Etikettarkiv: Landstinget Sörmland

Allt är möjligt för läkarna på Trosa vårdcentral

Teamet på Trosa vårdcentral trivs med den positiva stämningen. Foto: Christian Boo
Teamet på Trosa vårdcentral trivs med den positiva stämningen. Foto: Christian Boo
Trosa vårdcentral präglas av en positiv stämning som smittar av sig på både medarbetare och patienter.
– Verksamheten har utmärkta arbetsvillkor och en personal som är öppen för utveckling och förändring, här känns det som att allt är möjligt, säger Anna Krakowska, distriktläkare.

Trosa vårdcentral erbjuder olika former av medicinsk behandling, rehabilitering, omvårdnad och förebyggande hälsovård. Här märks också att landstinget Sörmland under senare år har genomfört en rad satsningar på vården av äldre och hemsjukvård. Mikael Rizell, geriatriker och internmedicinare, ansvarar för sjukvården på Trosas äldreboenden och sköter även hemsjukvård, hjärtsviktmottagning, demensutredningar samt hjälper till med SSIH, specialistsjukvård i hemmet.
– Ledningen har verkligen sett till att använda mina kunskaper på rätt sätt. Här får jag göra det jag är bäst på och har erfarenhet av. Jag är verkligen jättenöjd med mitt beslut att lämna en lång karriär inom sjukhusvården till förmån för Trosa vårdcentral.
Även Anna Krakowska, specialist i allmänmedicin är nöjd med sitt val av arbetsgivare.
– Jag kom till Sverige från Polen för 16 år sedan som utbildad allmänläkare och fick ganska omgående jobb här på vårdcentralen. Idag är jag en av de som jobbat allra längst i verksamheten.

God arbetsmiljö
Att Anna blivit kvar i alla år hänger ihop med den goda arbetsmiljön.
– Förutom bra kollegor erbjuds goda villkor med individuella lösningar vad gäller schema och tjänstgöring. Sedan är det bra att jobba och bo på samma ort med närhet till både jobb och fritid.
Christian Hesslow, ST-läkare, nickar instämmande.
– Jag är uppvuxen i Trosa, läste till läkare i Lund, och arbetade några år i Skåne innan jag flyttade tillbaka för 2,5 år sedan. Det finns många vinster med det småskaliga. I Trosa har vi havet tätt intill, gott om aktiviteter för alla åldrar och utmärkta pendlingsmöjligheter till huvudstaden.
På frågan om trion kan rekommendera andra läkare att söka sig till Trosa vårdcentral blir svaret ett unisont ja!
– Det är fantastiskt stimulerande och utvecklande arbete. Största risken med att börja här är att man blir kvar väldigt länge, säger Anna Krakowska och skrattar gott.

Vi söker Allmänspecialist till Trosa vårdcentral. Läs mer och ansök här

Landstinget söker läkare till primärvården. Läs mer och ansök här

Trosa vårdcentral, Landstinget Sörmland
Trosa vårdcentral har cirka 50 medarbetare som tillsammans har en bred utbildning och erfarenhet. Här finns bland annat astma/KOL-team, diabetesmottagning, hjärtsvikts- och blodtrycksmottagning, demensteam, lättakut, allergimottagning och rehabteam som inte bara tar hand om patienter utan även anordnar fysiska aktiviteter och håller oss i personalen friska. Landstinget Sörmland får den 1 januari 2019 en ny organisation som kommer att heta Region Sörmland.

Trosa Vårdcentral, SSIH Trosa och Gnesta
Tomtaklintgatan 2
619 33 Trosa
Kontakt: Susanne.Rehn.Svensson@dll.se

www.landstingetsormland.se

Valmöjligheter inom anestesi i Sörmland

Karin Frisell, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på intensivvårdsavdelningenpå Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Emelie Otterbeck
Karin Frisell, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på intensivvårdsavdelningenpå Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Emelie Otterbeck

Landstinget Sörmland erbjuder bredd och variation i sin anestesiverksamhet som bedrivs på tre sjukhus med olika profil. Kvalitet, korta beslutsvägar och stöttande utbildningsklimat är gemensamt utmärkande. Större nybyggnationer med moderna lokaler är planerade i närtid på alla sjukhus.

Forskning, utveckling och utmaningar
Mälarsjukhuset i Eskilstuna är länssjukhuset i Sörmland där alla specialiteter finns representerade – undantaget neurokirurgi, thoraxkirurgi och högspecialiserad barnvård. Den stora delen akuta patienter och en växande intensivvård är vad som utmärker anestesiklinikens verksamhet i länet. På senare år har det även skett riktade satsningar på klinisk forskning, vilket lett till flera disputationer, en vital utbildningssituation samt möjligheter för yngre läkare.
Karin Frisell är överläkare och medicinskt ledningsansvarig på intensivvårdsavdelningen. Hon är ursprungligen från Stockholm, men gjorde sin AT på Mälarsjukhuset och har blivit kvar sedan dess. Delar av året arbetar hon och annan personal på Astrid Lindgrens barnsjukhus för att hålla den höga barnkompetensen på hemkliniken.
– Jag har fått många andra jobberbjudanden, men inget har lockat mig att lämna Eskilstuna. Jag trivs oerhört bra och jag tror att det beror på att jag inte bara är en bricka i spelet. Vi är som en familj där vi tar hand om varandra och har väldigt god stämning, berättar Karin. Man behöver vara beredd på att stöta på lite vad som helst och det är både roligt och lärorikt. Våra ST-läkare lär sig tidigt att arbeta självständigt, men det är viktigt att understryka att det alltid finns ett skyddsnät och någon att be om stöd. Det är en prestigelös arbetsplats.
Operationsverksamheten på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, länets minsta sjukhus, tillhör också anestesiklinken och är en viktig produktionsmotor för planerad kirurgi i länet. Här återfinns det mindre sjukhusets fördelar med en familjär känsla och ett något lugnare tempo. Då det initialt stora intresset för akutarbete nattetid tenderar att avta under arbetslivet så är det en fördel att kunna erbjuda denna viktiga verksamhet med mindre dramatisk profil.

