Etikettarkiv: Psykiatri

Snabb utveckling och valmöjligheter i psykiatrin

Martin Hultén, psykiatriker och chefläkare på enheten för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel i Region Skåne.

För läkare som öppnar dörren till den psykiatriska specialiteten öppnas samtidigt en hel värld av möjligheter. Psykiatrin är mångfasetterad och behovet av psykiatriker är och förblir stort. Möjligheten att kombinera klinik och forskning är goda och valmöjligheterna många.

En gemensam nämnare för all psykiatrisk vård är möjligheten att betrakta patienten ur ett biologiskt, psykiskt och socialt perspektiv.
– Situationen i psykiatrin är för tillfället relativt ansträngd på grund av personalbrist. Många verksamheter har svårt att hålla vårdavdelningar i gång och vårdplatser öppna, i synnerhet under sommaren. Det råder fortfarande en viss brist på psykiatriker, även om antalet nya psykiatriker har ökat på senare år, säger Martin Hultén, psykiatriker och chefläkare på enheten för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel i Region Skåne. Han är även ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen och sammankallande i Nätverket för chefläkare i psykiatrin.

Kraftigt ökat söktryck till BUP
Han anser att psykiatrin som verksamhet har kommit relativt lindrigt undan under pandemiåren. I början av pandemin såg området inget direkt ökat söktryck, medan man under det andra året såg ett mer normaliserat söktryck till de flesta verksamheter, med undantag av BUP där söktrycket på senare år har ökat kraftigt. Ökningen följer, enligt Martin Hultén, ett långsiktigt nationellt mönster av ökad psykisk ohälsa bland barn och unga.
– Antalet digitala patientkontakter ökade självklart även i psykiatrin under pandemin. I synnerhet öppenvårdsbesök, främst uppföljnings- och återbesök, har med framgång gjorts digitalt, säger han.

”Det somatiska och biologiska perspektivet är helt centralt att ha med sig i det dagliga arbetet som psykiatriker.”

Dynamiskt fält med forskning
En av de faktorer som fick Martin Hultén att utbilda sig till psykiatriker var möjligheten att få fördjupa sig i hur den mänskliga hjärnan fungerar, att få studera mänskligt beteende och att kunna verka i ett dynamiskt fält som präglas av intensiv forskning och många nya genombrott i form av innovativa behandlingar.
Psykiatriker erbjuds en mångfald av valmöjligheter. De kan arbeta inom vuxenpsykiatrin, BUP, beroendevården eller rättspsykiatrin. Öppen- eller slutenvård är ytterligare alternativ och möjligheterna att kombinera klinik och forskning är goda. Psykiatriker kan dessutom fortsätta utvecklas under hela sin karriär genom olika subspecialiteter, som psykosvård, ångestsjukdomar eller affektiva sjuk­domar.

Tid till samtalet
– Läkare som väljer att specialisera sig inom psykiatri lämnar inte den somatiska aspekten av läkaryrket. Det somatiska och biologiska perspektivet är tvärtom helt centralt att ha med sig i det dagliga arbetet som psykiatriker eftersom många biologiska sjukdomar har psykiska implikationer. Som psykiatriker har man förmånen att betrakta patienten utifrån ett helhetsperspektiv som inkluderar social, biologisk och psykisk hälsa. I psykiatrin finns dessutom ofta mer tid till samtalet och mötet med patienten. Just samtalet är ju ett av våra viktigaste verktyg, avslutar han.

Modernt sätt att jobba integrerat

Mathias Sjöberg, överläkare på beroendeteamet och mottagningsteamet och Charlotta Munck, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på psykiatri och beroendemottagningen på Tiohundra. Foto: Mia Lewell
Mathias Sjöberg, överläkare på beroendeteamet och mottagningsteamet och Charlotta Munck, överläkare och medicinskt ledningsansvarig på psykiatri och beroendemottagningen på Tiohundra. Foto: Mia Lewell

Med ett nytt och verklighetsnära sätt att arbeta, där både vuxenpsykiatri och beroendeproblematik finns på samma enhet, jobbar Psykiatri- och beroendemottagningen inom vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje individanpassat för både patienter och medarbetare.

Charlotta Munck, överläkare och medicinskt ledningsansvarig samt chef för enheten, ser stora fördelar med att det för patienten bara är en väg in, oberoende av problematik man söker för.
– Här möts de sedan av olika specialiserade team beroende på vilken hjälp de behöver. Att vi har olika expertis samlade under samma tak gör att patienterna tillfälligt kan byta vårdteam. Hade vården varit uppdelad på olika kliniker hade det varit betydligt svårare med sådana förflyttningar. Här kan vi jobba med helheten, med de problem som faktiskt finns.

