Det är hundra år sedan insulinet kom, och de senaste 5-10 åren har det hänt mycket i läkemedelsbehandlingen av diabetes typ 2. Vi kan nu skräddarsy den för sköra äldre eller de som har njursvikt, och så vidare. Vi har en mycket större verktygslåda idag, säger Viveca Gyberg.

Stor förändring
Läkare har också lärt sig att samtidigt hantera andra riskfaktorer och sjukdomar.
– Samsjuklighet får allt mer fokus i forskningen. Det är en tydlig förbättring att vi kan påverka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och njursvikt, där det inte har funnits lika många läkemedel tidigare. Man tittar också på att förbättra vården av förstadier till diabetes och därmed förebygga sjukdomen.
Enligt Viveca Gyberg sker en ”stor förändring” inom diabetes typ 2-vården.
– Utvecklingen är snabb. Även användningen av tekniska hjälpmedel utvecklas, och till exempel kommer kontinuerlig glukosmätning att bli allt vanligare även hos personer med diabetes typ 2. Det blir också mer fokus på de psykologiska aspekterna. Diabetes är en kronisk sjukdom där man måste tänka på hur man lever varje dag, så det är ett heltidsjobb att hantera den, säger hon.

”Man kanske bara har två minuter, men det räcker för att väcka tanken om att förändra kosten och rörelsemönstret.”

Måste prata livsstil
Det finns enligt Viveca Gyberg fortfarande många som har oupptäckt diabetes typ 2 då den för de allra flesta inte ger symtom. Patientgrupper man som distriktsläkare kan överväga att testa är personer med förhöjd risk, som de med högt blodtryck eller de som haft graviditetsdiabetes.
– Vi måste också prata livsstil. Man kanske bara har två minuter, men det räcker för att väcka tanken om att förändra kosten och rörelsemönstret, och att hänvisa till bra material som patienten kan läsa själv. Man ska inte underskatta de här mindre samtalen. Ta också hjälp av andra professioner, sjuksköterskor som kan göra motiverande samtal, dietister och fysioterapeuter.

Fokus på individen
Det är den individualiserade vården som är framtiden, menar Viveca Gyberg.
– Individualisering av behandlingen är verkligen något man numera ser i alla riktlinjer, och mycket forskning tittar även på multisjuka patientgrupper. Det är väldigt bra att individen bakom sjukdomen får ta plats, säger hon.

Forskning inför kommande pandemier

Niklas Arnberg vid Umeå universitet forskar på vacciner och antivirala medel. Foto: Mattias Pettersson

Niklas Arnberg, professor i virologi på Umeå universitet, är med och utvecklar vacciner och antivirala medel inför kommande pandemier.
– I vår forskning har vi länge undersökt hur virus gör för att ta sig in i våra celler som de sedan infekterar, säger han.

Forskning om virus är inget nytt för Niklas Arnberg vid Umeå universitet.
– Den ena delen handlar om att förstå vilka molekyler och mekanismer som är engagerade när celler infekteras, och varför vissa infektioner leder till diarré medan andra leder till lunginflammation, säger han.
Nyckeln är molekylerna: vet man vilka av molekylerna som är inblandade kan man förstå detta, men också utveckla läkemedel som binder på utsidan av viruset och hindrar viruset från att ta sig in i cellerna.
– Dessa substanser kan fungera ungefär som antikroppar. Medan antikroppar är proteinbaserade så är våra molekyler baserade på kolhydrater. Antikroppar kan vara svåra att tillverka i stor skala och ges än så länge nästan alltid via spruta, så användningspotentialen är begränsad. Kolhydrat-baserade substanser kan vara lättare att producera i stor skala, och kan ges i form av nässpray eller inhalation till exempel.

”Det behöver inte ta mer än några år innan vi har substanser som vi kan testa på människor.”

En typ av prevention
Och pandemin har gett utvecklingen en skjuts, eftersom snabbtester har tagits fram.
– Antivirala medel mot akuta infektioner som covid-19 eller influensa måste ges tidigt i infektionsförloppet för att ge bra effekt, helst samma dag som man blir sjuk eller dagen efteråt. Och detta är inom räckhåll nu tack vare snabbtester som kan göras på vårdcentralen eller äldreboendet, då kan man få en snabb diagnos. Målsättningen är att utveckla läkemedel som till exempel vid utbrott på äldreboenden kan ges dels till de som blir svårt sjuka, men också till de som bor på samma avdelning, som en typ av prevention, säger Niklas Arnberg.