Teamkänsla i residensstaden
Anestesikliniken vid Nyköpings lasarett intar mellanpositionen i länet och blandar det bästa av två världar – akutverksamhet, intensivvård och korta beslutsvägar. Dessutom är omgivningen naturskön. För anestesiläkarna Lizan Mustafan och Henrik Lundevall är det omväxlingen som gör anestesi till en intressant specialitet i Nyköping.
– En stor fördel med anestesi- och intensivvård är att vi som läkare får samarbeta med duktiga vidareutbildade sjuksköterskor som verkligen är experter inom sina områden. Det ger bra och utvecklande diskussioner varje dag, säger Henrik. Vi får vara med om väldigt mycket eftersom i stort sett alla patientkategorier kommer hit till Nyköping, från traumaomhändertagande och bukkirurgi till förlossningar och sjuka barn.
Den relativt lilla läkargruppen på kliniken måste av naturliga skäl arbeta både flexibelt och stöttande mot varandra. Varje person är viktig för verksamheten. På ett mindre sjukhus kommer man också närmare andra kliniker vilket medför att man får chansen att lära känna varandra. Förutom att det är positivt att arbeta så nära kompetenta människor är det skönt att veta att ens kollegor ställer upp när det behövs, betonar Lizan, och fortsätter:
– Man lär sig naturligtvis mycket i vardagen, men det finns också en tydligt utbildningsorienterad attityd inom landstinget. Ett exempel är att vi sällan nekas att gå fortbildningskurser och kongresser. Tack vare vår mindre storlek får vi också större utrymme för sidoutbildningar och gott om chanser att prova på nya saker under ST.
Hon får medhåll av Henrik, som berättar att det från ledningshåll finns en strävan efter att ny kunskap ska komma alla på kliniken till gagn:
– Varje vecka har vi två gemensamma läkarmöten, där vi går igenom nya metoder och kunskaper. På så vis får alla samma förutsättningar, vilket så klart kommer både oss och patienterna till nytta. Anestesi är både utmanande, spännande och ibland lite bråttom. Det är ett område jag verkligen rekommenderar, avslutar han.

Se våra lediga tjänster och ansök här!

Lizan Mustafa och Henrik Lundevall, anestesiläkare på anestesikliniken vid Nyköpings lasarett. Foto: Marie Linderholm
Lizan Mustafa och Henrik Lundevall, anestesiläkare på anestesikliniken vid Nyköpings lasarett. Foto: Marie Linderholm
Landstinget Sörmland
ST-läkarutbildning, förlossning, akut kirurgi och intensivvård finns på de större enheterna Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. På Kullbergska sjukhuset bedrivs enbart planerad operationssjukvård, men en anestesiläkarberedskap servar sjukhusets akutverksamhet.

För vidare information kontakta:
Anestesikliniken Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset
Jesper Sperber, verksamhetschef
E-post: jesper.sperber@dll.se
Tel: 016-10 36 65

Anestesikliniken Nyköpings lasarett:
Anders Samuelsson, verksamhetschef
E-post: anders.samuelsson@dll.se
Tel: 0155-24 50 00

E-post: rekrytering@dll.se
www.landstingetsormland.se

Patientnära team ger kontinuitet

Gustaf Nälser, verksamhetschef på Ekensbergs vårdcentral i Nyköping och Magnus Gustafsson, verksamhetschef på vårdcentralen City Eskilstuna. Foto: Patrik Cederman
Gustaf Nälser, verksamhetschef på Ekensbergs vårdcentral i Nyköping och Magnus Gustafsson, verksamhetschef på vårdcentralen City Eskilstuna. Foto: Patrik Cederman
Med målet att skapa större kontinuitet och att få såväl medarbetare som patienter att känna sig omhändertagna samlar flera vårdcentraler i Sörmland sin vård inom patientnära team. Resultatet har blivit en bättre vård och ett ovärderligt tvärprofessionellt kunskapsutbyte.

I teamen ingår bland annat läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, sekreterare och representanter från den psykosociala enheten, som tillsammans utformar bästa möjliga vård för varje patient.
– Vi hade en tydlig vision och utifrån den skapade vi dessa patientnära team, något som redan har varit oerhört värdefullt. Framöver avser vi etablera specialinriktade team, såsom rehabteam eller psykiatriteam. Det medför större trygghet för både patienter och läkare och ger dessutom en lärorik, multidisciplinär miljö. I slutänden handlar det om att förena en bättre vård med en stimulerande arbetsplats där alla känner sig omhändertagna, berättar Gustaf Nälser, som tidigare arbetat som vårdenhetschef inom psykiatrin, men numer är verksamhetschef på Ekensbergs vårdcentral i Nyköping.

Kan individanpassa vården
På vårdcentralen City Eskilstuna har läkarna arbetat med liknande basteam sedan 2011. Ett stort antal personer har valt att vara listade på vårdcentralen och teamstrukturen har möjliggjort en helt annan kontinuitet i kontakten med patienterna.
– Det ska vara smidigt att komma i kontakt med oss och genom dessa team vet de patienter som har större vårdbehov alltid vart de ska vända sig. Det är en stor förmån som även innebär bättre möjligheter att individanpassa vårdinsatserna och följa patientens resa inom vården, konstaterar verksamhetschefen Magnus Gustafsson, vars bakgrund är som distriktsläkare.

Stor kompetens i primärvården
Målgrupperna för teamen är framför­allt patienter som är multisjuka eller har komplexa diagnoser, som behöver ha tät kontakt med vården.
– Vi är redan bland de bästa i riket vad gäller läkarkontinuitet för multisjuka, men vi vill bli ännu bättre till förmån för alla våra patienter. Man ska inte behöva söka sig till sjukhusen för att få vård utan den kompetens som behövs finns redan i primärvården – lägger vi krut på de som behöver oss har vi gjort något stort för hela vården, understryker Gustaf.

Primärvården, Landstinget Sörmland
Den landstingsdrivna primärvården inom Landstinget Sörmland har ett brett uppdrag, med 18 vårdcentraler som samlar en rad olika kompetenser. I teamen ingår förutom läkare och sjuksköterskor även bland annat rehab, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och dietister.

Landstinget Sörmland
Aina Nilsson, divisionschef primärvård, Tel: 0155-24 71 29
Gustaf Nälser, verksamhetschef, Tel: 0155-24 55 70
Magnus Gustafsson, verksamhetschef, Tel: 016-10 40 75
www.landstingetsormland.se

Följ oss gärna på facebook:
www.facebook.com/lstsormlandJobbahososs

Goda utvecklingsmöjligheter inom Medicinsk service

Goda Randakeviciene, överläkare på Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. Foto: Pierre Pocs

Medicinsk service är en division inom Landstinget Sörmland som präglas av stora utvecklingsmöjligheter med både spännande och varierande arbetsuppgifter samt fokus på en god arbetsmiljö.