Typ av vårdbehov kan variera
Det är inte ovanligt att de upptäcker att patienter som vårdas inom den psykiatriska delen har underliggande beroendeproblematik.
– Då kan vi under en period flytta den patienten till vårdteamet för beroendeproblematik och rikta behandlingen mot beroendesjukdomen innan de sedan kommer tillbaka till något av de mer psykiatriskt inriktade behandlingsteamen, berättar Mathias Sjöberg, överläkare på beroendeteamet och mottagningsteamet.
Den nära samverkan mellan de olika vårdteamen är mycket uppskattad av alla medarbetare som upplever att de breddar sin kompetens, lär av varandra och får nya kunskaper, samtidigt som de gör stor nytta för patienten.
– Den kombinerade vårdformen är ett av skälen till att jag sökte mig hit och det gör mycket gott inombords att märka hur bra det fungerar. Jag uppskattar också mycket det lösningsorienterade förhållningssättet vi har här, som både handlar om att möta patientens behov och att underlätta arbetet för medarbetarna, fortsätter han.

Hög tillgänglighet
Att mottagningen ligger i Norrtälje är en stor fördel av flera skäl.
– Vi märker tydligt av den mindre stadens alla fördelar, det är nära till allt och alla. Samverkan med myndigheter och kommunala enheter som biståndsenheten och missbruksenheten fungerar verkligen bra. Inställningen överallt är att detta löser vi. Norrtälje ligger också på bekvämt pendlingsavstånd från Stockholm, det går direktbussar hit, så det är inga problem att ta sig hit vare sig för patienter eller medarbetare, förklarar Charlotta Munck.

Psykiatri- och beroende­mottagningen Tiohundra

På Tiohundras vuxenpsykiatriska mottagning är vuxenpsykiatrin och beroendevården integrerade. Det genererar goda behandlingsresultat och en utvecklande arbetsmiljö.
Vårdbolaget Tiohundra ägs av Region Stockholm och Norrtälje kommun. Med sjukvård och omsorg i samma företag är Tiohundra unikt i Sverige.

www.tiohundra.se

Lyckat skifte från region till WeMind

Mats Ek, överläkare på WeMind Tyresö. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mats Ek, överläkare på WeMind Tyresö. Foto: Gonzalo Irigoyen

Efter att ha arbetat i många år som psykiatriker i region Stockholm var Mats Ek redo för nya utmaningar. Sedan drygt två år tillbaka är han överläkare på WeMind, en av Sveriges största privata vårdgivare inom psykiatrin. Ett tydligt avgränsat läkaruppdrag, korta beslutsvägar och ett välfungerade systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att han trivs.

– Jag anser generellt sett att WeMind är en bra arbetsgivare för psykiatriker. Det märks verkligen att de månar om sina medarbetare. Här har jag som läkare ett tydligt avgränsat uppdrag med en överskådlig arbetsbelastning. Jag behöver inte täcka upp för andra eller ständigt få fler arbetsuppgifter på min agenda. Det känns väldigt bra, säger Mats Ek, överläkare på WeMind Tyresö.
Ytterligare en faktor som han uppskattar med WeMind är det decentraliserade ledarskapet, vilket ger korta beslutsvägar.
– Om jag har förbättringsförslag eller idéer på saker och ting som jag vill genomföra kan jag diskutera det med verksamhetschefen på min mottagning. Hon har ett fullständigt budgetansvar och därmed också mandat att fatta beslut om exempelvis nysatsningar. Vägen från idé till verklighet blir naturligtvis betydligt kortare när de inte behöver passera igenom flera chefsled, säger Mats Ek.

Vill du också jobba som läkare på WeMind? Klicka här för att läsa mer

Förbättra psykiatrisk vård
WeMind drivs utifrån visionen att bidra till en psykiatri där man som patient och anhörig kan vara säker på att vårdinsatserna håller världsklass. Ambitionen är att ge så bra psykiatrisk vård som möjligt till så många som möjligt för varje skattekrona. Den tydliga värdegrunden och visionen att förbättra den psykiatriska vården tilltalar Mats Ek.
Systematiskt kvalitetsarbete och standardiserade vårdprocesser är viktiga hörnstenar i WeMinds verksamhet. Det förenklar bland annat det praktiska arbetet på mottagningarna.
– Jag har följt upp behandlingar även hos mina tidigare arbetsgivare, men inte på samma systematiska sätt som på WeMind. Det finns ett tydligt behov av mer kvalitetsuppföljning i psykiatrin, det bör vara lika självklart som i den somatiska vården. WeMind har kommit långt i arbetet med att exempelvis följa upp behandlingseffekter och att tillämpa standardiserade vårdprocesser för olika psykiatriska diagnoser, säger Mats Ek.

