Etikettarkiv: Äldrevård

Het debatt om dödshjälp

Staffan Bergström ser en skiftning i läkares attityder gällande dödshjälp.

Under vintern har en debatt om dödshjälp fått stort utrymme i media – något som många läkare följt på avstånd, men inte själva deltagit i. Trots det tror läkaren Staffan Bergström, förespråkare av dödshjälp, att en skiftning är på väg.
– Inom 10-20 år tror jag att vi kommer att ha en lag som gör dödshjälp möjlig, säger han.

Läkaren Staffan Bergström är ordförande i nätverket ”Rätten till en värdig död” och har riskerat sin legitimation i sin kamp för att införa dödshjälp i Sverige. Han har hjälpt en ALS-sjuk man att avsluta sitt liv, och var även rådgivare åt den tidigare buddhistmunken Björn Natthiko Lindeblad. Det var efter hans bortgång i vintras som en stor debatt om dödshjälp blossade upp i Sverige, något som Staffan Bergström välkomnar. Dock saknar han fler läkares röster.
– Vissa har yttrat sig i en rad sammanhang, men det är helt klart fler icke-läkare än läkare som är med och debatterar frågan.

”Det råder ingen tvekan om att de yngre läkarna är mycket mer pålästa och förstående.”

Global utveckling
Staffan Bergström menar att attityderna ändå håller på att skifta, mot en mer liberal hållning gällande ett införande av dödshjälp.
– Den globala utvecklingen talar starkt för det. Länder som Spanien och Tyskland har fått laglig hjälp, Portugal följer efter, Belgien och Nederländerna och Luxemburg godkänner dödshjälp och 25 procent av USA:s enorma befolkning har tillgång till dödshjälp. Det händer mycket runtom i världen kring de här lagarna.
Som exempel nämner Staffan Bergström också att det brittiska läkarförbundet gått från att vara emot till att inta en neutral ställning där man låter medlemmarna bedöma frågan själva.
– De nordiska länderna tittar förstås på det här och jag vet att debatten går hög i Finland. Det rör sig i den riktning som jag tycker är riktig, att människor ska bestämma över sitt liv, även i slutet av det.

Ny lagstifning
Han tror att Sverige kan ha en ny lagstiftning på plats inom 10-20 år.
– Vi är nära en riksdagsmajoritet för en utredning om dödshjälp. Nästa steg är att tillsätta en utredning som riksdagen får ta ställning till. Och under tiden tror jag att attityderna kommer att skifta ytterligare, säger Staffan Bergström.
Som exempel nämner han den yngre läkarkåren.
– Det råder ingen tvekan om att de yngre läkarna är mycket mer pålästa och förstående i den här frågan än den äldre generationen som jag själv tillhör, säger Staffan Bergström.

Helhetsperspektiv inom geriatriken

Verksamhetschefen Arne Sjöberg brinner för helhetstänkandet inom geriatriken.

Geriatriken har haft ett tufft år i och med pandemin, men är en specialitet där ny kunskap hela tiden implementeras.
– Om man är en vetgirig människa som vill lära sig mycket så är den här patientgruppen fantastisk att jobba med som läkare, säger Arne Sjöberg, verksamhetschef i Kalmar.

Geriatriken är en relativt ung specialitet som bara funnits i omkring 30 år. Arne Sjöberg har varit verksamhetschef vid geriatriska kliniken på länssjukhuset i Kalmar i 29 år och varit med och utvecklat specialiteten.
– Människan ses fortfarande i stor utsträckning som ett objekt, ett organ eller en diagnos, med ett slags ”maskintänkande” inom flera discipliner. Det blev innehållslöst för mig. Visionen är istället att se människan som ett subjekt, där vi har ett personcentrerat synsätt. Det är så lätt hänt att man blir ”han med urinvägsinfektion” eller ”den demente” istället för en människa med demenssjukdom, säger han.

”Vi är väldigt frikostiga med att skicka iväg folk för fortbildning eftersom kunskap är en färskvara.”

