Etikettarkiv: Utbildning / Kurser

SLS kraftsamlar för läkares fortbildning

Svenska Läkaresällskapets tematidning ”Läkares fortbildning” är en del av SLS satsning för att säkra läkares fortbildning.

Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens är en nödvändig del av läkares kontinuerliga kompetensutveckling och en förutsättning för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Idag saknas ordnat system för läkares fortbildning. För att säkra att läkare årligen uppdaterar sig har SLS föreslagit en fortbildningsmodell som utformas och ägs av professionen. Konsekvenserna av utebliven fortbildning riskerar att bli en patientsäkerhetsfråga.

Klicka här för att se aktuell fortbildning

Läs tematidningen ”Läkares fortbildning” som pdf.

Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi består av 52 medlemsföreningar, 15 sektioner, 16 associerade föreningar, 9 lokala läkaresällskap samt SLS Kandidat- och underläkarförening. Tillsammans samlar vi närmare 30 000 medlemmar som är föreningsanknutna eller individuella medlemmar
www.sls.se

Stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor

Behöver du som läkare stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor?

I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Klicka här för att läsa mer om webbstöd

NCK

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

www.nck.uu.se

Stor brist på AT-platser

Shadi Ghorbani, ST-läkare i allmänmedicin och ordförande i SYLF.

Regionerna, som ansvarar för dimensioneringen av AT-platser, har under en längre tid erbjudit för få platser i förhållande till behovet. För många olegitimerade läkare är den långa väntan på en AT-plats påfrestande och frustrerande. Den långa väntan är en omfattande förlust för såväl individen som sjukvården och samhället i stort.

– Den bristande tillgången på AT-platser är en problematik som vid det här laget funnits i flera års tid. Obalansen mellan tillgång och efterfrågan har minskat något på senare tid men antalet AT-platser är fortfarande för få. 2023 räknar SKR med att det behövs 1800 AT-platser, men man har bara dimensionerat för drygt 1600 platser, säger Shadi Ghorbani, som är ST-läkare i allmänmedicin och sedan april 2022 ordförande i SYLF, Sveriges yngre läkares förening.
Den genomsnittliga väntetiden för att få en AT-plats uppgår i dagsläget till drygt 11 månader. Både SYLF och SKR bedömer att det kommer att behövas 2050 AT-platser år 2027.

Ökar bristen på specialister
– Samtliga regioner rapporterar en brist på specialistläkare. Fler AT-platser är en förutsättning för att regionerna framöver ska ha någon chans att utbilda och rekrytera tillräckligt många specialister, säger Shadi Ghorbani.
Ytterligare en faktor som kan ha bidragit till bristen är att AT-tjänstgöringen i somliga regioner är 21 månader lång. SYLF förespråkar i stället 18 månader.
– Det är samtidigt glädjande att regeringen i februari 2022 i en unik satsning öronmärkte 375 miljoner kronor till nya AT-platser. Det kan förhoppningsvis minska bristen, säger Shadi Ghorbani.

”Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning.”

Brist även på BT-platser
2021 började de första studenterna på den nya sexåriga legitimationsgrundande läkarutbildningen. Om fem år ska de genomföra sin bastjänstgöring, BT.
– Den stora fördelen med BT är att det är en introduktionstjänstgöring på drygt ett år som ger läkare med såväl svensk som utländsk läkarlegitimation en gemensam introduktion till den svenska sjukvården. Ett problem är dock att man redan 2021 hade alltför få BT-platser i förhållande till behovet. Enligt Läkarförbundet och SKR:s bedömning behövs mellan 700 och 800 BT-platser per år, men 2021 erbjöds endast ungefär 150 platser. Det varierar dessutom stort hur långt olika regioner kommit i att få fram BT-platser, säger Shadi Ghorbani.

ST med ledarskapsinriktning
Ytterligare en fråga som SYLF driver är mer ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning.
– Forskning visar att när läkare finns representerade på ledande positioner i sjukvården så blir vården mer patientsäker och kostnadseffektiv vård, och medarbetarhälsan förbättras. Yngre läkare visar ofta intresse för ledarskap. Det är därför anmärkningsvärt att endast 3 av 21 regioner erbjuder ST-tjänstgöring med ledarskapsinriktning. Vi anser att samtliga regioner bör erbjuda detta. Det är viktigt, inte minst för att tillvarata läkares ledarskapsintresse men också för framtidens sjukvård, säger Shadi Ghorbani.