Snabbdiagnostik nyckeln
Det behöver enligt honom inte ta alltför lång tid innan den här typen av läkemedel finns på marknaden.
– Vi har tidigare kommit så långt att vi testat medel mot ögoninfektioner på människor, men det föll på att vi då inte hade snabbdiagnostik och kunde fånga upp patienter i ett tidigt skede. Nu är detta på väg att utvecklas mot många olika virus, så det ser väldigt spännande ut och vi kommer snart att publicera fler resultat. Det behöver inte ta mer än några år innan vi har substanser som vi kan testa på människor, säger Niklas Arnberg.

Otillräcklig kunskap om långvarig smärta

Karsten Ahlbeck är expert på långvarig smärta. Foto: Gabriel Liljevall

Karsten Ahlbeck är specialist på långvarig smärta, något som många lider av men som det inte pratas tillräckligt om.
– Smärta ses ofta som ett symptom på något och många gånger är det inte det, och där brister definitivt kunskapen bland vårdpersonal, säger han.

Smärtspecialisten Karsten Ahlbeck är verksamhetschef på smärtkliniken på Capio S:t Görans sjukhus, och aktuell med boken ”Överlista smärtan – Programmera om din hjärna och få livet tillbaka”, som han skrivit tillsammans med journalisten Carin Hjulström.
– Jag ser en skillnad i att problemet med långvarig smärta börjar att uppmärksammas mer, säger Karsten Ahlbeck.

”Det är ingen som förväntar sig att bli botad på en diabetesavdelning och det är samma sak här.”

Onödiga undersökningar
En del har ont fastän allting är läkt, och på läkarutbildningen saknas fortfarande det perspektivet, anser Karsten Ahlbeck.
– Att man som läkare inte förstår den här problematiken leder till att en del tror att patienterna inbillar sig. Den här patientgruppen kan upplevas som jobbig, men de kan bli otroligt hjälpta av att förstå varför de har ont och vad de ska göra åt det, så man kan verkligen vända livet och få patienter på rätt köl, säger han.
Enligt Karsten Ahlbeck är distriktsläkare duktiga på att utreda ”röda flaggor” – men kan ibland bli för fokuserade på att hitta en påvisbar orsak.
– Läkare gör ibland undersökningar som är onödiga, till exempel bild­diagnostik på ryggen som bara visar åldersförändringar, och försöker koppla dessa till att det gör så ont. Man kanske till och med opererar utan att det blir bättre. Man ska inte göra för mycket i onödan.

Fysisk aktivitet viktigast
En central punkt är att läkaren och patienten är överens om att patienten är färdigutredd. Därefter kan man vidta åtgärder.
– Fysisk aktivitet är det allra viktigaste. Mindre aktivitet – mer smärta, vilket blir en ond spiral. Så det måste man vända på. Patienter kan ibland bli hjälpta av vissa läkemedel, och man kan skriva remiss till en smärtklinik och se om de skulle kunna hjälpa till med rehabilitering. Det är inte smärtfrihet som är målet, utan livsfrihet. Det är ingen som förväntar sig att bli botad på en diabetesavdelning och det är samma sak här. Det viktiga är att patienter inte gör smärtan till någon stor del av sitt liv, säger Karsten Ahlbeck.

Framtidens behandling mot cancer på gång

Angelica Loskog forskar fram cancerbehandling som i framtiden kan finnas på apoteket. Foto: Ewa Ahlin

Angelica Loskog forskar på immunterapi mot cancer, ett område som röner stora framgångar.
– Jag hoppas att vi på några års sikt ska ha utfört en fas III-studie så att vi kan ansöka om godkänt läkemedel, och att det kommer ut på marknaden inom mindre än tio år, säger Angelica Loskog.

Professorn Angelica Loskog vid Uppsala universitet har arbetat med sin forskning i mer än 20 år.
– Vår immunstimulerande genterapi går ut på att man sätter in immunstimulerande mänskliga gener i tumören, så att immunförsvaret kommer dit och förstör cancertumören. Så det är som ett vaccin, men som man ger när sjukdomen redan är ett faktum. I ett annat forskningsprojekt tar vi t-celler från patienternas blod, förändrar dem genetiskt så att de känner igen tumörer och bli mer aggressiva, och injicerar dem sedan tillbaka till patienterna så att de kan angripa och döda tumörceller, säger hon.