Inte bara kroppen
Arne Sjöberg betonar att det inom geriatriken finns en viktig psykisk dimension, liksom en social och existentiell. Dessa behöver analyseras utifrån eventuella behov hos patienten.
– Allting samspelar. Det är ganska lätt att bota en urinvägsinfektion men det kanske är den existentiella problematiken man ska jobba med för att skapa livskvalitet.
Och det finns ständigt nytt att lära.
– Vi är väldigt frikostiga med att skicka iväg folk för fortbildning eftersom kunskap är en färskvara. Det är en framgångsfaktor för att överleva som specialitet, att mina läkare är insatta i det senaste. Då måste jag skapa förutsättningar för dem att tillgodogöra sig det, säger Arne Sjöberg.

Pandemin försvårade
Under pandemin har en av Arne Sjöbergs avdelningar blivit en covid-avdelning. Under andra och tredje vågen har allt fler yngre patienter tagits in, vilket fått konsekvenser.
– Det har lett till en undanträngningseffekt för de sköraste äldre som behöver sjukhusvård. De har istället hamnat på en medicinklinik eller ortopeden till exempel, och där får de inte den geriatriska vården. Det har bidragit till en onödig överdödlighet eftersom de inte blivit omhändertagna på det sätt de hade kunnat bli.
Arne Sjöberg ser tre saker som vården behöver ta till sig från pandemin: man behöver säkra tillgång till skyddsutrustning, åtgärda den bristande kunskapen om hygienföreskrifter, samt ha ledare som vet hur en pandemi eller liknande kris ska hanteras.
– Det hände mycket på kort tid och det var ingen som tänkte på att utbilda personal i äldreomsorgen i tid kring allt detta, på det sätt vi gjorde här på sjukhuset. I framtiden kommer vi att vara bättre beredda och tidigare i våra planer. Vi har alla lärt oss mycket.

Ny äldreomsorgslag ska reformera svensk äldreomsorg

Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen. Foto: Socialstyrelsen

I januari 2021 inleddes en regeringsutredning som ska föreslå en ny äldreomsorgslag. Utredningen, som leds av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, ska långsiktigt stärka äldreomsorgens förutsättningar samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll.

Utredningen ska även tydliggöra läkares och sjuksköterskors roll och därmed även utvecklingsmöjligheter i framtidens äldreomsorg.
– Med en äldreomsorgslag blir det tydligare vilka krav kommuner och verksamheter ska leva upp till. Utredningen ska också lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens i äldreomsorgen i verksamheten, och vid behov även på kommunal ledningsnivå. Äldreomsorgslagen ska komplettera socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre, och även innehålla bestämmelser om en nationell omsorgsplan, säger Olivia Wigzell.
Under coronapandemin har de strukturella brister som i många år påtalats i äldreomsorgen blivit särskilt tydliga, däribland i kontinuitet och samverkan samt i kompetensnivå och bemanning. Utredningen kommer att adressera dessa frågor och ge framtidens äldreomsorg ett tydligt lagstiftat uppdrag.

Delat ledningsansvar
Utredningen tar förstås avstamp i äldreomsorgens brister, men Olivia Wigzell betonar att det även finns många möjligheter i framtidens äldreomsorg, bland annat genom att introducera mer välfärdsteknik. Ett mer förebyggande arbetssätt kan dels verka hälsofrämjande, dels förebygga att äldre kommer till akutvården med symtom på exempelvis uttorkning och undernäring.
– I framtidens äldreomsorg kommer multiprofessionella team där läkare och sjuksköterskor delar på ledningsansvaret att fylla en viktig funktion. För att säkerställa en god patientsäkerhet och en genomgående hög kvalitet bör man även se till att att delegering genomförs på ett patientsäkert sätt, stärka omvårdnadsdokumentationen och skapa en arbetsmiljö med tid för lärande, reflektion och etiska diskussioner. Det ger i sin tur utrymme för kontinuerlig kvalitetsuppföljning, säger Olivia Wigzell.