Funmed Academy utbildar framtidens läkare

Arezo Feizi och Peter Martin. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto
Arezo Feizi och Peter Martin. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Precisionshälsa är något som allt fler pratar om men få kan praktisera. Utbildningen Funmed Academy ger framtidens läkare verktygen de behöver för att ta vården till nästa nivå.

– Under utbildningen fick jag en riktig aha-upplevelse. Och frågade mig varför jag inte hade lärt mig det här tidigare, säger läkaren Arezo Feizi som har gått Funmed Academys sex månader långa distansutbildning.
Arezo Feizi utbildade sig till läkare eftersom hon ville göra skillnad. Men under sin ST-utbildning på vårdcentralen började hon ifrågasätta sitt val.
– Min känsla var att jag inte gjorde tillräckligt stor skillnad. Fokus låg på att skriva ut medicin och jag hade varken kunskap eller tid att till exempel ge kostråd, säger Arezo Feizi.

Vill du också vara med och förändra världen genom att förändra vården? Klicka här för att läsa mer och se våra lediga tjänster

Kartläggning och prevention
När hon letade efter sätt att vidareutbilda sig hittade hon det hon sökte hos Funmed Academy. De senaste åtta åren har Funmeds kliniker arbetat med precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund.
Klinikernas läkare kartlägger allt från individernas biokemi till livsstil och miljö för att förebygga, diagnostisera och åtgärda underliggande orsaker till sjukdom och ohälsa.
Genom Funmed Academy sprids nu den här kunskapen vidare. Utbildningens fokus ligger på precisionshälsa och funktionsmedicin och har utbildat läkare och sjuksköterskor sedan 2018.
– Som läkare är det alltid viktigt med evidens, och kursmaterialet hade just detta. Tack vare utbildningen fick jag en bra grund att stå på och lust att lära mig ännu mer, säger Arezo Feizi.

Utbildning i framkant
Peter Martin, läkare, medicine doktor i farmakologi och grundare av Funmed­klinikerna, har länge efterfrågat ett bredare perspektiv där orsakerna till människors ohälsa ligger i fokus.
– Enligt en europeisk studie ingår det bara tolv timmar näringslära i läkarutbildningen. Den konventionella vården lägger dessutom väldigt lite fokus på prevention. Nu har allt fler förstått att vi måste börja se på helheten hos varje patient, säger han.
Peter ser väldigt positivt på att precisionshälsa har blivit något som allt fler pratar om. Problemet är att få vet hur precisionshälsans kartläggning av patienter ska gå till i praktiken. Det var just därför som Funmed Academy skapades.
– På bara några månader kan utbildningen ta vilken läkare som helst in i det nya paradigmet precisionshälsa, säger han.

Vill du också vara med och förändra världen genom att förändra vården? Klicka här för att läsa mer och se våra lediga tjänster

Funmed Academy

Funmed Academy lär ut precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund. Du som legitimerad läkare kan under sex månader läsa den digitala kursen parallellt med studier eller ditt arbete. Kursen väver samman det senaste inom precisionshälsa och funktionsmedicin med yrkesprofessionalism för att ge dig de bästa förutsättningarna för ett stimulerande och meningsfullt yrkesliv som läkare inom svensk hälso- och sjukvård.
www.funmedacademy.se

Stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor

Behöver du som läkare stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor?

I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Klicka här för att läsa mer om webbstöd

NCK

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

Enorm bredd inom internmedicin

Fredrik von Wowern, specialistläkare i internmedicin och sektionschef på Skånes universitetssjukhus.

Internmedicin är ett fält som erbjuder läkare fantastiska möjligheter att ge patienter vård även utanför sin egen disciplin och att hantera en mångfald diagnoser och tillstånd inom ramen för sin kompetens. Många internmedicinare betraktar inriktningens omfattande bredd som dess främsta tjusning.

– Internmedicin kallas även invärtes medicin och avser vård av sjukdomar i kroppens inre organ. Internmedicin är en enormt bred basspecialitet. Jag brukar säga att alla åkommor som inte ska opereras ingår i eller tangerar internmedicinens fält. Det kan exempelvis gälla patienter som kommer till sjukhus med infektion, inflammation eller proppar i hjärta och kärl, säger Fredrik von Wowern, specialistläkare i internmedicin och sektionschef på Skånes universitetssjukhus. Han har en bakgrund inom intermediärvård och är även ordförande i SIM, Svensk Internmedicinsk Förening.

”Möjligheterna till livslång utveckling är mycket goda inom internmedicin.”