Goda Randakeviciene, överläkare på Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset, flyttade till Sverige från Litauen för snart fem år sedan. Med sig i bagaget hade hon en specialistutbildning i radiologi.
– Jag sökte mig hit för att jag hade hört att karriärmöjligheterna inom mitt område var goda och att livet som sådant var bra i Sverige. Idag vet jag att det stämmer, jag har trivts från dag ett och tycker fortfarande att det är ett av de bästa beslut jag någonsin har tagit.
Goda började som läkarvikarie på radiologiska kliniken vid Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. 2014 anställdes hon som specialist och sedan ett år tillbaka är hon överläkare och har tillsammans med en kollega ansvar för den neuroradiologiska delen av klinikens verksamhet.
– Här finns stora utvecklingsmöjligheter med spännande och varierande arbetsuppgifter. Jag har neuroradiologi som specialintresse och tillåts utveckla mig inom detta fält genom olika kurser både inom Sverige och utomlands.
En stor fördel, menar hon, är också verksamhetens maskinpark.
– Vi har toppmodern teknik på avdelningen vilket innebär att man som läkare kan få bra bildmaterial och därmed göra ett bra jobb. Att ha rätt verktyg är oerhört viktigt för att vi ska kunna hjälpa våra patienter på bästa sätt.
Goda säger att hon varmt kan rekommendera andra läkare att söka sig till kliniken.
– Verksamheten präglas av en fin stämning. Frågeklimatet är högt och alla, oavsett yrkesroll, är respekterade och ges möjlighet att diskutera och lufta sina tankar. Här kan man både fördjupa sig inom sitt specialområde och utveckla sin bredd, både genom kollegialt lärande och genom fortlöpande utbildningar. Här finns alla möjligheter för den som vill utvecklas inom sitt yrke.


Cecilia Jansson, ST-läkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs

ST-läkare driver akutsjukvården framåt

När Cecilia Jansson gjorde sin AT-tjänst på Mälarsjukhuset i Eskilstuna fick hon höra talas om det så kallade akutläkarprojektet som innebar att sjukhuset skulle börja erbjuda ST-tjänster inom akutsjukvård.
– Jag tyckte det lät spännande, sökte och kom in. Det här var 2011 och vi som började då blev något av pionjärer inom området. Med facit i hand kan jag säga att det är ett val jag inte har ångrat. Akutläkare är en ung specialitet med stor utvecklingspotential där vi ST-läkare får vara med och driva utvecklingen framåt.
Under de gångna åren har Cecilia bland annat varit med och startat klinikens intermediärvårdsavdelning.
– Jag har även varit med i ett projekt som resulterade i ett införande av triage på akuten. Det är stimulerande att som ST-läkare ha så stora påverkans- och utvecklingsmöjligheter.
Om drygt ett år räknar hon med att vara färdig specialist.
– Jag vill gärna fortsätta att utvecklas inom Landstinget Sörmland. På sikt vore det kul att arbeta utomlands, akutläkarutbildningen erbjuder stora möjligheter till spännande jobb över hela världen.

Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård och studierektor för ST-utbildningen i Landstinget Sörmland.

Landets bästa ST
En som redan provat på att arbeta som akutläkare utanför landets gränser är Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård och studierektor för ST-utbildningen i Landstinget Sörmland. Själv är han specialistutbildad i USA och har 13 års yrkeserfarenhet som specialistläkare i akutsjukvård.
– Akutsjukvård passar den som vill vara bred i sin specialitet, arbeta med många olika saker och träffa allt från mindre sjuka patienter till de med livshotande tillstånd.
Han påpekar att akutsjukvård fortfarande är en ganska ny specialitet i Sverige. ST-utbildning inom akutsjukvård som basspecialitet har bara funnits sedan 2015.
– Vi i Sörmland har goda möjligheter att driva utvecklingen framåt, och siktet är inställt på att skapa landets bästa ST-utbildning i akutsjukvård, fastslår Nicholas Aujalay.

Medicinsk service, Landstinget Sörmland
Division medicinsk service omfattar bland annat sjukvård samt akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården. Inom divisionen bedrivs även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, radiologi, klinisk fysiologi och laboratoriemedicin. Här finns även hjälpmedelscentral samt medicinsk teknik och fysik, en viktig samarbetspartner för radiologin och ambulanssjukvården.

Landstinget Sörmland
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se


Blomstra som läkare inom Sörmlands psykiatriska vård

Sofia Mossfeld är enhetschef för BUP Sörmlands intensivmottagningar i Nyköping och Eskilstuna. Foto: Kristin Sipilä

Sörmlands psykiatriska vård erbjuder sina läkare ett stimulerande arbetsklimat i en stabil och stöttande organisation, med korta beslutsvägar och stor variation. Här finns gott om tid till återhämtning och en generös inställning till fortbildning.

Barn- och ungdomspsykiatern Sofia Mossfeld är enhetschef för BUP Sörmlands intensivmottagningar i Nyköping och Eskilstuna. Mottagningarna startades för cirka ett år sedan och Sofia berättar att arbetet med att utforma den nya verksamheten fortsatt är i full gång.
– Dels har vi hand om akuta patienter och dels stöttar vi i pågående ärenden då det behövs intensiva insatser, exempelvis täta besök i hemmet. Eftersom vi är en förhållandevis ny enhet formar vi våra egna arbetssätt; vi är i ett skede där vi kan tänka fritt och upptäcka vad vi behöver komplettera med. Det är fantastiskt roligt och skapar förutsättningar för oss att hjälpa patienterna på ett sätt som man inte kan inom öppenvården.

Har stor nytta av sina kunskaper
Inledningsvis specialiserade sig Sofia i internmedicin men bytte bana efter genomförd ST, startade om och blev för sex år sedan färdig barn- och ungdomspsykiater. Hon har arbetat både på mindre landsortssjukhus och universitetssjukhusen i Umeå och Uppsala. Hon betonar att det förvisso finns flera fördelar med de större inrättningarna, men att hon absolut föredrar de mindre sjukhusens möjligheter att påverka hur vården bedrivs.
– Det är nära mellan människa och beslut i Sörmland och det märks inte minst inom barnpsykiatrin. Här blir jag lyssnad på utifrån min kompetens, mina idéer får gensvar. Som barnpsykiater har jag förmånen att få arbeta i team med andra professioner, såsom kuratorer, sjuksköterskor och psykologer. Jag är en pusselbit i helhetsarbetet kring patienten och det är både meningsfullt och lärorikt.