”Med en äldreomsorgslag blir det tydligare vilka krav kommuner och verksamheter ska leva upp till.”

Personalen är otroligt viktig
Hennes ambition är att äldreomsorgslagen ska stödja äldreomsorgen i dess arbete på samma sätt som läroplanen stödjer skolans arbete. En central målsättning är att uppnå en likvärdig nationell kvalitetsnivå i äldreomsorgen. När dess uppdrag lagstiftas öppnar det också upp för mer löpande tillsyn av verksamheterna.
– Såväl läkare som sjuksköterskor är otroligt viktiga i framtidens äldreomsorg. Behovet av fler grundutbildade sjuksköterskor är stort, men efterfrågan på specialistsjuksköterskor inom geriatrik, demenssjukdomar samt distriktssköterskor kommer också att öka. Vi ska även se över möjligheten till en fast läkarkontakt för brukare i äldreomsorgen. En fast läkarkontakt är allra viktigast för individer med ett stort vårdbehov, och många av dem finns i äldreomsorgen, säger Olivia Wigzell.

Utvecklingsmöjligheter
Hon hoppas också att äldreomsorgs­lagen kan öka äldreomsorgens attraktivitet för sjuksköterskor och läkare eftersom lagstiftningen även tydliggör de utvecklingsmöjligheter äldreomsorgen kan erbjuda.
– Det är ett komplext och utvecklande arbete som förhoppningsvis kan erbjuda goda möjligheter till verksamhetsutveckling framöver. I utredningen kommer vi bland annat att titta på hur äldreomsorgen kan tillvarata läk­ares och sjuksköterskors kompetens på bästa sätt. Ett stort fokus blir att stärka äldreomsorgens kvalitetsarbete, vilket även kan stärka dess attraktivitet gentemot professionerna, säger Olivia Wigzell.
Förslaget till en äldreomsorgslag ska redovisas senast den 30 juni 2022.

Äldre och barn en läkande kombination

Ingmar Skoog har sett hur äldres hälsa kan förbättras av aktivitet och social kontakt.

När äldre och barn förenades genom ett socialt experiment blev resultatet att de äldres mående och förmågor förbättrades mer än experterna trodde var möjligt.
– Det behövs lite rock and roll på äldreboenden, säger läkaren och forskaren Ingmar Skoog.

I tv-satsningen Fyraåringar på äldreboendet på TV4 fick de äldre ha daglig kontakt med en förskola. Ingmar Skoog är överläkare, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, medverkade som expert och blev förbluffad över resultatet.
– De äldre blev kognitivt förbättrade. Dessutom fick de goda relationer och ett känslomässigt gensvar, och fick känna att de betydde något. Det var bra för barnen också, för de äldre hade tid och lust att leka med dem, säger han.
Ingmar Skoog ser att det finns stor förbättringspotential på äldreboenden.
– Vi har inte rätt typ av stimulans på äldreboenden, saker som människor kan göra, det är inte tillräckligt individuellt anpassat. Oftast är det så att det kommer en trubadur en stund, men det passar ju inte alla. Det finns omkring 2 000 äldreboenden i Sverige och de gör på olika sätt. En del är jättebra men andra fungerar sämre.

”De äldre fick ett känslomässigt gensvar och fick känna att de betydde något.”

Meningsfull aktivitet
Enligt Ingmar Skoog behöver äldre komma över en passivitetströskel.
– Upphandlingar och politiska beslut gällande äldreboenden ska inte bara handla om att de äldre ska få hjälp att borsta tänderna och klä på sig, utan alla borde även ha rätt till en timmes meningsfull sysselsättning per dag.
Kontakter skulle kunna tas inte bara med förskolor utan även med idrottsföreningar.
– En hälsocoach som jag träffade såg till så att de äldre fick lära sig boxning; det blev en jättekul grej och blev jättebra. Visst finns det risker med det, men tar du bort risken från människors liv totalt så har du i princip inte något liv kvar, säger Ingmar Skoog.