WeMind

WeMind är en av Sveriges största privata leverantörer av psykiatrisk vård. Idag ansvarar WeMind för delar av öppenvårdspsykiatrin i fyra regioner: Västra Götaland, Region Stockholm, Region Skåne och Uppland. WeMind har sammanlagt 17 mottagningar med 450 anställda och drygt 23000 pati­enter under behandling årligen. Vår ambition är att skapa de mest attraktiva vårdmiljö­erna för anställda och patienter och att leverera bättre vårdresultat och vårdupplevelse än någon annan.

www.wemind.se

Var med och forma framtidens psykiatri

Anna-Karin Drewsen, Helen Strandberg Mårtensson och Annika Söderberg är överens om att det tydliga patientfokuset är något som utmärker psykiatrin i Region Västernorrland. ”Dessutom har vi en politisk ledning som satsar på psykiatrin”, säger Helen Strandberg Mårtensson. Foto: Anna-Clara Eriksson
Anna-Karin Drewsen, Helen Strandberg Mårtensson och Annika Söderberg är överens om att det tydliga patientfokuset är något som utmärker psykiatrin i Region Västernorrland. ”Dessutom har vi en politisk ledning som satsar på psykiatrin”, säger Helen Strandberg Mårtensson. Foto: Anna-Clara Eriksson

Psykiatrin i Region Västernorrland är inne i en spännande utvecklingsfas. Tillsammans med kompetenta och engagerade kollegor har du möjlighet att utforma framtidens psykiatriska vård.

I januari i år började Helen Strandberg Mårtensson sin anställning som verksamhetschef inom Region Västernorrlands specialistpsykiatri. Det första hon slogs av var hur hög kompetensen var bland kollegorna och hur sammanhållen vården var.
– Strukturerna är satta och alla i hela länet arbetar mot samma mål. Jag kände direkt att det är ju här jag vill vara, säger hon.
Den psykiatriska vården i regionen genomgår just nu stora förändringar. Barn- och ungdomspsykiatrin har omorganiserats och ska få nya vårdplatser, det skapas en helt ny beroendeverksamhet och det storsatsas på nära vård genom specialistpsykiatriska omvårdnadsteam, SPOT.
– Det sker just nu en stor utveckling och vi gör någonting nytt vilket är väldigt spännande. Möjligheterna att vara med och påverka vården är stora, säger Anna-Karin Drewsen, verksamhetsutvecklare för vårdområde psykiatri habilitering i Region Västernorrland.

Nära vård i hemmet
Satsningen på SPOT infördes redan 2017 i Sollefteå och är en mellanvårdsform där glappet mellan slutenvård och öppenvård överbryggs. Kontakten med patienterna sker genom hembesök, telefonsamtal och digitala möten.
– Våra SPOT-team aktualiseras via öppen- och slutenvården och kan ge extra stöd i hemmet vid försämring. Även heldygnsvården kan kortas ner och med stöd från teamet kan patienterna få komma hem tidigare till sitt vanliga sammanhang. Vårdtiderna är kortare, patienternas anhöriga nås på ett helt annat sätt och patienterna själva har större möjlighet att påverka sin vård, säger Anna-Karin Drewsen och berättar att erfarenheterna från satsningen har varit väldigt positiva.
Förra året infördes SPOT, som ligger i linje med Nära vårdreformen, även i Örnsköldsvik och nu är det dags för regionens södra delar att få tillgång till vårdformen.

Framtidens BUP
Också barn- och ungdomspsykiatrin genomgår spännande förändringar. Tidigare har det saknats vårdplatser som har varit anpassade för barn och unga. Nu är planeringen i full gång för en renodlad BUP-avdelning med fem vårdplatser.
I våras startade även den nya verksamheten Barn- och ungdomsentrén. Syftet med första linjeverksamheten är att möta barn och ungdomar i ett tidigt skede för att förebygga och motverka psykisk ohälsa.
Arbetet på BUP utvecklas ständigt och specialiseringen är pågående. Ett av målen är att BUP ska kunna erbjuda högspecialiserad vård till unga som har ätstörningar.
– Att få vara med på den här resan är både spännande och utvecklande, säger Annika Söderberg som är ny enhetschef och läkarchef vid BUP mottagning 1.