Utvecklande yrkesroll
Förutom det kollegiala utbytet betonar Sofia att det finns en mängd formella vägar att gå för att fortbildas och göra karriär. Förutom medicinsk fortbildning har hon genomgått utbildning i KBT och psykodynamisk psykoterapi.
– Det går verkligen att blomstra i sin roll som läkare här i Eskilstuna. Man är ensam om sin medicinska kompetens och har en tydlig roll. Barnpsykiatri är en förhållandevis ung specialitet och det finns stora möjligheter till förändring och förbättring. Ibland kan det vara utmanande, men vi stöttar och tar hand om varandra.

Stöttande och öppet klimat
Vägg i vägg med den psykiatriska intensivmottagningen i Nyköping ligger jourmottagningen för den psykiatriska vården i upptagningsområdet Nyköping. Magnus Eneberg, chefsöverläkare och läkarchef inom vuxenpsykiatrin vid Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset och delansvarig för akutverksamheten, poängterar att det stöttande klimatet genomsyrar arbetet oavsett nivå.
– Vi har en utmärkt jourverksamhet med öppen dialog och intresserade och lyhörda bakjourer. I egenskap av chef strävar jag hela tiden efter att alla ska kunna känna sig trygga som primärjour och för att vi ska ha ett lärande klimat
– det gagnar både oss i personalen och patienterna. Vi har en tydlig struktur med regelbunden återkoppling – man vet aldrig hur ett jourdygn kommer att se ut och precis som Sofia säger kan det ibland vara tungt, så då är det viktigt att vi får chansen att prata av oss och stödja varandra. Jag är övertygad om att vårt goda klimat och kollegiala gemenskap är en stor anledning till att vi har väldigt god bemanning av ST-läkare, något som medför en väl fördelad arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning.

Omväxlande och utvecklande
Magnus berättar att det varierade upptagningsområdet medför att läkarna får möta allt från missbrukspatienter till patienter med depressioner eller psykoser, vilket innebär nära kontakter även med externa instanser, som socialtjänsten.
– Vi har kontakt med många olika professioner för att göra ett bra jobb. Nyköpings upptagningsområde gränsar till över ett halvdussin mindre kommuner och det medför att vi behöver samordna vårdplaneringen med representanter från de olika kommunerna. Förutom ett psykiatriskt omvårdnadsteam som gör hembesök som uppföljning på jourbesök har vi även ett akutvårdsteam på plats i jouren som stöd till primärjouren, så det är en väldigt dynamisk arbetssituation med stor utvecklingspotential. Det är spännande, omväxlande och utvecklande, avslutar han.

Magnus Eneberg, chefsöverläkare och läkarchef inom vuxenpsykiatrin vid Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset. Foto: Marie Linderholm
Psykiatrin, Landstinget Sörmland
Psykiatriska kliniken i Nyköping / Katrineholm inom Landstinget Sörmland består av tre öppenvårdsmottagningar, en allmänpsykiatrisk avdelning, en avdelning för psykiatrisk intensivvård/ beroendevård och en psykosenhet med tillhörande mottagning. Med hjälp av mobila team kan vi åka på hembesök vid behov. Förutom det finns Beroendecentrum som riktar sig till personer med narkotikamissbruk och missbruk i kombination med svår psykiatrisk problematik, samt en ätstörningsmottagning.
BUP tar emot barn och ungdomar i åldern 0–17 år. BUP Sörmland är en klinik, med mottagningar i Eskilstuna och Nyköping. På BUP bedrivs ett kvalificerat barn- och ungdomspsykiatriskt bedömnings- och behandlingsarbete. Arbetet sker i tvärprofessionella team med specifik kompetens. Bedömning, vård och behandling sker i nära samverkan med barnet eller ungdomen och familjen.

Kontaktperson vid rekryteringsfrågor:
Anna Fagerlund
Tel: 0155-24 74 79
E-post: anna.fagerlund@dll.se

Verksamhetschefer:
VUP Nyköping/ KSK Johan Hellström
Tel: 0155-24 54 74
VUP MSE-TF Kristina Boström
Tel: 016-10 31 26
jobbahososs@dll.se
www.landstingetsormland.se


Klinik som erbjuder utveckling med både bredd och djup

Landstinget sörmland
David Sterner, ST-läkare, Heléne Hörberg, radiologiskt ledningsansvarig läkare på strålbehandlingen och Evangelos Digkas, ST-läkare.

Onkologkliniken Sörmland är uppdelad i olika specialiteter vilket skapar en stimulerande arbetsmiljö.
– Här finns stora möjligheter både till specialisering och att bygga bred kompetens, säger Heléne Hörberg, radiologiskt ledningsansvarig läkare på strålbehandlingen.

Heléne Hörberg var ST-läkare när hon började på onkologkliniken i Eskilstuna 2007. Efter avslutad ST-utbildning och arbete som specialist i verksamheten är hon idag radiologiskt ledningsansvarig läkare på strålbehandlingen. Varierande arbetsuppgifter i kombination med bra arbetskamrater och kontinuerlig utveckling är viktiga anledningar till att hon stannat kvar på kliniken i alla år.
– Det är också en stor fördel att jobba i en liten stad och slippa pendla. I Eskilstuna går det att ha en aktiv fritid utan att det tar en timme att transportera sig någonstans.
Evangelos Digkas, ST-läkare, nickar instämmande.
– Att jag valde att göra min ST-utbildning här beror främst på att kliniken erbjuder goda möjligheter till forskning. Jag arbetade som molekylärbiolog innan jag slog in på läkarspåret och siktar på att i framtiden dela min tid mellan forskning och klinik. Även det goda geografiska läget spelade stor roll. Staden ligger mitt emellan två stora flygplatser, vilket jag som har mina rötter i Grekland ser som en stor fördel.
Efter fyra år på kliniken vet han att valde rätt plats och klinik.
– Verksamheten erbjuder väldigt bra klinisk träning för oss ST-läkare. Man får jobba brett och bygga upp sin kompetens kring olika cancersjukdomar allt eftersom.

God arbetsmiljö
Även David Sterner har valt att göra sin ST-utbildning på kliniken.
– Det är en utvecklande miljö med bra patientkontakt och möjlighet att utvecklas inom flera olika diagnosgrupper. Verksamheten är också generös med fortbildning, även i form av mer specialinriktade extrakurser.
Landstinget i Sörmland har under senare år satsat en hel del på cancervården och verksamheten bedrivs i nybyggda lokaler med modern teknik. Verksamheten är samlad i en byggnad vilket innebär en ökad möjlighet till samarbete mellan enheterna och en ökad gemenskap i personalgrupperna.
– Vi har en trivsam arbetsplats med god teamkänsla. Det råder inte heller någon brist på sjuksköterskor varken på cytostatikamottagningarna, vårdavdelningen eller strålbehandlingsavdelningen vilket kan tolkas som ett mycket gott betyg till verksamheten, fastslår Heléne Hörberg.