Besöksförbud orimligt
Han tycker därför att det varit orimligt med besöksförbuden och indragna aktiviteter på äldreboenden under pandemin.
– När du är på ett äldreboende hamnar du i att ingenting farligt får hända, men många lever inte mer än ett år på äldreboenden, så tar du bort allting tar du också bort själva livet. Man kan bara tänka sig hur äldre mår nu efter mer än ett år med covid-19.

Synliggör årsrika människors insatser och samhällsvärde

Årsrika människor har tagit ett mycket stort samhällsansvar under pandemin. Budskapet från politikerna var att åldersgruppen 70+ inte behövs i samhället. Om man istället kommunicerat att de fyller en viktig samhällsfunktion och behövs även efter pandemin hade isoleringen inte fått lika allvarliga effekter på äldres psykiska hälsa. Det anser Sveriges äldsta riksdagsledamot, Barbro Westerholm (L).

Barbro Westerholm (L), Sveriges äldsta riksdagsledamot.
Barbro Westerholm (L), Sveriges äldsta riksdagsledamot.

– När ädelreformen infördes 1992 försämrades sjukvården för äldre. Tidigare fanns geriatrisk kompetens i långvården. Ädelreformen överlät ansvaret till en medicinskt ansvarig sjuksköterska medan läkarna stannade kvar i primärvården. Det skapade en klyfta som än idag innebär försämrade medicinska insatser för de äldre. Effekterna av det har tydliggjorts under pandemin, säger Barbro Westerholm. Hon är läkare och har bland annat forskat, varit medicinsk expert på Apoteksbolaget samt generaldirektör för Socialstyrelsen.
Under Coronapandemin har isoleringen av de äldre orsakat mycket ensamhet och psykisk ohälsa. Isolering är en allvarlig hälsorisk som bland annat ökar risken för depression och hjärt- och kärlsjukdom. En fjärdedel av alla 65+ använder antidepressiva medel. Den psykiska ohälsan som isoleringen orsakat bland äldre tar tid att åtgärda, enligt Barbro Westerholm.

”Sverige är ett av de länder som är sämst vad gäller såväl åldersdiskriminering som att åtgärda den.”

Analysera åldersdiskriminering
– Åldersdiskriminering är den svåraste fördomstypen att åtgärda. Sverige är samtidigt ett av de länder som är sämst vad gäller såväl åldersdiskriminering som att åtgärda den. Det är viktigt att tydliggöra vikten av äldre människors insatser i samhället, inte minst ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Det rör sig om allt från anhörigvård till insatser i den ideella sektorn. Allt fler äldre yrkesarbetar också. Trots att vi införde en bred lag mot åldersdiskriminering 2013 genomförs få rättsliga prövningar av de fall som anmäls. Analys av vad som ligger bakom de övriga närmare tvåtusen anmälningarna kan leda till ökad kunskap om åldersdiskrimineringens orsaker, säger Barbro Westerholm.

Mer kvalificerad vård hemma
Hennes erfarenhet är att kvalitetsnivån i hemtjänsten varierar mycket i olika kommuner. Viktiga åtgärder är att höja den generella kompetensnivån i både äldreomsorgen och hemtjänsten, och att säkerställa att det finns team av sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och andra kompetenser i de äldres närhet.
– Det råder en ålderism hos beslutsfattare, när det är ont om pengar är de årsrika den grupp man först drar ner på. Det är viktigt att hemtjänsten krokar arm med hemsjukvården och att samverkan över vårdgivargränserna fungerar. Genom att stärka kompetensen i den kommunala omsorgen kan äldre få mer vård med kontinuitet på hemmaplan, vilket avlastar sjukhusvården, avslutar Barbro Westerholm.

Läkare krävs för kvaliteten i äldreomsorgen

Foto: Shutterstock

Andelen äldre i Sverige blir allt fler i takt med att medel­livslängden ökar. Den demografiska utvecklingen innebär att äldreomsorgen ställs inför enorma utmaningar. För att säkerställa individernas möjlighet till rätt vård i rätt tid krävs medicinsk kompetens och kontinuitet.