Kompetensutveckling och forskning
Annika Söderberg har tidigare arbetat inom vuxenpsykiatrin. Det hon tycker är utmärkande för psykiatrin inom Region Västernorrland är de satsningar som görs på medarbetarna.
– Vi har en ledning inom både vuxen- och barnpsykiatrin som lyfter medarbetarna utifrån deras behov och önskemål, säger Annika Söderberg och berättar att det satsas stort på kompetensutveckling i form av utbildningar, kurser och konferenser.
Utöver satsningarna på utbildning finns det stora möjligheter för läkare som är intresserade av forskning. Psykiatrin är kopplad till Umeå universitet och inom BUP och ätstörningsvården finns det en lektor och flera doktorander. Kliniken har även ansökt om att få bedriva nationell högspecialiserad vård.

Satsning på beroendevård
Det är inte enbart BUP, forskning och SPOT det satsas på. Psykiatriska kliniken ligger i startgroparna för att bygga upp en helt ny beroendeverksamhet. Verksamheten kommer att bestå av både planerad och halvakut verksamhet genom SPOT. En sådan verksamhet har saknats tidigare. När den nu utformas är det patienternas behov som ligger i fokus.
Just klinikens fokus på patienterna är ytterligare något som Helen Strandberg Mårtensson tycker är utmärkande för psykiatrin i Region Västernorrland.
– Det är en sådan oerhörd värme och ödmjukhet runt patienterna. Medarbetarna går genom eld och vatten för deras skull, säger hon.

Är du intresserad av att jobba med psykiatri i Västernorrland? Kontakta någon av våra enhetschefer nedan.


Kristina Nordén
Läkarchef
070-211 08 47
kristina.norden@rvn.se

Marie-Louise Karlsson
SPOT Sollefteå
070-170 55 41
marie.louise.karlsson@rvn.se

Daniel Zart
Sollefteå
073-076 75 23
daniel.zart@rvn.se

Jens Tågestad
Kramfors
070-218 81 25
jens.tagestad@rvn.se

Eva Digas
Härnösand
076-143 78 05
eva.digas@rvn.se

Amanda Englund
Örnsköldsvik
073-274 23 19
amanda.englund@rvn.se

Anna Joald
SPOT Örnsköldsvik
073- 085 12 69
anna.joald@rvn.se

Björn Olsson
Avd 7
070-190 44 42
bjorn.olsson@rvn.se

Mattias Lindgren
Avd 50/Psykos
073-274 23 23
mattias.lindgren@rvn.se

Theresa Nordström
Avd 51
073-275 33 58
theresa.nordstrom@rvn.se

Kristine Lokrantz
NPA
073- 842 58 18
kristine.lokrantz@rvn.se

Ingbritt Lind
Avd 52A
073-274 29 04
ingbritt.lind@rvn.se

Maria Hellzén
Avd 52B
073-274 29 03
maria.hellzen@rvn.se

Marika Vikström
Affektiva A
070-190 76 31
marika.vikstrom@rvn.se

Anna Edblom
Affektiva B
072 450 16 86
anna.edblom@rvn.se

Tomas Almroth
Psykiatriska akutmottagningen
076-141 30 25
tomas.almroth@rvn.se

Jon Liedegren
LARO
072-541 56 69
jon.liedegren@rvn.se


Barn- och ungdomspsykiatrin


Johanna Blomqvist
BUP mellanvård
073-841 45 24
johanna.blomqvist@rvn.se

Johanna Hedman
BUP-mottagning Sollefteå
073-801 16 45
johanna.hedman@rvn.se

Patrik Järnberg
BUP-mottagning Örnsköldsvik
073-077 60 25
patrik.jarnberg@rvn.se

Tomas Löfdahl
BUP NP-mottagningen Sundsvall
070-190 30 86
tomas.lofdahl@rvn.se

Anna Alfredsson
BUP-mottagning 2 Sundsvall
073-673 75 96
anna.alfredsson@rvn.se

Annika Söderberg
BUP-mottagning Sundsvall
076-118 93 84
annika.soderberg@rvn.se

Region Västernorrland – Psykiatri

Psykiatrin i Region Västernorrland
Länssjukvård psykiatri och habilitering samordnar länssjukvården för vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt habilitering i Region Västernorrland. Länssjukvårdsverksamheterna bedrivs vid tre sjukhus: Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, och vid ett antal mottagningar som är förlagda till flera orter i länet. Området har cirka 700 anställda.
Länsverksamhet psykiatri har för sin verksamhet ett upptagningsområde som omfattar Västernorrlands län med sju kommuner. Öppenvårdsmottagningar finns på fem orter: Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Heldygnsvård finns i Sundsvall. Därtill finns SPOT som erbjuder psykiatrisk sjukvård i hemmet. BUP finns i Sundsvall, Sollefteå, Härnösand Örnsköldsvik och Ånge.

www.rvn.se

Integrerad vuxenpsykiatri och beroendevård gör skillnad

Charlotta Munck, överläkare, medicinskt ledningsansvarig och enhetschef vid Psykiatri- och beroendemottagningen på vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje. Foto: Mia Lewell

Vuxenpsykiatrin och beroendevården är normalt separata verksamheter. I en verksamhet där vuxenpsykiatri och beroendevård är integrerade finns det bättre möjligheter att adressera underliggande psykiska besvär med koppling till beroendeproblematik.