Onkologkliniken Mälarsjukhuset
Onkologkliniken Sörmland är en länsklinik med hela Sörmland som upptagningsområde. Kliniken är uppdelad i olika enheter med vårdavdelning på Mälarsjukhuset, läkar- och cytostatikamottagning på Mälarsjukhuset och Lasarettet i Nyköping samt strålbehandlingsavdelning på Mälarsjukhuset. Kliniken har även en klinisk forskningsenhet.

Onkologkliniken Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna
Tel: 016-10 39 60
www.landstingetsormland.se


Unik vårdcentral med fokus på kunskap

Florim Delijaj, verksamhetschef och specialist i allmänmedicin och Marek Slomski, distriktsläkare och primärvårdsstudierektor för ST och AT i norra Sörmland. Foto: Emelie Otterbeck
Florim Delijaj, verksamhetschef och specialist i allmänmedicin och Marek Slomski, distriktsläkare och primärvårdsstudierektor för ST och AT i norra Sörmland. Foto: Emelie Otterbeck

Vill du göra ST eller arbeta som färdig specialist på en vårdcentral som genomsyras av kunskapsutveckling, där fokus ligger på ledarskap, handledning, utbildning och forskning? Tunafors i Eskils­tuna är en unik satsning på utbildningsvårdcentral som erbjuder nya och spännande sätt att jobba.

Utbildningsvårdcentralen Tunafors startade för 1,5 år sedan med syftet att skapa intresse för att specialisera sig inom allmänmedicin och locka färdiga specialister. Här är inriktningen mot kunskap tydlig i alla led, från fortbildningsplaner och karriärplanering till handledning och ledarskapsfrågor. Det finns också stora möjligheter till forskning.
Idag kan verksamhetschefen och specialisten i allmänmedicin Florim Delijaj konstatera att satsningen varit en framgång som rönt stort intresse. Flera allmänläkare och ST-läkare har anställts och ännu fler är på väg in. Samtidigt har man kunnat reducera antalet hyrläkare från 8 till 2,5 med målet att nästa år vara nere på maximalt en.
– Vi har sett stora positiva förändringar. Vårt sätt att arbeta, med stark betoning på handledning, medarbetarskap och samarbete skapar en miljö där alla medarbetare känner trygghet och det gör i sin tur att fler söker sig hit och vill stanna kvar. Handledning och utbildning löper som en röd tråd genom hela verksamheten, säger han.

Dagliga möten
På Tunafors genomförs utbildningsinsatser varje månad, dels för hela personalen, dels för enbart läkarna. Man har ofta interaktiva möten med andra personalkategorier och alla läkare träffas varje dag.
– Som allmänläkare måste man idag göra allt mer komplicerade medicinska bedömningar och det är väldigt viktigt att få möjlighet att diskutera och ventilera svåra fall med sina kolleger och att ständigt utbilda sig, säger Marek Slomski, distriktsläkare och primärvårdsstudierektor för ST och AT i norra Sörmland.
Marek kom till Tunafors för ett år sedan och han drogs till det pedagogiska arbetet och till att få vara lite av en pionjär för att utveckla primärvården.
– Det är enormt spännande att vara en del av något helt nytt, där vi organiserar oss på ett nytt sätt och verkligen påverkar inriktning och utformning av framtidens primärvård. Här brinner alla för frågor kring handledning, utbildning och kompetensutveckling och det är väldigt roligt att arbeta i en sådan miljö, oavsett om man går ST eller är färdig specialist.
Han får medhåll av Viktor Nilsson som blev färdig med sin grundutbildning 2015 och sedan en månad tillbaka arbetar som ST-läkare på Tunafors. Viktor hade först siktet inställt på radiologi och började sin ST där men saknade patientkontakten. På Tunafors känner han att har hamnat helt rätt.
– När jag skulle söka ST hörde jag mig för och undersökte olika alternativ. Jag fick en enormt positiv bild av Tunafors. Framför allt är det den starka betoningen på handledning, det är det absolut viktigaste för mig. Handledarna här är alltid tillgängliga och man är aldrig ensam. Är det något man vill fråga eller om man behöver få hjälp med en tolkning eller bedömning så får man alltid träffa sin handledare samma dag. Det ger verkligen trygghet i yrkesrollen. Det gäller för övrigt hela kollegiet, alla ställer upp och stöttar varandra och sammanhållningen är väldigt bra, säger Viktor.

Möjlighet att forska
För den som är intresserad av att forska finns också goda möjligheter på Tunafors. Landstinget Sörmland ser mycket positivt på forskning och det finns många möjligheter för såväl specialister som ST-läkare att ägna sig åt forskning vid sidan om det kliniska arbetet och utbildningsverksamheten.
På sikt hoppas man att satsningen kan leda till att det skapas ett kluster för ST inom allmänmedicin på Tunafors och att vårdcentralen blir ett kunskapscentrum för utbildning och utveckling inom allmänmedicin.
Florim framhåller att en viktig framgångsfaktor i Tunafors modell är att man vinnlagt sig om att på djupet förstå allmänläkarens situation och att utifrån detta skapa rätt förutsättningar för en bra arbetsmiljö och effektiv verksamhet.
– Allmänmedicin är en rolig, men svår specialitet. Här har vi resurser för att möta läkarnas behov. Den tryggheten och vår starka sammanhållning är helt avgörande.

Primärvården i Sörmland
Primärvården i Sörmland satsar mycket på att skapa goda förutsättningar för ST-läkare och en fortsatt karriär inom Landstinget Sörmland efter avslutad ST. Ett led i denna satsning är vårdcentralen Tunafors i Eskilstuna, där fokus är på handledning, kompetensutveckling och forskning. Här kan du som är ST-läkare eller färdig specialist i allmänmedicin utvecklas i din karriär under starkt kollegialt stöd och med rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb.
Den landstingsdrivna primärvården inom Landstinget Sörmland har ett brett uppdrag, med 18 vårdcentraler som samlar en rad olika kompetenser. I teamen ingår förutom läkare och sjuksköterskor även bland annat rehab, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och dietister.