– Läkarmedverkan på ledande nivå saknas idag i den kommunala omsorgen. En nationellt reglerad chefsläkare som har det övergripande ansvaret för patientsäkerhet, bemanning, kontinuitet, kompetens och fortbildning behöver införas. Chefsläkaren bör ha mandat att utveckla, säkra och förbättra den kommunala omsorgen, säger Elin Karlsson, 2:e vice ordförande i Sjukhusläkarna samt specialistläkare i kirurgi på Södertälje sjukhus.
I dagsläget varierar läkarmedverkan, kvalitet och det medicinska innehållet i äldreomsorgen avsevärt mellan olika kommuner. Detta har blivit extra tydligt under covid-pandemin. Krafttag behövs för att säkerställa individernas rättighet till bästa möjliga vård inom den kommunala omsorgen.
Behövs i planeringsarbetet
– I äldreomsorgen har läkare ofta en slags konsultroll som innebär att de gör punktinsatser eller brandkårsutryckningar, men inte involveras i det strategiska arbetet när viktiga beslut fattas. Genom att involvera läkare i planeringsarbetet och det kontinuerliga medicinska arbetet på exempelvis äldreboenden kan äldreomsorgen också bli mer attraktiv för såväl läkare som övrig personal. Anställningsformen är inte det centrala här. Det viktiga är att läkare i äldreomsorgen ges möjlighet att fortlöpande stärka den medicinska kompetensen hos övrig personal och att arbeta med kontinuitet i patient-läkarrelationen till de äldre, säger Elin Karlsson.

”Alla äldre har rätt till samma tillgång till vård, oavsett var i landet de bor.”

Nationella riktlinjer krävs
Hon anser att en stärkt medicinsk kompetens i de äldres vardag i form av ansvariga läkare kan generera ökad trygghet i arbetsgruppen. Det skulle bidra till att fler äldre får den vård de behöver, hemma eller på äldreboende, i tid – innan de behöver uppsöka akutvård eller åka in till sjukhus.
– Alla äldre har rätt till samma tillgång till vård, oavsett var i landet de bor. Socialstyrelsen bör därför upprätta nationella riktlinjer som säkerställer den medicinska kompetensen i äldreomsorgen. Den medicinska kompetensen behövs på två nivåer: en nationellt reglerad chefsläkarfunktion på övergripande nivå, och en nationell reglering med krav på läkarmedverkan inom varje boende. Det skulle öka tryggheten för de äldre och stärka det medicinska och förebyggande arbetet, säger Elin Karlsson.

Ge mandat till förändringar
Det är viktigt att läkarna i äldreomsorgen ges mandat att genomföra de förändringar som krävs, till exempel om de identifierar ett medicinskt utbildningsbehov eller behöver vidta åtgärder för att minska smittspridning, säger hon. Det är särskilt viktigt med tanke på att andelen multisjuka äldre med komplexa vårdbehov väntas öka framöver. Elin Karlsson anser att vi har mycket att lära av den pågående pandemin, bland annat vikten av att rusta i tid för det ökade framtida trycket på äldreomsorgen.

Elin Karlsson, 2:e vice ordförande i Sjukhusläkarna samt specialistläkare i kirurgi på Södertälje sjukhus. Foto: Stefan Tell

Jobba med helhetsperspektiv på Aleris ASIH

Anna Öjdahl Bodén, specialist i lungmedicin på Aleris ASIH i Handen utanför Stockholm. Foto: Johan Marklund
Anna Öjdahl Bodén, specialist i lungmedicin på Aleris ASIH i Handen utanför Stockholm. Foto: Johan Marklund

Vill du arbeta med några av de svårast sjuka patienterna, där du tar helhetsansvar och får använda alla delar av din kompetens? Välkommen till Aleris ASIH, där den palliativa vården står i ständig utveckling.