– En integrerad beroendevård och vuxenpsykiatri främjar en nära samverkan mellan läkare, sjuksköterskor och övriga teammedlemmar, säger Charlotta Munck, över­läkare, medicinskt ledningsansvarig och enhetschef vid Psykiatri- och beroendemottagningen på vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje.
Det integrerade professionsöverskridande arbetssättet som ger en helhetssyn på patienten och problembilden bidrar, enligt Charlotta Munck, till att göra beroendevården attraktiv för läkare. Ett sådant arbetssätt minskar också risken att viktiga aspekter av en patients problembild faller mellan stolarna.

”Vuxenpsykiatri och beroendevård är otroligt dynamiska arbetsområden.”

Nya behandlingsmodeller
– En annan faktor som stärker beroendevårdens attraktivitet bland läkare är att det bedrivs mycket forskning och utvecklas nya behandlingsmodeller för personer med beroendesjukdom. Det tydliggör att det faktiskt är en sjukdom som påverkar hjärnan och som kan behandlas med psykologiska, medicinska och sociala metoder, säger Charlotta Munck.

Dynamiska arbetsområden
Som läkare har man alltid utvecklingsmöjligheter. Det kliniska arbetet är utmanande och stimulerande. Vår mottagning är en sammanslagning av beroende och psykiatri vilket är en möjlighet och en utmaning för oss som läkare. Möjligheten att ge patienterna en god och säker vård ökar när vi ser hela patienten och kan utreda och behandla de olika svårigheterna som en patient kan brottas med.
– Vuxenpsykiatri och beroendevård är otroligt dynamiska arbetsområden där kunskapsmassan växer i snabb takt. Som läkare i dessa verksamheter kan man verkligen göra skillnad för individens livssituation. Man arbetar dessutom ofta brett med olika typer av patienter med varierande problematik, vilket i sig ger goda förutsättningar för kontinuerlig professionell utveckling, säger Charlotta Munck.
Tiohundra har en FOUU-I-enhet som driver utveckling och innovation framåt inom många olika områden.

Rättspsykiatrin rehabiliterar tillbaka till samhället

Ola Broström, chefsöverläkare samt specialist i psykiatri och rättspsykiatri i Region Stockholm.

Läkare inom rättspsykiatrin fungerar som spindeln i nätet och har en nyckelroll för patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård. Läkare i den rättspsykiatriska vården ges möjlighet att följa sina patienter under en längre tid med huvuduppgiften att återrehabilitera individen tillbaka till samhället.

– Som chefsöverläkare ansvarar jag för att den rättspsykiatriska vården bedrivs på ett rättssäkert sätt. Jag trivs med att arbeta med svårt sjuka patienter och betraktar det som ett privilegium att få inblick i de faktorer som drev patienten att begå den brottsliga gärningen. Det är mycket intressant och givande att följa patientens utveckling under en längre tid. Efter insatt behandling kan många patienter på sikt skrivas ut till en bra tillvaro i samhället med både fungerande boende och sysselsättning, säger Ola Broström, chefsöverläkare samt specialist i psykiatri och rättspsykiatri i Region Stockholm.

”Det är mycket intressant och givande att följa patientens utveckling under en längre tid.”

Följer långsiktig utveckling
Huvudinriktningen i vården av patienter som överlämnats till rättspsykiatrisk vård är att de ska återrehabiliteras till samhället. I det arbetet fyller läkare en nyckelroll eftersom de, i samråd med Förvaltningsrätten, beslutar om olika åtgärder.
– En av mina drivkrafter är möjligheten att följa patientens utveckling under en längre tid. Många av våra patienter har tidigare genomgått psykiatrisk vård under kortare perioder. Hos oss kan vi arbeta mer långsiktigt och ge patienten en reell möjlighet att fungera i samhället efter utskrivningen, säger Ola Broström.