Minskad tumörbörda
Angelica Loskogs forskning har blivit sponsrad av riskkapitalister och har ett samarbete med Baylor College of Medicine i Texas i USA, där man utförde en fas I/II-studie. Första studien gick ut på att ge immunterapin till patienter med cancer i bukspottkörteln. De fick samtidigt sin vanliga behandling med cellgifter.
– Vi har inte publicerat ännu men vi har sett partiella responser där patienten har minskat tumörbördan med mer än 30 procent och vissa fick tumören i schack. Det bildas en liten svans av patienter som lever lite längre, och det ser man inte ofta med cytostatika, säger Angelica Loskog.
En annan studie har pågått i Sverige på Akademiska sjukhuset och Karolinska sjukhuset där man ser liknande överlevnad.

”Vi hoppas att det här ska kunna nå i mål och bli en terapiform som man kan gå och köpa på apoteket.”

Fas III-studier
De färskaste studierna som hon arbetar med har lagt till ytterligare en sak: ”immune checkpoint inhibitors”, som 2018 års Nobelpris hyllade. Det går ut på att t-cellerna blir pigga igen trots att tumören försökt att hämma dem genom att skicka ut immundämpande signaler.
– Immunterapin ger massa t-celler, och det här ger en skjuts till hela systemet. Det är en studie som pågår, men jag kan redan nu säga att det ser spännande ut, säger Angelica Loskog.
Hon hoppas att den här kombinerade immunterapin kan låta cancerpatienter leva ännu längre genom att tumörerna hålls i schack, och planerar nu för storskaliga fas III-studier.
– Vi hoppas att det här ska kunna nå i mål och bli en terapiform som man kan gå och köpa på apoteket. Det är en ganska häftig tanke om en produkt man suttit och tänkt ut själv, säger Angelica Loskog.

Paradigmskifte inom strokevården

Foto: Shutterstock

Strokevården har på senare år genomgått en snabb utveckling, med betydande forskningsframsteg, som innebär att stora delar av hjärnan nu kan räddas med hjälp av snabba och effektiva åtgärder i det akuta skedet. Specialistbehandlingen av stroke är välstrukturerad och utvecklingen av mekanisk trombektomi innebär ett paradigmskifte för strokevården.

Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhuset.

– Att arbeta med strokepatienter är fascinerande. Varje sekund räknas och varje minut kan göra skillnad, säger Mihaela Oana Romanitan, överläkare i neurologi och sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Södersjukhusets internmedicinska verksamhet. Oana Romanitan har de senaste åren drivit ett stort förbättringsarbete avseende strokekedjan på Södersjukhuset, med vårdkvalitet och patientenssäkerhet i fokus.

Många riskfaktor
En mängd faktorer påverkar risken att drabbas av stroke. Livsstilsfaktorer som kost, stress, motion, rökning, övervikt och alkoholkonsumtion påverkar, men även förmaksflimmer och andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd, som klaffsjukdom och inflammatoriska blodkärlssjukdomar.
– Den kanske allra mest intressanta utvecklingen på strokeområdet på senare år är mekanisk trombektomi, där man mekaniskt avlägsnar proppar i hjärnan. Trombektomi kan kombineras med intravenös trombolysbehandling för att minimera området i hjärnan som drabbas av syrebrist, minska andelen bestående funktionshinder och minska mortaliteten, säger Oana Romanitan.

”Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att strokepatienter får omgående tillgång till vaskulär utredning.”

Högspecialiserade strokeenheter
För att minimera de långsiktiga skadorna efter en stroke, minska mortaliteten och optimera behandlingsresultatet bör strokepatienter vårdas på högspecialiserade stroke­enheter. Sjukdomstillståndet är komplext och kräver expertkompetens hos alla personalkategorier. På strokeenheter finns expertis inom stroke och rehabilitering, och man kan här utvärdera patientens neurologiska status och direkt kan notera eventuella försämringar i patientens tillstånd.
– Socialstyrelsen rekommenderar strokeenhet som första vårdnivå för strokepatienter oavsett svårighetsgrad. Där finns multidisciplinära team med bland annat dietister, fysioterapeuter och logopeder. Fokus ligger på omedelbar mobilisering, tidig rehabilitering och snabb åtgärd av komplikationer. På en strokeenhet är arytmiövervakning ett krav där telemetriövervakning 24 till 48 timmar efter insjuknandet används för att snabbt diagnostisera förmaksflimmer. Samverkan med övriga verksamheter är viktig och innebär att patienterna får omgående tillgång till vaskulär utredning, avslutar Oana Romanitan.

Innovationskraften ökar med mångfald

Åsa Ström, AstraZeneca. Foto: Mathias Bergeld / Bildbyrån

På läkemedelsbolag står forskningsresultat och nya idéer i fokus. En arbetsmiljö som präglas av mångfald och inkludering stärker innovationskraften och bidrar till att medarbetarnas bakgrund verkligen betraktas som en tillgång i det dagliga utvecklingsarbetet.