– ASIH är en fantastisk vårdform, där vi möter patienten i dennes hem och där patienten sätter agendan. Vår läkarkompetens blir så tydlig och vi utmanas ständigt till att hitta de bästa lösningarna i varje given situation. Det är vård på riktigt, säger Anna Öjdahl Bodén, som arbetar på Aleris ASIH i Handen utanför Stockholm.
Anna, som är sjuksköterska i botten, tog sin läkarexamen för drygt 20 år sedan och är specialist i lungmedicin. Men efter många år på sjukhus, bland annat ett av de stora universitetssjukhusen, kände hon att hon ville jobba med mindre byråkrati och ett större helhetsperspektiv.
– Arbetet var så splittrat och tiden räckte aldrig till. Jag ville arbeta på ett annat sätt och få helhet och ett tydligare fokus på den enskilde patienten. Att komma hit var ett av mina bästa professionella beslut, säger Anna.

Jobba med oss på Aleris Närsjukvård. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Flera specialistkompetenser
På Aleris ASIH arbetar tvärprofessionella team i nära samverkan runt varje patient. Bland läkarna finns flera specialiteter representerade; förutom lungmedicinare jobbar här även bland annat geriatriker, njurmedicinare, hematolog, kardiolog, onkolog, allmänläkare och psykiater.
– Aleris eftersträvar många specialistkompetenser inom den palliativa vården. Det är en stor fördel för patienterna och även för oss som arbetar här. Vi drar nytta av varandras specialkunskaper och det är kul att arbeta i ett brett gäng. Det viktiga är att alla har ett palliativt förhållningssätt och delar ett starkt intresse för den här typen av vård. För den som vill finns möjligheten att gå påbyggnadsblock i palliativ medicin, berättar Anna, som själv har nappat på det.

Gehör för idéer
ASIH:s uppdrag har under senare år breddats och bland patienterna finns nu även personer som får kurativt syftande behandling. Flertalet patienter är emellertid obotligt sjuka och i eller nära livets slutskede. Ibland är arbetet tufft, men Anna framhåller att dagliga avstämningar i teamen och regelbunden handledning ger möjlighet till reflektion och återhämtning. Hon vill även lyfta fram Aleris som arbetsgivare.
– Det är korta beslutsvägar, högt i tak och lätt för enskilda medarbetare att påverka. Här får man gehör för sina idéer och det finns en genuin vilja att lyssna på medarbetarna.

Jobba med oss på Aleris Närsjukvård. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Aleris Närsjukvård

Aleris Närsjukvård erbjuder ett unikt vårdkoncept med helhetssyn på patienten genom hela vårdkedjan. Verksamheten finns både söder och norr om Stockholm och omfattar bland annat primärvård, geriatrik, ASIH och palliativ vård. Inom ASIH finns även slutenvårdsplatser. Vården präglas av tillgänglighet, respekt, ansvar, kompetens och omtanke. Som läkare på Aleris ASIH är du en del i missionen att ge varje patient möjlighet att vårdas hemma, även i livets slutskede.

Vill du vara med och utveckla verksamheten? Läs mer på: www.alerisnarsjukvard.se

Vården av äldre kräver nya arbetssätt

Maj Rom, närvårdsöverläkare i Landstinget Sörmland och projektledare för Sammanhållen vård och omsorg för äldre på SKL.
Maj Rom, närvårdsöverläkare i Landstinget Sörmland och projektledare för Sammanhållen vård och omsorg för äldre på SKL.
44 procent av läkarna saknar tillräckliga kunskaper för att klara av vården av de multisjuka äldre. 99 procent av läkarna anser att frågan om vården av det kraftigt ökande antalet äldre är viktig eller mycket viktig för hälso- och sjukvården.