Spindeln i nätet för patienten
Fram till 2015 fanns det sex subspecialiteter knutna till internmedicinen, däribland hematologi och kardiologi. Numera är de i stället organspecifika basspecialiteter, vilket innebär att internmedicinen för närvarande saknar subspecialiteter. Utvecklingsområdena inom internmedicin är dock många.
– Många multisjuka patienter behöver generalister för att få ett holistiskt omhändertagande. Merparten av de patienter som är inlagda på sjukhus har sjukdomar som påverkar flera organ. Internmedicinare fungerar då oftasom spindeln i nätet eftersom de håller ihop patientens vård. Möjligheterna till livslång utveckling är mycket goda inom internmedicin. En viktig del av arbetet är att kontinuerligt ta till sig ny kunskap från andra specialistläkare och tillämpa den på multisjuka patienter, säger Fredrik von Wowern.

Utvecklar hospitalistvård
Några av de mest intressanta internmedicinska områdena just nu är utvecklingen och driften av intermediärvård, steget mellan vanlig vårdavdelning och intensivvård. Under pandemin har intermediärvården exempelvis vårdat många covid-19-patienter som krävt avancerad syrgasbehandling. Mobila vårdteam som erbjuder sjukhusvård i hemmet är ytterligare ett spännande utvecklingsområde, liksom utvecklingen av point of care (patientnära) ultraljud som förstärker diagnostiken.
– På SUS genomför vi nu även en satsning på hospitalistvård, avdelningar som tar emot olika patientkategorier från akuten och akutvårdsavdelningar, avslutar Fredrik von Wowern.

Ordnat system för specialistläkares fortbildning behövs

Hans Hjelmqvist, specialistläkare i anestesi och intensivvård, professor vid Örebro universitet. Foto: Örebro universitet

Specialistläkare är ett kunskapsintensivt yrke som förutsätter ett livslångt lärande. Svenska specialistläkares livslånga lärande och tillgången till kontinuerlig fortbildning ligger långt efter många andra länder. Svenska Läkaresällskapet anser därför att det behövs ett ordnat system för specialistläkares fortbildning.

Endast 22 procent av specialistläkarna har en fortbildningsplan, enligt Framtidens Karriär – Läkares undersökning.
– Undersökningsresultatet tyder på att svensk sjukvård misslyckats vad gäller fortbildning för specialistläkare. Fortbildning för denna yrkesgrupp är central för patientsäkerheten och sjukvårdens utveckling. Till skillnad från läkares grund- och vidareutbildning så saknas det formell reglering av fortbildningen. Då detta är den längsta perioden i den yrkesverksamma läkarens gärning ställs särskilda krav. Därför behövs ett ordnat system för att säkerställa att alla läkare fortlöpande vidareutvecklar nödvändig kompetens för arbetsuppgifter de ställs inför, säger Hans Hjelmqvist, specialistläkare i anestesi och intensivvård, professor vid Örebro universitet samt verksam vid Örebro universitetssjukhus. Han är även ordförande i Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation och har i många år arbetat med fortbildningsfrågor.

”Vi har tagit fram en fortbildningsmodell som utformas av professionen.”

Otillräcklig fortbildning
Endast 26 procent av specialistläkarna anser att de får tillräckligt med fortbildning, vilket Hans Hjelmqvist betraktar som helt oacceptabelt.
– Många specialistläkare fortbildar sig i dagsläget på sin fritid, men det ska inte krävas för att hålla sig uppdaterad med utvecklingen inom sitt fält. För att vi ska kunna fortsätta erbjuda en högkvalitativ sjukvård krävs förutom ett ordnat system, bättre förutsättningar för fortbildning för specialistläkare. Ansvaret för fortbildning ligger hos den enskilde läkaren, men arbetsgivaren måste ställa resurser till förfogande. Fortbildning handlar i slutänden om patientsäkerhet. Läkare med uppdaterad kompetens kan erbjuda sina patienter vård av högsta möjliga kvalitet baserat på aktuella forskningsresultat, säger Hans Hjelmqvist.