Kontakt:
Florim.Delijaj@dll.se
Aina.Nilsson@dll.se

www.landstingetsormland.se

Förbättrad teknik ger spännande jobb för läkare i Sörmland

Anna Ormegard, verksamhetschef och Stefan Elenius, överläkare på enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland. Foto: Berndt-Joel Gunnarsson
Anna Ormegard, verksamhetschef och Stefan Elenius, överläkare på enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland. Foto: Berndt-Joel Gunnarsson

Att arbeta med klinisk fysiologi är som att vara detektiv i medicinens tjänst, säger Anna Ormegard, verksamhetschef inom division medicinsk service vid landstinget Sörmland.

Enheten för Klinisk fysiologi och nukleärmedicin Sörmland är en länsgemensam klinik med verksamhet på bland annat Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Under senare tid har kliniken arbetat hårt för att effektivisera verksamheten.
– Idag har vi mycket kortare väntetider och god tillgänglighet på länets alla tre sjukhus för i stort sett alla undersökningar, säger Anna Ormegard, verksamhetschef.
De senaste två åren har även inneburit stora satsningar på ny teknik.
– Vi har bytt ut alla våra ultraljudsmaskiner för hjärt- och kärlundersökningar. Det har inneburit bättre bilder och därigenom bättre diagnostik samt snabbare undersökningar. Vi har även skapat ett snabbspår för hjärtsviktspatienter där vi gör en förenklad undersökning och infört en förbättrad teknik inom 3D-bildtagning, berättar Anna.

Kliniknära
Stefan Elenius är nybliven överläkare på kliniken.
– Jag gjorde min AT här på Kullbergska sjukhuset och funderade på att bli internmedicinare. Jag har dock alltid varit intresserad av fysiologi, och en dags tjänstgöring på Klinisk fysiologi gav mersmak. Jag började vikariera på kliniken, trivdes väldigt bra och utbildade mig till specialist i klinisk fysiologi.
Det som både Anna och Stefan beskriver som tjusningen med klinisk fysiologi är att det är en funktionsdia­gnostik.
– Det handlar inte bara om bilder, hittar man till exempel en rytmrubbning på patienten måste man prata med kardiologen. Det är hela tiden en interaktion med den kliniska bilden, det är verkligen som att vara detektiv i medicinens tjänst, säger Anna.
Stefan nickar instämmande.
– Vi jobbar med att undersöka kroppens funktioner och detaljer i jakten på ledtrådar. Teknikutvecklingen går väldigt fort och man får hela tiden arbeta med nya metoder i teknikens framkant. Den kombinationen skapar ett spännande jobb som jag verkligen kan rekommendera.


Satsar på larmcentral i egen regi

Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig på Larmcentralen i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig på Larmcentralen i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs

Division medicinsk service omfattar även larmcentral och ambulanssjukvård som drivs i egen regi.

Hans Blomberg arbetade tills för helt nyligen sedan som ambulansöverläkare i Uppsala. Sedan ett par veckor tillbaka återfinns han på Larmcentralen i Eskilstuna där Landstinget Sörmland driver sin egen larmtjänst i samarbete med Region Västmanland och Region Uppsala.
– Jag har det medicinska ledningsansvaret för verksamheten. Viktiga grundstenar är att vi håller hög medicinsk kvalitet och har en bra precision vid utlarmningar där de som behöver ambulans får det och de andra snabbt och effektivt lotsas vidare till rätt vårdnivå.
Att lämna den operativa verksamheten efter mer än 20 år med prehospital vård både på marken och i luften (Hans har sedan millenniumskiftet varit IVA-läkare på ambulanshelikoptern) var inte helt lätt.
– Klart man kan längta lite efter rushen, men här kan jag använda min kunskap och erfarenhet till att utveckla larmtjänsten för framtiden och för kollegorna ute i verksamheten.
Till saken hör att Hans verkligen brinner för området prehospital vård och bland mycket annat både har disputerat inom ämnet och varit med och utvecklat ett digitalt beslutsstöd för sjuksköterskor i larmarbetet.

Stärker patientsäkerhet
Hans påpekar att det idag inte finns några operativa läkare som kan serva ambulanssjukvården 24 timmar om dygnet. Det finns dock planer på att införa denna form av bakjour i Sörmland.
– Larmcentraler i allmänhet behöver en medicinsk kompetenshöjning i form av akutmedicinskt kunniga läkare. Detta är förstås en kostnadsfråga men här är det tre landsting som kan dela på tjänsten och läkarfunktionen kan även vara ett stöd för ambulansens sjuksköterskor ute på fältet.
På sikt hoppas han även att kunna välkomna primärvårdsläkare till verksamheten.
– Att ha primärvårdsläkare på plats stärker patientsäkerheten och ger bättre möjlighet till hjälp på rätt vårdnivå. Inte sällan är de mindre akuta ärendena de mest svårbedömda, i stället för att skicka en ambulans kan vi hänvisa patienten till att själv söka primärvård alternativt skicka en distriktsläkare som kan slutvårda patienten i hemmet. Något som underlättar för patienten och kan minska belastningen både på akutmottagningen och den slutna sjukhusvården, fastslår Hans.

Landstinget Sörmland – Division medicinsk service
Division medicinsk service omfattar bland annat sjukvård på vårdplatsenheterna samt akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården. Inom divisionen bedrivs även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, radiologi, klinisk fysiologi och laboratoriemedicin.

Landstinget Sörmland
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se

Landstinget Sörmland genomför storsatsning på vård av äldre i hemmet

Bo Rejbrand, geriatriker på vårdcentralen Linden i Katrineholm. Foto: Andreas Sander
Bo Rejbrand, geriatriker på vårdcentralen Linden i Katrineholm. Foto: Andreas Sander
I Sörmland har landstinget under en längre tid genomfört en mängd olika satsningar på vården av äldre och hemsjukvård för att stå väl förberedda på att möta behoven hos de allt fler äldre svenskarna. Insatserna har gett resultat över förväntan och landstinget söker nu nya och fler medarbetare.