– Frågan om vård av de äldsta och sköraste patientgrupperna är en central fråga för hela hälso- och sjukvården. Det är en relativt ny patientgrupp överlevare som sjukvården inte är optimalt rustad för att ta hand om på bästa sätt. Ett viktigt steg är att börja arbeta proaktivt snarare än reaktivt med dessa patienter, säger Maj Rom, närvårdsöverläkare i Landstinget Sörmland och projektledare för Sammanhållen vård och omsorg för äldre på SKL. Hon är specialistläkare i gynekologi och har arbetat med att utveckla vården av äldre i femton år, både på SKL och i Landstinget Sörmland.

Nya arbetssätt och omorganisering
Hon menar att vården av äldre kräver nya arbetssätt och en ny organisering som anpassats utifrån patientgruppens behov. Primärvårdens uppdrag och ansvar för vården av äldre behöver definieras tydligare.
– När sjuka äldre med små marginaler har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare samtidigt måste samverkan mellan äldreomsorg, hemsjukvård, vårdcentraler och sjukhus fungera bättre än den gör idag. Behovet av geriatriker är stort, men vi kan omöjligt hinna utbilda tillräckligt många geriatriker för att tillgodose de kommande årens behov. Därför behöver all personal i sjukhusvården och primärvården ha en basal kunskap kring äldre och sköra patienters behov, säger Maj Rom.

Maj Roms viktigaste åtgärder för en bättre vård av sköra äldre:
• Att vården kommer hem till patienten i ökad utsträckning. Dagens vårdsystem är inte utformat utifrån de äldre och sköra patienternas behov. De behandlas ofta som andra patientgrupper, trots att deras behov skiljer sig markant från dem. En ökad andel av vården behöver därför bedrivas i hemmet så äldre och sköra patienter slipper söka sig till akutmottagningar i onödan.
• Primärvården behöver ta ett ökat ansvar för vård av äldre. En ökad andel av den vård som äldre patienter erbjuds bör bedrivas på vårdcentraler snarare än på sjukhus. Primärvården behöver därför ta ett ökat ansvar för vården av de sköraste äldre patienterna.
• Primärvården behöver arbeta systematiskt med att identifiera och erbjuda rätt proaktiva insatser för sköra äldre. Mycket kan göras för att förebygga att äldre blir riktigt sjuka och sköra, exempelvis åtgärder som minskar risken för undernäring eller muskelsvaghet. Primärvården behöver kunna identifiera och hjälpa dessa patienter på ett så tidigt stadium som möjligt.

Andelen äldre i Sverige ökar kraftigt. Hur viktig är frågan om vården av äldre för hälso- och sjukvården?
aldrevard1_graf1

Har du tillräckliga kunskaper för att klara av vården av de multisjuka äldre?
aldrevard1_graf2

Vården av äldre bör fokuseras till äldrevårdsmottagningar

Maria Holmberg, specialistläkare i geriatrik och vd för Praktikertjänst N.Ä.R.A.
Maria Holmberg, specialistläkare i geriatrik och vd för Praktikertjänst N.Ä.R.A.
Medellivslängden i Sverige har ökat, bland annat till följd av effektivare medicinering och behandling av kroniskt sjuka och multisjuka patienter. Samtidigt växer gruppen äldre som kräver en avancerad vård de sista åren av sitt liv.

Sjukvården behöver rustas på ett bättre sätt för att möta dessa patienters behov.
– Den enskilt viktigaste åtgärden för att klara av den växande gruppen äldre patienter med komplexa vårdbehov är att starta äldrevårdsmottagningar och team som tar ett helhetsansvar dygnet runt för äldre patienter. Det minimerar risken för att äldre hamnar i akutsjukvården, vilket sköra människor inte alltid gynnas av.
Vårdcentraler har ett brett uppdrag och har inte alltid specialistkompetens kring äldre patienters behov. Det är därför bättre att samla ansvaret på äldrevårdsmottagningar, säger Maria Holmberg, specialistläkare i geriatrik. Hon har arbetat som läkare inom landstinget och Praktikertjänst fram till 2013 och är sedan dess vd för Praktikertjänst N.Ä.R.A.