Årlig fortbildningsplan
– Från Svenska Läkarsällskapets sida är vi övertygade om vikten av att inkludera hela professionen i den kontinuerliga fortbildningen. Vi har därför tagit fram en fortbildningsmodell som ägs, förvaltas och utformas av professionen. Varje läkare listar sina fortbildningsbehov i en årlig fortbildningsplan som utformas i samråd med arbetsgivare och sin specialistförening. Föreningarna har en nyckelroll i att utforma riktlinjer för fortbildning och även arrangera fortbildning, som är förankrad hos den individuella läkaren, arbetsgivaren och i respektive specialitet, säger Hans Hjelmqvist
Han betonar vikten av att läkares fortbildning löpande dokumenteras i en fortbildningsportfölj samt att fortbildningen genomförs i enlighet med CPD, Continuing Professional Development. Det är ett tillvägagångssätt som redan tillämpas i många europeiska länder.
– Det handlar inte i första hand om rätten till ett visst antal dagar årlig fortbildning, snarare vikten av kontinuerlig fortbildning som främjar ett livslångt lärande, avslutar Hans Hjelmqvist.

Har du som specialistläkare en fortbildningsplan?


Endast specialistläkare har svarat på frågan.

Får du som specialistläkare tillräckligt med fortbildning?


Endast specialistläkare har svarat på frågan.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Läkare mot ett slumpmässigt urval av läkare i Sverige 27 oktober–1 november 2021. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Bejaka kraften i det mänskliga mötet!

Ola Björgell, regionöverläkare och ansvarig för Stora Likarättsdagarna. Foto: Skånetrafiken

I denna höstens utgåva av Framtidens Karriär – Läkare finns en bilaga om ”Likarätt och lika möjligheter” med en inbjudan till dig att delta i Stora Likarättsdagarna och Stora Likarättsgalan den 10–11 maj, 2022 på Malmö Arena.

– Vi är proffs på det vi gör i våra olika yrkesroller och vi måste vara minst lika bra på likarätt, säger Regionöverläkare Ola Björgell, ansvarig för arrangemanget.
– Likarättarbetet innebär att aktivt bejaka humanismen och stå upp för medmänskligheten. Det handlar om att bjuda på sin kraft och medkänsla, menar han.
Att det inte är helt lätt ser vi i verklighetens vardag där många fortlöpande utsätts för diskriminerande handlingar runt om i hela landet. I bilagan kan Du läsa om rasism och dess uttryck, om mänskliga rättighetsarbeten och om nationell funktionshinderpolitik. Vi får lära oss vad diskriminering egentligen är och hur aktiva åtgärder på arbetsplatsen kan upptäcka och motverka diskriminerande handlingar. Det kan vara svårt att sätta igång med just ett sådant arbete och därför kör Region Skåne nu igång med ett pilotprojekt som heter ”Likarättsrond”.

”Likarättarbetet innebär att aktivt bejaka humanismen och stå upp för medmänskligheten.”

Musik som medicin
Ett ytterligare pilotprojekt som snart har premiär är ”Musik i vårdens korridorer” med Malmö operas kör och orkester.
– I musikens värld är det lättare att mötas på lika villkor och med lika möjligheter i ljud, toner och i en melodi som alla kan ta del av, säger Ola Björgell.
– Musiken blir som medicin, med en stor och läkande kraft. Musiken är större än både bokstäver och ord. Den är större än det skrivna ordet med sin mening och melodi, och för oss samman, menar han.
Som en del i kongressen arrangeras en galaföreställning med operasångaren Rickard Söderberg som står på scenen tillsammans med gästartister och riksdagsledamoten Barbro Westerholm, årets nya hedersmedlem i Region Skånes Likarättsakademi.

Annorlunda studieteknik för läkarstudenter

Läkarstudenten Sky Nikodell hinner med en hel del utanför studierna, tack vare sin studieteknik.

Sky Nikodell går termin 9 på läkarprogrammet – samtidigt som han pluggar företagsekonomi, jobbar och har en Youtubekanal. Att han hinner med så mycket handlar om hans studieteknik.
– Det är ett helt koncept som grundar sig på minnesforskning, säger Sky Nikodell.

Förutom att plugga termin 9 på läkarprogrammet i Linköping pluggar Sky Nikodell på ekonomiprogrammet och veckopendlar till Stockholm. Han jobbar också på en privat psykiatrisk mottagning med IT-frågor och administration. Utöver det driver han en Youtube-kanal riktad till läkarstudenter. Nyckeln till att Sky Nikodell hinner med allt är god studieteknik.
– Jag kollade på Youtube och läste forskning om hur man får in information i huvudet och det sämsta sättet är passiv inlärning, där man läser igenom informationen flera gånger, skriver sammanfattningar och läser sin sammanfattning. Det är vad många studenter gör, säger han.

”Innan jag gjorde såhär tog det längre tid för mig att plugga och jag hade betydligt mer ångest.”