Aina Nilsson, divisionschef för primärvården.
Aina Nilsson, divisionschef för primärvården.
Att äldre och kroniskt sjuka vårdas i hemmet blir allt vanligare, vilket ställer vården inför nya utmaningar och förändrade förutsättningar. Då landstinget byggde upp modellen för hälsovalet under 2009 var dessa utmaningar i centrum för utförliga dialoger kring hur regionen lämpligast skulle kunna tillgodose sina invånares behov. En av de som var delaktiga i arbetet är divisionschef för primärvården, Aina Nilsson, som har varit verksam inom landstinget i Sörmland i många år.
– Primärvården har alltid haft läkaransvar för hemsjukvården och det har varit en kärnfråga hur vi bäst tar det ansvaret. I takt med att fler och fler äldre vårdas utanför sjukhusen har det blivit allt tydligare att det finns många fördelar med hemsjukvård, såvida patienten inte är i direkt behov av sjukhusens kompetenser och resurser.
Förutom att hemsjukvård sparar resurser och minskar belastningen på sjukhusen och deras personal finns det också många studier som visar att gamla och multisjuka drar stora fördelar av att kunna få vård hemma. Mot den bakgrunden har landstinget genomfört flera viktiga insatser.
– Detta är inget tidsbegränsat projekt utan en inriktning som genomsyrar vården i hela Sörmland och som har resulterat i flera effektiva initiativ, till exempel fler geriatriker, fler allmänläkare och en seniormottagning med ett team som är specialinriktat på vård av äldre i Oxelösund. Vi avser att etablera sådana team på fler platser i regionen och jag är övertygad om att de kommer att utgöra en viktig del av primärvårdens framtid, säger Aina.

Spännande och utmanande
I Katrineholm är det geriatrikern Bo Rejbrand som överinser det geriatriska arbetet på såväl vårdcentral som särskilda boenden och hela hemsjukvården. Han har arbetat inom vården i Sörmland i dryga tio år, men när regionen började satsa mer aktivt på vård av äldre accepterade han det geriatriska uppdraget vid vårdcentralen Linden i Katrineholm.
– Man lär sig oerhört mycket av att arbeta med äldre och jag kände att jag ville dra nytta av de kunskaperna och erfarenheterna. Geriatrik är en bred specialisering; många gånger agerar jag stöd åt exempelvis sjuksköterskorna, andra utför jag planerade hembesök, ordinerar behandlingar eller genomför demensutredningar eller brytpunktssamtal.
Bos uppdrag är omfattande, men han betonar att han trivs väldigt bra. Då han hade slutfört sin specialistutbildning till geriatriker 2015 fick han en mängd erbjudanden, men valet föll trots allt på Katrineholm.
– Stämningen här är öppen och engagerad. Vi jobbar i väldigt kompetenta och tighta team med olika professioner, allt ifrån sjukgymnaster och arbetsterapeuter till sjuksköterskor och undersköterskor.
En stor del av Bos arbete utförs i samverkan med andra professioner eller med patienter och anhöriga. Många gånger behöver han tänka utanför ramarna och använda sin fantasi för att hitta lämpliga lösningar.
– Det är ett spännande och utmanande arbete som kräver bra kommunikation över professionsgränserna. Eftersom många äldre är multisjuka behöver behandlingar utformas i samråd med till exempel kirurger, infektionsläkare, psykiatriker och många andra. Man utbyter erfarenheter och lär sig oerhört mycket, betonar han.

Johan Samuelsson, allmänmedicinare och Anders Ericsson, geriatriker på vårdcentralen i Oxelösund. Foto: Marie Linderholm
Johan Samuelsson, allmänmedicinare och Anders Ericsson, geriatriker på vårdcentralen i Oxelösund. Foto: Marie Linderholm
Kunskaper om hela vårdkedjan
På vårdcentralen i Oxelösund har det som Aina Nilsson nämnde inrättats landstingets första seniormottagning. Allmänmedicinaren Johan Samuelsson och geriatrikern Anders Ericsson är två av de läkare som driver mottagningen, men de berättar att det snarare rör sig om ett arbetssätt än en konkret mottagning. Anders poängterar att geriatriken har ändrat karaktär under det senaste decenniet och att det har lett till nya villkor för såväl läkare som patienter.
– Det finns idag färre vårdplatser vilket medför kortare vårdtider och mindre utrymme för allmän geriatrisk vård på sjukhusen. Istället har fokus hamnat på specifika inriktningar, såsom strokerehabilitering, palliativ vård eller akut geriatrik. Geriatrik i öppen vård har därför nu också blivit en del av primärvården.
På mottagningen finns ett djupt engagemang för vård av äldre och Johan betonar att det är ett omväxlande arbete som gör stor nytta.
– Geriatrik kräver omfattande kunskaper om hela vårdkedjan, inklusive mediciner, behandlingsmetoder, diagnoser och interaktioner. Ofta är de äldre väldigt sjuka och det händer att behandlingar gör mer skada än nytta, så då gäller det att våga prova nya grepp. Därför är det viktigt att hålla sig à jour, vilket är en rolig utmaning.
Han får medhåll av Anders, som förklarar att äldre har andra fysiska förutsättningar och ofta har flera sjukdomar som interfererar med varandra, vilket skapar en komplexare sjukdomsbild.
– Förutom att vi tar emot patienter öga mot öga agerar vi ofta konsulter när problem uppstår. Det sparar tid och medför att vi har ett större utrymme för att ge utförlig och relevant information till såväl de anhöriga som de äldre själva. Det är dock inte alltid vi läkare som är navet i detta, utan många spörsmål hanteras av andra professioner och specialister i vårt team, såsom kuratorer, apotekare eller arbetsterapeuter.

Kvalitetshöjande insatser
Teamet sparar även mycket tid på att ha en erfaren seniorsjuksköterska som hanterar första kontakten med de som hör av sig till vårdcentralen. Johan konstaterar att det skapar en trygg kontinuitet för patienterna samtidigt som det frigör tid för seniorteamet att ägna tid åt mer komplicerade situationer.
– Det är ett effektivt sätt att arbeta. Man undviker risken för att patienter går vilse i vården och har bra möjligheter att följa upp och erbjuda stöd. Det är en kvalitetshöjning.
Målet är att starta fler seniorteam i regionen och både Johan och Anders är övertygade om att vårdcentralen även fortsättningsvis kommer att ha en viktig funktion i kombination med hemsjukvården.
– Till syvende och sist handlar det om att hitta rätt insatser för rätt patient och då gäller det att utforska alla tillgängliga lösningar. Seniorteam är en viktig del av det arbetet, säger Johan.