Specialiserade äldrevårds­mottagningar
Hon efterlyser tydligare riktlinjer som gör det lättare för sjukvården att prioritera vilka vårdinsatser multi­sjuka och sköra äldre har störst nytta av. Det finns en del studier men fler behöver utföras. Samtidigt behöver ekonomiska resurser överföras från akutsjukvården till de nya specialiserade äldrevårdsmottagningarna och de geriatriska slutenvårdsenheterna då fler äldre får vård utanför akutsjukhusen.
– Efterfrågan är större än tillgången på geriatriker. Det är därför viktigt att geriatrik får ta en större obligatorisk del av läkarutbildningen än vad den gör idag och finnas som en naturlig del i samtliga specialistläkarutbildningar. Kompetensutveckling inom geriatrik bör också erbjudas till specialister i fler verksamhetsområden eftersom äldre patienter med komplicerade vårdbehov finns överallt i hälso- och sjukvården, avslutar Maria Holmberg.

Vården av äldre kräver experimentella zoner

Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
En viktig åtgärd för att kunna möta de äldre patienternas behov i framtiden är att utbilda samtliga läkare, oavsett specialitet, i geriatrik. Nya subspecialiteter för läkare kan också bli aktuellt, exempelvis med inriktning mot geriatrisk radiologi.

Andelen patienter över 75 år blir bara högre och högre. Denna patientgrupp har ofta ett betydligt svagare immunförsvar jämfört med andra patientgrupper, och uppvisar ofta oprecisa symtom som kräver rätt kompetens för att tolka. De äldsta och mest sköra patienterna är därför en kompetenskrävande patientgrupp, säger Olle Ekberg, seniorprofessor i gastrointestinal radiologi på enheten för bild och funktionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Han har bland annat forskat och undervisat i geriatrisk radiologi.
– Eftersom många äldre är friskare längre upp i åldrarna så är det inte ovanligt att exempelvis 90-åringar rehabiliteras efter en stroke. Det är en stor skillnad jämfört med när jag tog läkarexamen, säger Olle Ekberg.

Komplicerad klinisk analys
– Andelen personer 85 år och äldre i Sverige beräknas öka med 80 procent fram till år 2035. Vi har alltså bara sett början på ökningen av äldre med komplexa sjukdomsbilder, där flera samtidiga kroniska sjukdomar läggs till varandra. Det innebär att den kliniska analysen av dessa patienter är betydligt mer krävande än för andra patientgrupper, säger Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet.
Han menar att även om många äldre är föremål för mycket vård och omsorg så saknas ett samlat grepp om dessa patienters situation. Det beror bland annat på olämpligt utformade journalsystem samt att sjukvårdens organisation och arbetssätt inte är utformade utifrån äldre och sköra patienters behov.
– Politiker har i många år försökt reformera vården av äldre genom olika politiska beslut och initiativ. Men det som krävs är en experimentell arbetsprocess där sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom geriatrik tillåts prova olika medicinska lösningar tills man hittar fram till en lämplig vård som anpassats till de äldre och sköra patienternas behov, säger Gunnar Akner.

Gunnar Akners viktigaste förslag till åtgärder för vård av äldre
• Journalsystem som är utformade för överblick och hälsoanalys av komplexa hälsoproblem, såväl vid en viss tidpunkt som förlopp över tid.
• Etablera experimentella zoner där vården av äldre kan utvecklas fritt. Ett antal experimentella zoner där man kan bortse från befintliga organisationsgränser, arbetssätt, journalsystem och liknande krävs för att hitta fram till bästa möjliga arbetssätt för den här patientgruppen. Det är viktigt att arbetet i zonerna baseras på geriatrisk kompetens och empiri.
• En helt ny typ av vårdorganisation som utgår från äldres behov snarare än befintliga strukturer. Frågan om utformning av vård och omsorg om äldre personer bör professionaliseras i syfte att skräddarsy en vårdorganisation som utgår från de äldres behov. Det är en stor men nödvändig omställning som behöver äga rum så snart som möjligt.