– Läkemedelsindustrins mångfalds- och inkluderingsarbete bör spegla mångfalden i samhället i stort. Våra läkemedel används av många olika typer av människor, och därför är det viktigt att vi har en mångfasetterad medarbetarsammansättning, säger Åsa Ström, Senior Director, Clinical Information Science and Head of Information Practice for Late-Stage Development Cardiovascular, Renal and Metabolism på AstraZeneca. Hon leder bland annat en arbetsgrupp med fokus på mångfald och inkludering.
Läkemedelsindustrins mångfalds- och inkluderingsperspektiv involverar även designen av kliniska studier, till exempel rekryteringen av de patienter som ska ingå i studierna. Patientrekryteringen bör i största möjliga mån återspegla mångfalden i patientpopulationen.

”Våra läkemedel används av många olika typer av människor, och därför är det viktigt att vi har en mångfasetterad medarbetarsammansättning.”

Företagskultur med högt i tak
– Läkemedelsindustrin är en innovationsfokuserad sektor där hela verksamheten vilar på en bas av innovationskraft och forskning. I den här typen av verksamhet är det särskilt viktigt att fullt ut tillvarata mångfalden vad gäller kompetens, bakgrund, kön, härkomst och erfarenheter och att skapa en kultur där alla medarbetare känner sig inkluderade. Det är också betydelsefullt att aktivt arbeta för att skapa en företagskultur där det är högt i tak och där medarbetarna vågar dela med sig av sina tankar och åsikter, oavsett inriktning, säger Åsa Ström.
På AstraZeneca bedrivs inkluderings- och mångfaldsarbetet parallellt på flera olika nivåer: dels i ett globalt mångfalds- och inkluderingsråd, dels inom samtliga affärsområden samt lokalt i de tvärprofessionella projektteam där stora delar av läkemedelsutvecklingen äger rum.
– Vi arbetar även med att utbilda våra chefer i hur de kan tillämpa ett inkluderande ledarskap och har utvecklat verktyg som mäter hur inkluderande kulturen är i våra projektteam, avslutar Åsa Ström.

Postcovidmottagningar stödjer rehabiliteringen

Svante Wallmark, verksamhetschef vid Postcovidmottagningen i Region Uppsala.

Somliga patienter som haft covid-19 drabbas av kvarstående och långvariga medicinska besvär. Genom postcovid­mottagningar, som ofta länkas samman med pågående forskningsprojekt, kan sjukvården stödja patientens rehabilitering, och få bättre kunskap om postcovidsymtom.

I Region Uppsala invigdes hösten 2021 en specialiserad postcovidmottagning som tar emot patienter med komplexa och långvariga symtom efter covid-19.
– Många patienter med postcovid kan få hjälp via sin ordinarie vårdcentral, men en del patienter har allvarliga och mer omfattande problematik som kräver utredning och rehabilitering som inte kan erbjudas på den ordinarie vårdcentralen. Vår nyöppnade postcovidmottagning för vuxna patienter är en specialistmottagning där vi behandlar patienterna i team bestående av allmänläkare, rehabläkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och psykolog, säger Svante Wallmark, verksamhetschef vid Postcovidmottagningen i Region Uppsala. Han är specialistläkare i allmänmedicin och disputerad med inriktning på stroke och strokerehabilitering och är även verksamhetschef vid Samariterhemmets vårdcentral.

”Postcovid är ett spännande och nytt medicinskt fält med mycket pågående forskning.”

Stor medicinsk spännvidd
För att behandlas på postcovidmottagningen krävs att patienten först genomgått en medicinsk bedömning i primärvården och fått en remiss från en vårdcentral eller sjukhus. Varje patient genomgår därefter en individuell bedömning, behandling och uppföljning. Det finns en stor spännvidd i postcovidbesvären, från långvariga smak- och luktbortfall till feberkänsla, trötthet, rubbningar av hjärtrytmen och andningsproblem.
– Postcovid är ett spännande och nytt medicinskt fält med mycket pågående forskning. Vi lär oss ständigt mer om postcovid, dess symtom och behandling och det medicinska behovet av den här mottagningen är stort. I ett så här nytt medicinskt fält är det viktigt att regionerna utbyter erfarenheter och lär av varandra. Behovet av specialiserade postcovidmottagningar finns sannolikt i stora delar av landet, avslutar Svante Wallmark.