Befinner sig i paradigmskifte
För att arbeta som överläkare i rättspsykiatrin krävs specialistutbildning i psykiatri. Många läkare väljer att bli dubbelspecialist genom att även utbilda sig till specialist i rättspsykiatri parallellt med sin tjänstgöring, men det är inget krav.
– Lyhördhet, en humanistisk människosyn och en vilja att lyssna på patientens berättelse och försöka förstå faktorerna bakom det begångna brottet är viktiga egenskaper för läkare i vår verksamhet. Man måste kunna se människan bakom brottet, säger Ola Broström.
Rättspsykiatri är ett område som för närvarande befinner sig i ett paradigmskifte då man i ökad utsträckning involverar patienten och närstående att vara delaktiga i rehabiliteringsprocessen.
– Vårdprocessen präglas numera av en ökad transparens där patienten tar en mer aktiv roll i vårdplaneringen och arbetet med att nå olika delmål i rehabiliteringsprocessen. På senare år genomförs också allt fler strukturerade aktiviteter i rehabiliterande syfte på avdelningarna, vilket skapar förutsättningar för en aktiv rehabiliteringsprocess, säger Ola Broström.

Här finns tid att göra skillnad på riktigt

Eric Olsson, vuxenpsykiater på WeMind. Foto: Gonzalo Irigoyen
Eric Olsson, vuxenpsykiater på WeMind. Foto: Gonzalo Irigoyen

WeMind är Sveriges största privata vårdgivare inom psykiatrin. Verksamheten har ett uttalat fokus på systematiskt kvalitetsarbete och standardiserade vårdprocesser vilket också var anledningen till att Eric Olsson, vuxenpsykiater, började arbeta på WeMind i Haninge i april 2021.

– Jag hade varit länge på min dåvarande arbetsplats, blev intresserad av något nytt och tilltalades av hur WeMind jobbar. Verksamheten är fokuserad på utvärdering av vården vilket är intressant för alla läkare som någon gång funderat över vilken skillnad man gör med sina insatser, något som är speciellt svårt att veta inom psykiatrin.
I grunden handlar WeMinds kvalitetssystem om en strävan efter ständig förbättring av verksamheten.
– Vi arbetar med standardiserade vårdprocesser för olika diagnoser vilket förenklar det praktiska arbetet på mottagningen. Självfallet finns det både för- och nackdelar, vi människor är inte stöpta i diagnoser och många passar inte in i ett standardiserat system. Jag tycker ändå att fördelarna överväger nackdelarna. Vi har ett väl fungerande system för avvikelser där vi kontinuerligt samlar in data och utvärderar vården i syfte att hela tiden förbättra våra processer.

Jobba som läkare med oss på WeMind. Klicka här för att läsa mer och se våra lediga tjänster

Hittat rätt
Efter drygt ett halvt år i verksamheten konstaterar Eric Olsson att jobbet på WeMind motsvarat hans förväntningar med råge.
– Det är en professionell organisation som ligger långt fram både administrativt och tekniskt vilket underlättar mitt jobb som läkare och medicinskt ledningsansvarig på mottagningen. Jag får helt enkelt mer tid till patientnära arbete där jag kan göra en skillnad.
Andra fördelar på WeMind är trevlig arbetsmiljö, kompetenta kollegor och sociala aktiviteter.
– Jag upplever att ledningen är mån om att alla ska trivas på arbetsplatsen. De är flexibla vad gäller olika lösningar beroende på vad som är viktigt i den anställdes liv. Ett annat bra initiativ är att vi har gemensam frukost varje dag. Det kan låta som en petitess men frukosten är en av många trivselfaktorer på WeMind som gör att man vaknar på morgonen och känner att det ska bli kul att gå till jobbet och träffa sina kollegor och patienter.

WeMind

WeMind är verksamma inom psykiatrin i Sverige och består av 17 mottagningar i 4 regioner, totalt cirka 500 medarbetare. Vi är en koncern med verksamheter inom öppenvårdspsykiatri och HVB som även bedriver digital psykiatri i samarbete med Min Doktor. Vi har över 20000 patienter under behandling årligen. Vår ambition är att skapa de mest attraktiva vårdmiljöerna för anställda och patienter och att leverera bättre vårdresultat och vårdupplevelse än någon annan.

www.wemind.se

Tid för samtal på Rättspsykiatri Vård Stockholm

Rosario Leopardi, docent och överläkare på Rättspsykiatri Nord och Beate Nicolaisen Hammarkvist, överläkare på Rättspsykiatri Syd. Foto: Johan Marklund
Rosario Leopardi, docent och överläkare på Rättspsykiatri Nord och Beate Nicolaisen Hammarkvist, överläkare på Rättspsykiatri Syd. Foto: Johan Marklund

Vill du arbeta inom psykiatrin med några av de svårast sjuka patienterna, där du får resurser att verkligen göra skillnad? På Rättspsykiatri Vård Stockholm får du tid för varje enskild patient och möjlighet att följa dem under lång tid.