Anna Krakowska, distriktsläkare, Susanne Rehn Svensson, verksamhetschef och Micke Rizell, geriatriker på vårdcentralen i Trosa. Foto: Christian Boo
Anna Krakowska, distriktsläkare, Susanne Rehn Svensson, verksamhetschef och Micke Rizell, geriatriker på vårdcentralen i Trosa. Foto: Christian Boo
Utnyttjar kompetensen optimalt
Även i Trosa har satsningen på geriatrik medfört stora förbättringar. På vårdcentralen arbetar veteranen Micke Rizell, som under sina 30 år som läkare och geriatriker på universitetssjukhuset i Örebro har riktat in sig på att förbättra och vidareutveckla vården för äldre och multisjuka.
– Det är stor skillnad att arbeta på vårdcentral jämfört med på sjukhus. Man får lära sig helt andra saker och här utnyttjas min kompetens optimalt; jag sköter en hjärtsviktsmottagning, är ansvarig för alla seniorboenden, för hemsjukvården, demensutredningar, diabeteskontroller, årskontroller och utredningar. Jag får verkligen lära känna patienterna och deras behov, vilket är fantastiskt roligt, säger han.
Kollegan och distriktsläkaren Anna Krakowska kom till Sverige från Polen 2002. Under sin kompletterande utbildning på Nyköpings lasarett fick hon chansen att knyta kontakter och bygga nätverk, något som har spelat stor roll även under hennes fortsatta arbete. Nu brinner hon för att rekrytera fler läkare till Trosa.
– Liksom på många andra håll är vi i stort behov av fler läkare och jag skulle verkligen rekommendera vårdcentralen i Trosa. Här finns utmärkta arbetsvillkor och stämningen är väldigt positiv. För oss är det viktigt med kontinuitet, inte bara för patientsäkerheten utan för hela personalgruppen.

Nytänkande idéer
Ett viktigt steg för att rekrytera och behålla läkare är det tydliga fokus på ST-handledning som finns på vårdcentralen och det är inte ovanligt att läkarna kommer tillbaka efter att de utexaminerats.
– Vi har ett ökat fokus på teamarbete och många nytänkande idéer som lockar nya läkare, till exempel kring beteendemedicinska arbetssätt eller utvecklade rutiner vid lättakutarbete. Vi lägger också stor tyngd vid förebyggande hälsovård och vid att stötta patienter i deras förändringsarbete.
Både Anna och Micke återkommer flera gånger till patientsäkerhetsfrågor och beskriver hur fortbildning och kunskapsutbyte är viktiga aspekter vad gäller att hålla en hög och jämn vårdkvalitet.
– Vi arbetar aktivt med att identifiera åtgärder och förändringar som kan förbättra både arbetsmiljö och behandlingsmetoder. Förutom att regionen lägger stora resurser på fortbildning för personalen lär vi oss också mycket av varandra. Dessutom har vi olika flödesteamgrupper vars uppgifter kretsar kring hur vi kan förbättra rutiner och få till ett smartare arbetssätt. Det finns mycket kvar att utveckla, avslutar de.

Primärvården, Landstinget Sörmland
Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om att arbeta mot ett gemensamt mål. För att kunna utveckla en vård som möter behoven hos dagens medborgare och patienter behöver formerna för vården utvecklas. Detta måste ske i samarbete med inte minst länets kommuner och andra aktörer. Fokus på vården kommer framöver att förflyttas utanför sjukhusen och den kommer att organiseras med utgångspunkt från ett Sörmlandsperspektiv.

Intresserad av jobb eller information? Välkommen att kontakta:
Aina Nilsson
Divisionschef Primärvård
Landstinget Sörmland
E-post: aina.nilsson@dll.se
Tel: 070 66 37101

Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Tel. vxl: 0155-24 50 00
E-post: landstinget.sormland@dll.se
www.landstingetsormland.se

www.landstingetsormland.se

Sörmland storsatsar på akutläkare

Rasmus Strandmark, ST-läkare, Olof Rydin, akutläkare och studierektor för ST-utbildningen i akutsjukvård och Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på Akutkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Rasmus Strandmark, ST-läkare, Olof Rydin, akutläkare och studierektor för ST-utbildningen i akutsjukvård och Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på Akutkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Foto: Pierre Pocs
Sjukvårdens akutmottagningar bemannas vanligtvis av läkare med skilda specialiteter. I Landstinget Sörmland har man valt en annan väg. Här utbildas egna akutläkare som ska förstärka akutmottagningarna på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

– En akutläkare kan hantera alla patienter på akutmottagningen vilket skapar ett bättre flöde i verksamheten. En stor fördel är också att de rent organisatoriskt tillhör akuten och kan vara med och utveckla verksamheten framåt, säger Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på Akutkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Med fasta akutläkare avlastas även övriga läkare på sjukhuset.
– Fler akutläkare innebär på sikt att kirurg-, ortoped- och medicinläkarna kan arbeta mer på sina respektive kliniker, vilket gynnar både medarbetare och patienter, konstaterar Birgitta Barkne Nilsson.
Olof Rydin var, när han började arbeta på Nyköpings lasarett för fyra år sedan, Sörmlands förste akutläkare. Idag är han också studierektor för den ST-utbildning i akutsjukvård som är en viktig del av landstingets satsning.
– Akutläkare är en av de nya basspecialiteterna i Sverige och det är väldigt roligt att få vara en del av den utvecklingen.

Många fördelar
ST-läkaren Rasmus Strandmark var bland de första att välja den nya specialistinriktningen i akutsjukvård, ett val han inte ångrat.
– Det är spännande att vara med och bygga något helt nytt, en fantastisk möjlighet som radikalt förändrat min syn på modern akutsjukvård och hur den ska bedrivas.
Om fem år räknar han med att vara färdig specialist.
– Inlärningskurvan pekar spikrakt uppåt, det finns otroligt mycket att lära sig och här på kliniken finns alla möjligheter att utvecklas till en verkligt bra akutläkare. Om fem år kommer jag att vara en mycket glad och positiv nybliven specialist som står redo att engagera mig i den vidare utvecklingen av akutvården på sjukhuset.
Olof Rydin påpekar att ST-utbildningen är en satsning som framförallt kommer att bära frukt på lite längre sikt.
– För patienterna innebär det att akutmottagningen kommer att ha en specialist på plats alla veckans sju dagar som är ansvarig för deras vård, en stor fördel som med all sannolikhet kommer att innebära kortare tid till diagnos och snabbare insatt behandling.

Akutmottagningarna, Landstinget Sörmland
Som medarbetare inom Landstinget Sörmland är du en del i ett stort och viktig arbete mot målet – Sveriges friskaste län.
Din personliga utveckling hänger tätt ihop med Landstinget Sörmlands utveckling. Det är tillsammans vi får saker att hända. Vi står för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Välkommen att jobba hos oss!

Landstinget Sörmland
Repslagaregatan 19
611 88 Nyköping
Tel: 0155-24 50 00
www.landstingetsormland.se

www.landstingetsormland.se