Aktiv inlärning
I stället satsar Sky Nikodell på aktiv inlärning som bygger på enbart instuderingsfrågor.
– I början av terminen tar jag allt material och formulerar frågor över hela terminens innehåll, och sedan testar jag mig själv med hjälp av en app där jag matat in frågorna. Till exempel nu efter intervjun ska jag gå igenom 30 sådana frågor. Innan jag gjorde såhär tog det längre tid för mig att plugga och jag hade betydligt mer ångest, säger han.
Systemet bygger på förståelse för vad som är viktigt.
– Om vi har en föreläsning på 90 sidor så är kanske 10 procent av den relevant på det sättet att det kommer att få dig att klara tentan och din utbildning. Man behöver inte gå in så mycket på detaljer.

Drastisk förändring
På sin Youtube-kanal har han gått igenom studietekniken grundligt, och fastän han själv vet att det fungerar så har han ibland svårt att få gehör.
– Folk runtomkring mig är rädda för att byta studieteknik; att inte ta anteckningar på föreläsningar är en skrämmande tanke. Många kramar om sina studietekniker, för det är en ganska drastisk förändring att göra, säger Sky Nikodell.
Numera kämpar han inte med studierna, utan snarare med framtidsplanerna.
– Jag ser ett antal olika vägar som jag kan tänka mig att ta. En variant är att jag blir läkare men inte specialiserar mig utan börjar jobba inom näringslivet. Om jag fortsätter på klinikerspåret skulle jag vilja jobba med allmänmedicin eller psykiatri. Den röda tråden är att jag inte är intresserad av detaljer, utan av läkarrollen och kontakten med människor, säger Sky Nikodell.

E-learning för specialistläkare och bakjourer

Bakjouren förväntas kunna hantera en mängd situationer. Foto: Solen Feyissa
Bakjouren förväntas kunna hantera en mängd situationer. Foto: Solen Feyissa

Att vara bakjour är utmanande. Hur ska man kunna upprätthålla den bredd som krävs när man samtidigt har kravet på sig att hålla sig fullt uppdaterat inom sitt subspecialistområde?

För att lösa det dilemmat har Medster bland annat lanserat en mycket uppskattad bakjoursskola online där barnläkare och bakjourer från hela Sverige deltar. Varje vecka får deltagarna läsa ett kort avsnitt i en lärobok, titta på en kort summerande föreläsning och därefter träna sig på en rad verklighetsbaserade bakjoursfall.

Realistiska fall
Fallen är mycket realistiskt uppbyggda, där deltagaren precis som i verkligheten inte har all information från början. Fallen löser specialistläkaren asynkront. Alla deltagare kan se och kommentera varandras förslag till handläggning. Varje deltagare får själv bidra med ett par fall som sedan bearbetas pedagogiskt och medicinskt av Medster innan de publiceras.

Klicka här för att läsa mer om oss och våra kurser

I den takt du vill
Gör man ett avsnitt per vecka blir man klar på ett år, men de flesta specialister väljer att göra kursen på halv- eller kvartsfart. När man har gått igenom hela kursen har man under ”säkra förhållanden” fått träna sig på att hantera bakjoursfall inom alla större områden inom barnmedicin.

Arbeta handledare – adept
Motsvarande fortbildning finns även för ST-läkare, som då följer samma veckotema, men får lösa primärjoursfall. Flera deltagare har därför valt att delta som handledare och adept i par. Kursen innehåller också uppskattade juridik-, etik- och kommunikationsavsnitt.

E-learning som fungerar
Hittills har drygt 100 bakjourer deltagit i kursen om barnmedicin och cirka 400 ST-läkare i pediatrik. Vi får hela tiden fantastiskt fina utvärderingar och uppenbarligen har vi verkligen lyckats med att skapa en e-learning som verkligen fungerar även på specialistnivå.

Sagt om kursen:

”Tack för en mycket lärorik och proffsig kurs!”

”Mycket bra koncept, har rekommenderat till kollegorna på kliniken.”

”Bra att få gå igenom hela barn­medicinska bredden och uppdatera sig. Bra diskussion med kollegor.”

En lärandemetod som fungerar.
En lärandemetod som fungerar.

Klicka här för att läsa mer om oss och våra kurser

Medster – E-learning

Medster.se skapar e-learning som riktar sig till läkare och sjuksköterskor inom flera specialiteter, och totalt har över 4000 läkare och sjuksköterskor deltagit i någon av Medsters utbildningsaktiviteter.

www.medster.se