Beate Nicolaisen Hammarkvist var inriktad på att bli ortopedkirurg när hon blev legitimerad läkare 2013. Nu är hon istället nyligen färdig specialist i psykiatri och arbetar sedan september som överläkare på Rättspsykiatri Syd på Helix i Huddinge.
– Jag vill ha tid för samtal med mina patienter och saknade ofta detta i den somatiska vården. Inom rättspsykiatrin är det helt annorlunda. Här jobbar vi med några av de allra sjukaste patienterna, med komplexa diagnoser, och har goda resurser för varje patient. Vi följer patienterna över lång tid och det finns kontinuitet mellan sluten- och öppenvården, berättar hon.

Nu söker vi en överläkare till Rättspsykiatri Vård Stockholm. Klicka här för mer information och ansök

Unik atmosfär
Hennes kollega Rosario Leopardi, docent och överläkare på Rättspsykiatri Nord på Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby, forskade länge inom bland annat virologi, molekylärbiologi och neurovetenskap. Så småningom ville han arbeta mer kliniskt och valde att specialisera sig i psykiatri.
– Jag randade mig inom rättspsykiatrin och upplevde då för första gången att jag fick tid att tänka på djupet och ägna mig helhjärtat åt varje patient. Det är en unik atmosfär och jag kände mig hemma direkt, säger Rosario, som nu har arbetat här i snart 17 år.

Spännande sidouppdrag
Både Beate och Rosario lyfter fram rättspsykiatrins viktiga samhällsfunktion. Här arbetar man i gränslandet mellan medicin, kriminologi och juridik.
– Det finns många möjligheter till intressanta sidouppdrag. Vi jobbar med så mycket mer än renodlad psykiatri, förklarar Rosario, som bland annat har valts som sakkunnig läkare av Socialstyrelsen, och i den egenskapen medverkat i flera spännande rättegångar.
Beate, som är intresserad av kriminologi, siktar närmast på att subspecialisera sig i rättspsykiatri.
– Det lockar verkligen att få den typen av särskild kompetens, som inte många besitter. Vi arbetar både brett och djupt, säger hon.

Kollegialt samarbete
Rättspsykiatri Vård i Stockholm söker nu nya, engagerade psykiatriker som vill bidra till att utveckla den rättspsykiatriska vården. Här blir du del i ett multidisciplinärt team, jobbar enligt en tydlig och framgångsrik vårdtrappa och har mycket goda möjligheter till kompetensutveckling.
– Vi har ett fantastiskt kollegialt samarbete och väldigt bra teamarbete, framhåller Beate och Rosario. Här är lätt att trivas!

Nu söker vi en överläkare till Rättspsykiatri Vård Stockholm. Klicka här för mer information och ansök

Rättspsykiatri Vård Stockholm

Rättspsykiatri Vård Stockholm bedriver rättspsykiatrisk vård för patienter från hela Stockholms län. Uppdraget är att förbättra patienternas psykiska hälsa och sociala förmåga och minska risken för återfall i brott. Vårdtiden spänner oftast över flera år. Verksamheten har cirka 500 medarbetare fördelade på två sektioner: Nord och Syd, där det ingår totalt 15 vårdavdelningar i olika säkerhetsklassningar, och två öppenvårdsavdelningar.

Nyfiken? Läs mer på www.rattspsykiatristockholm.se

Unika diagnosen i Sverige

Psykiatern och forskaren Christian Rück är aktuell med en bok om varför vi är så olyckliga fastän vi har det så bra. Foto: Appendix fotografi

Sverige är det enda landet i världen som använder sig av diagnosen utmattningssyndrom. Och det finns inget som talar för att diagnosen kommer att implementeras internationellt.
– Man har inte på ett bra sätt kunnat visa och belägga skillnaderna mot andra diagnoser som till exempel depression, säger psykiatern Christian Rück.

Utmattningssyndrom är ett av ämnena i Christian Rücks bok ”Olyckliga i paradiset”. Socialstyrelsen accepterade diagnosen 2005, som ett tillägg till svenska ICD-10. Detta efter att antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat under 90-talet. I andra länder, där diagnosen utmattningssyndrom inte finns, får patienterna andra diagnoser, till exempel depression.
– Poängen med en ny diagnos är att den beskriver något som är nytt från andra diagnoser och har en annan behandling. Det är förhållandevis ovanligt inom psykiatrin. En del symtom är överlappande mellan utmattningssyndrom och depression men en del skiljer sig åt. Exempelvis är det många utmattade som är nedstämda och tappar lusten till allt, men inte alla.

”Hade diagnosen funnits i hela världen hade det också funnits mycket mer forskning.”

För lite forskning
Och det finns nackdelar med att Sverige valt en egen väg med en ny diagnos, menar Christian Rück.
– Det får besvärliga biverkningar för patienterna. Hade diagnosen funnits i hela världen hade det också funnits mycket mer forskning. Nu har vi bara kunskap från Sverige och vet väldigt lite.
Finns det risk att diagnosen utmattningssyndrom används som en slasktratt för olika tillstånd?
– Det finns en sådan kritik. Personer som har andra besvär kan halka in i den här diagnosen, exempelvis om man har odiagnostiserad ADHD, säger Christian Rück.
Han poängterar att läkare idag behöver bli bättre på att hjälpa människor som söker för stress, innan de utvecklat ett utmattningssyndrom.
– När man väl har den diagnosen har det gått ganska långt, och då är det ofta oklart vilken behandling som ska ges. Det innebär osäkerhet för patienterna.

Lägre stigma
Diagnosen utmattningssyndrom ökar, men enligt Christian Rück är det i undersökningar inte lika tydligt vad orsaken är.
– Det finns inget som talar för en massivt ökad stress, men att diagnosen ökar kan bero på att det blivit en diagnos som är lättare att identifiera sig med än en del andra diagnoser. Utmattningssyndrom har ett lägre stigma än många andra, det är mer kulturellt accepterat att ha arbetat sig till besvär än att ha andra svårigheter.

Psykisk ohälsa bland läkare

Jill Taube och Maria Zetterlund driver Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?”. Foto: Hannah Karlberg

Psykisk ohälsa bland läkare är ett växande problem, ofta till följd av en hög arbetsbelastning utan utrymme för tillräcklig återhämtning, handledning eller kollegialt stöd. Det anser specialistläkarna Jill Taube och Maria Zetterlund, som driver Facebookgruppen ”Vem tar hand om doktorn?”.

– Statistiken visar att den psykiska ohälsan ökar bland läkare. Särskilt hög är andelen sjukskrivningar bland specialistläkare, vilket kan bero på att de generellt har en tuff arbetssituation. Vi ser också att den psykiska ohälsan är något högre bland kvinnliga specialistläkare. Fram tills den dag då man är färdig specialistläkare har läkare, åtminstone på pappret, tillgång till viss handledning och stöd, men som specialistläkare är man ofta rätt ensam i sin roll, säger Maria Zetterlund, som är specialistläkare i allmänmedicin och arbetar som skolläkare på halvtid.

”Det finns en omfattande yrkesstolthet i lärarkåren som förtjänar att få blomma ut.”

Suveränitet inbyggd
– Även om arbetssituationen är krävande för många läkare så finns en viss suveränitet inbyggd i yrkeskåren. Många läkare har dessutom en prestationsbaserad självkänsla och en stark personlig identitet kopplad till sin yrkesroll, vilket kan bidra till stress och på sikt även utmattningssyndrom. Läkare själva kan också behöva bli bättre på att ta del av det stöd som erbjuds, säger Jill Taube, som är psykiatriker.
Under coronapandemin har arbetssituationen förstås blivit än mer påfrestande för många läkare. Jill Taube betonar vikten av möjligheten till regelbunden återhämtning, så inte ännu fler läkare råkar ut för utmattningsdepression och andra stressrelaterade tillstånd.

Kollegiala samtal
Det fristående nätverket ”Vem tar hand om doktorn?” har på drygt tre år utvecklats till ett forum med läkarrollen och kollegialt stöd i fokus. I Facebookgruppen kan läkare diskutera allt som berör deras egen psykiska hälsa kopplat till yrkesrollen, även anonymt.
Inom ramen för ”Vem tar hand om doktorn” har Jill Taube och Maria Zetterlund utvecklat en modell för strukturerade kollegiala samtal.
– Många läkare upplever att småprat och samtal kollegor emellan i princip är bortrationaliserat eftersom det helt enkelt inte hinns med. Samtidigt uttrycker många ett stort behov av just kollegialt utbyte. Forskning visar dessutom att kollegiala samtal kan förebygga utmattningssyndrom. Vi utbildar därför läkare som kan handleda andra läkare i att leda kollegiala samtal, avslutar Maria Zetterlund.

Missa inte oss på Framtidens Specialistläkare onsdagen den 8 september i Malmö